IEG 2015 i Chicago är över. Här följer en sammanfattning från några av de svenska deltagarna, som reste som en grupp om 38 personer i Sponsrings & Eventföreningens regi.

 Lotta Olsson, Sponsor Manager, Sveriges Olympiska Kommitté:

- Det är bra tempo och mycket att välja på. Lunchföredraget under tisdagen, Charles Best från den ideella organisationen DonnersChoose.org, var ett ”ståpäls moment” – helt fantastiskt och vilket engagemang! Han trodde verkligen på sin idé att via webben få in pengar till lärare att göra olika kunskapshöjande projekt i klassrummen. 

- Det som skulle kunna bli bättre är fler europeiska exempel – och i de fall det är amerikanska exempel bli lite bättre på att tala om vad företaget som presenterar projektet arbetar med, och vilken marknad det befinner sig på. Det kan vara svårt att förstå för oss européer. Den som åker hit första gången vinner på att förbereda sig genom att redan hemma i Sverige, före resan, bestämma vilka föredrag som är mest intressanta. Plus att läsa på lite om företagen som lyfts fram under dessa föredrag.

Björn Stenvad, partner, Rättighetsbyrån:

- Den här kongressen visar hur duktiga amerikanarna är på att utgå ifrån målgruppen och därefter ladda varumärket med innehåll och koppla på sponsorerna. I Sverige gör vi oftast tvärtom. Vi börjar med varumärket. Vi skulle behöva bli bättre på att ta reda på målgruppens drivkrafter är och vad den efterfrågar. Passion points är en sliten klyscha, men jag anser att den gäller mer än någon sin i dag. Om till exempel fotbollsfansen efterfrågar information på försäsongen kan ligan ska bygga ett koncept kring det och koppla på sponsorerna.

- Det som kan förbättras med IEG är att gå lite mer på djupet och även backa bandet: varför väljer sponsorerna sponsring i första läget, före andra tillgängliga marknadsföringskanaler? Gärna också mer om vad forskningen säger om vad som fungerar, och vad som inte fungerar. 

Magnus Berglund, sponsringsrådgivare Kinglet & Co och krönikör Idrottens Affärer:

- Jag vill börja med att slå fast att årets konferens har varit bra. Det är lätt att sitta missnöjd och muttra lite när det kommer exempel man redan sett, hört talas om eller varit i närheten av. Att få med sig bra saker från en stor konferens med mängder av seminarier är en inställningsfråga, som så mycket annat.

- För mig handlar inte IEG-konferensen om att plocka hem andras case att kopiera till mina kunder hemma i Sverige - utan att istället få ett helhetsperspektiv på vart branschen är på väg. På så sätt behöver jag inte fokusera på det som redan är gjort, utan vad det betyder för vad som komma skall. För sponsring är på rätt väg.

- Vad som dock blir smärtsamt tydligt är hur de starkaste blir starkare och de svagare (rättighetsinnehavarna primärt) mer eller mindre måste förlita sig på personliga kontakter och att företagen har "pengar kvar" i budgeten när man ringer runt.

- Tipset till rättighetsinnehavare är att göra ordentligt med research på de företag ni vill ha som sponsorer. Att sälja sponsring är INTE bara att lista rättigheter, värdera dem och paketera i en presentation. Att sälja sponsring handlar om att lösa problem - i alla fall om vi ska tro på de stora penseldragen här borta från Chicago. Hellre skräddarsydd försäljningsprocess, med allmänna rättighetspaket - och att man gör aktiveringarna unika. Rättigheterna går ändå inte att trolla med, de är vad de är. Det är hur vi kan använda dem som säljer.

- Det bästa av allt har varit helheten, atmosfären och pratglada amerikaner. Det sämsta var att inte fler svenskar åkte i år. Det här är en energiinjektionen svensk idrott behöver!

Björn Stenvad, partner, Rättighetsbyrån, var imponerad av amerikanarnas förmåga att utgå från målgruppen.