Förnuftet och miljonerna försvann

Nya och moderna arenor anses vara en förutsättning för framgångsrik idrott. Runt om i Sverige står det monumentala skapelser. Snygga och tilltalande, men ofta väldigt omdiskuterade.
Vinnare i takt med alla arenabyggen i Serige är byggnadsarbetarna. ÖVer 5 miljarder kronor har investerats i nya stadion-anläggningar. Foto: TT Nyheter


Idrottens Affärer och FotbollDirekt berättar vill ge en bild av en ny verklighet och ett uppvaknande.

Det blev dyrare och det blev inte riktigt som man hade tänkt sig. Visst, arenorna blev större och modernare, publiken fick avsevärt mer komfort, men intäkterna växer inte i samma proportion som utgifterna och absolut inte enligt prognoserna.

Längst ned här i texten kan du hitta länkar till alla artiklar.

Hockeyn i bräschen

Arenaboomen inleddes inom ishockeyn i början av 2000-talet. Ett antal elitserieklubbar gick i bräschen för arenabyggen som gav hockey-Sverige en ny dimension.

2005 inleddes satsningarna inom fotbollen med Elfsborg som för 115 miljoner kronor lät bygga Borås Arena. I dag har allsvenska klubbar fått nya arenor för över 8 miljarder kronor.

Fotbollens trend är att ge en toppeuropeisk image och det finns de som säger att det är sista chansen att på allvar närma sig fotbolls-Europa.

Gamla och trista

Men det finns ett krux i sammanhanget, arenorna är för dyra, de går aldrig att räkna hem. För det krävs oändligt mycket, sånt som bara kan framställas på ett papper.

Behovet av nya arenor var och är stort eftersom många av de gamla är just gamla, trista och saknar så mycket. Inte minst är de ogästvänliga.

Det är vi åskådare som kräver så mycket mera. Vi ska kunna gå på idrott och inte bara vara beroende av idrotten. Vi vill träffa andra människor, umgås, äta och dricka, helt enkelt njuta av några timmar i sällskap av andra.

Det är också vi som får betala för kalaset. I den stund när vi är skattebetalare.

Sedan första spadtaget

Egentligen är och har det sedan första spadtaget varit en naiv debatt.

Antalet event (matcher, konserter och andra påhitt) för att nå en försvarbar intäkt är lite av en omöjlig tanke. Det går inte att räkna hem.
Inte ens i Malmö (och med närhet till Köpenhamn) räcker antalet människor till. Och i den regionen kommer snart också nya jättearenan i Köpenhamn...

Om man bara tittar till fotbollen, det är ju egentligen bara för ett antal toppmatcher (någon seriefinal, något derby och någon mer match) som man bygger en stor arena. Det är bara då som det krävs större publikutrymme. I övrigt räcker med mindre publikkapacitet.

Motsatta uppfattningar

Det finns också motsatser. Bland de ansvariga i Kalmar FF ångrar man beslutet att investera i Guldfågeln Arena. Medan Malmö FF lägger allt flera miljoner på att bli majoritetsägare i Swedbank Stadion.

De har rakt motsatt uppfattning om vad som är bäst. MFF har ändå försökt med en förstärkt säljavdelning utan resultat, men klubben är i alla fall övertygad om vad som är bäst.

Något som enligt skulle ge svensk fotboll det avgörande lyftet har skapat en farlig utveckling.

I dag mera sansat

Klubbar blöder, kommuner söker bortförklaringar och beslutsfattare ifrågasätts. Hur tänkte de? Hur kunde så många tro på så många optimistiska prognoser, budgetar och tillväxtfaktorer?

En sak står klar, de klubbar och de förspråkare som lyckades övertyga beslutsfattare att bygga nytt och storslaget, ska vara glada.

I dag råder en något mera sansad bild av verkligheten, nya projekt granskas hårdare, ekonomiska planer synas in på decimalen, behov och storlek på nya arenabyggen bedöms på affärsmässiga grunder.

Thomas Ejderhov, Idrottens Affärer
Ola Gustafsson, Fotboll Direkt

Här är serien så här långt:

Arena 2: Kostnaderna uppe i 8 miljarder

Arena 3: Därför vågade Elfsborg satsa

Arena 4: En mardröm för klubbar

Arena 5: AIK ger inte upp egen arena

Arena 6: Kostnaderna skrämde Djurgården

Arena 7: Här är undantaget i Sverige

Arena 8: Är hockeyn bättre än fotbollen?

Arena 9: Nu jagar Malmö FF mera guld

Arena 10: Så ska HIF få ett nytt Olympia

Arena 11: Så här ser framtidens arena ut

Anders Franzén (inte verifierad)

fre, 2013-12-27 10:41

1. En Arenastad

I Växjö har det byggts många arenor, men med förnuft. För ca 600 Mkr har vi fått ny ishockeyarena, fotbollsarena, innebandyarena, friidrottsarena och truppgymnastikhall. Detta kompletterar befintlig Tipshall, Boulehall, Curlinghall, Idrottshus och Värendsvallen mm till stor glädje för många idrottsutövare och publik!

Hur  ansträngd situationen är i Östersunds FK beskrivs av dagens fakta – klubben har fått in drygt 7,7 miljoner kr, men behöver ytterligare 11 miljoner! Sedan den 1 september har klubben lyckats samlat in7,7 miljoner kronor av de tio miljoner kronorna som föreningen behöver kortsiktigt och av de 15 miljoner kronorna som behövs långsiktigt.

Sportprofilerna Niklas Wikegård och Jonas Eriksson expanderar sitt träningskonceptet WE och öppnar ett nytt träningscenter tillsammans med hälsoentreprenören Peter Bláha. 

Svaneholm Open lockade med några av världens bästa spelare till den nya tennisturneringen vid slottet. Men det kom alldeles för få åskådare och arrangemanget gick back. 

Arrangörsbolaget saknar pengar och kan inte betala räkningarna, enligt Sydsvenskan.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nordea återkommer som landets ledande sponsor till tennis. Banken har en lång tradition som tennissponsor, allra senast för Nordic Light Open åren 2002–2008. Damturneringen i Båstad gällde det då, nu går banken all- in för både damtävlingen och herrturneringen, den som är en av tourens äldsta och mest populära tävlingar. Nu skaSwedish Open bli Nordea Open, en tvåveckors tennisfest sommaren 2020.

Rättigheter att sända stora idrottstävlingar i tV  halkar hit och dit. Köpslåendet är intensivt och som konsument är det inte lätt att alltid hänga med. De gäller att ha rätt abonnemang.

Glädjen över att SVT var tillbaka i en huvudroll vid ishockey-VM i fjol blev kortvarig. Förvisso är SVT kvar VM t o m 2023, men sedan tar Nent Group med Viasat-kanalerna, Viaplay, TV3 och TV6 tillbaka ett eget herravälde. Kontraktet är signerat och gäller fem år, 2024–2028.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.