Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Tekniken räddar inte samhällen

Modos betydelse för Örnsköldsvik är ett ständigt diskussionsämne. Nu när klubben ligger i botten på SHL aktualiseras frågorna igen.

 

Det är sannolikt att Modos kris har andra orsaker än tränaren. Det är urbaniseringen som är det största hotet mot idrott, både bredd och elit. Och vi har bara sett början…

Rubrikerna nu är att Modo Hockey är i kris, det är nog inte sista gången. Nu finns det en extrem hockeykultur i Övik (med 55 000 invånare) så Modo kan spela elithockey länge till men urbaniseringen är ett gigantiskt problem för svensk idrott. Det finns inte nog med pengar och människor i upptagningsområdet och trenden är negativ.

Ungdomen flyttar först

Fakta gör mig ledsen ibland, vid några tillfällen riktigt ledsen. Men vi har en urbanisering som ökar i styrka. För tio år sedan trodde många av oss att digitaliseringen skulle leda till att urbaniseringen minskade eftersom all ny teknik tog bort geografin. Nu vet vi att det blev tvärtom.

För att nu hantera väntad kritik så har jag inte uppfunnit urbaniseringen och jag applåderar den inte heller. Däremot måste jag konstatera att den existerar och att den påverkar idrotten.

I glesbygd är det så enkelt att då ungdomar flyttar först så drabbas idrottsföreningen före affären. Har man inte elva flickor i varje årskull spå påverkar det möjligheten att få ihop ett lag. 

Ekonomin minskar

För eliten är det så att omsättningen ökar hos de bästa med ca 5 procent per år medan de i några divisioner ner tappar i omsättning. Globaliseringen fördelar pengar till de som är bäst. Urbaniseringen gör att det ekonomiska underlaget minskar för de som inte bor i storstad eller regionala kluster. Digitalisering ger människor tillgång till allt, alltid oavsett var de är. 

Det här är inga bra trender. Utöver tre storstäder som rymmer flera lag har vi knappt 30 städer med ett upptagningsområde på +100.000 människor, spritt växande näringsliv, universitet, sjukhus och ett antal myndigheter. 

Det är vad som krävs för att spela ishockey. Fotbollen är snart där. Handboll, bandy och basket omsätter väsentligt mindre och kan leva på mindre orter men för varje år som går blir det lite jobbigare.

Sex av tio städer minskar

Ca 60 procent av Sveriges kommuner tappar invånare, i förlängningen så försvinner möjligheten att gå på idrott med kvalitet utan att resa. Klubben som bygdens stolthet och en del av det gemensamt ägda likaså. 

På andra sidan behöver både SHL och Allsvenskan i toppen öka sina intäkter och de som ligger snäppet efter måste följa med. 

Det ger en geografisk utslagning som ökar i hastighet. När Öster nu vill ha ökade bidrag från kommunen beror det på att Växjö med ett framgångsrikt Lakers inte har lokal BNP nog för ett Öster i Allsvenskan och arenan kostar för mycket för lägre nivåer.  Då blir konsekvensen att intäkter nog för arenan finns för ishockey men inte för fotboll.

Finns bara utrymme för ett elitlag

Även i städer som Växjö med både människor, industri, offentlig sektor och universitet har en begränsning och för bygden är det bättre med att gå all in och få ett framgångsrikt lag, alternativet är inte två framgångsrika utan två mediokra. 

Svensk idrott bygger på ideal. De ideella föreningarna som utgör ett kitt för samhället, tar hand om våra barn och har stöd från hela bygden. Det är den tanke som gör att vi mår bra.

Elaka importerade förändringar som Kommersialisering, Urbanisering, Globalisering, Digitalisering och Individualisering utgör ett direkt hot mot de modeller vi använt i hundra år. 

De går inte att stoppa så vi måste finna en ny modell eller ge upp. Några andra alternativ finns inte.

Dan Persson

r b (inte verifierad)

tis, 2015-01-06 11:21

1. intressant, som alltid ...

intressant, som alltid ... men fel ! de samhällsekonomiskt mest värdefulla sporterna är de s k "förflyttningssporterna " : löpningen , cykeln och skidåkningen ! f ö känner jag väl ett antal badmintonspelare som nått svensk elitklass genom att träna i en vanlig gymnastiksal ...

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2015-01-06 11:24

2. Målkonflikt för idrotten: 1.

Målkonflikt för idrotten: 1. Bredd: vi vill att många, både unga och gamla, ska idrotta själva i stället för att enbart vara passiva åskådare; 2. Elit: vi vill att så många orter som möjligt ska ha idrott på elitnivå som blir attraktiv ur publiksynpunkt, inkl. sponsring. I den mån det handlar om bidrag från stat och kommun har vi alltså att bestämma hur mål 1 och 2 ska prioriteras. Det finns säkert flera modeller, t.ex. så här: Definiera vilka orter som på längre sikt har potential att hålla sig med ett elitlag. Detta urval har i första hand betydelse för beslut om sporthallar och andra anläggningar. Gör en långsiktig generalplan för utbyggnaden. Inrätta ett nytt finansieringsinstitut. Befria kommunerna från nuvarande skyldighet/rättighet att sköta investeringarna. Statens bidrag till kommunerna omfördelas. Även statens bidrag till RF inkl. Idrottslyftet omfördelas (ifall det inte beviljas nya bidrag). Övriga tätorter behöver också anläggningar som bör ingå i generalplanen. Här blir det fråga om hallar etc. med lägre krav. I viss mån blir det nödvändigt att styra etableringen av olika sportgrenar med hänsyn till tekniska och logistiska behov. Den offentliga finansieringen skulle alltså främst gå till infrastrukturen i form av anläggningar, eventuellt även andra fasta kostnader (tränare, kansli), men även driftskostnader. Om det blir pengar över kan man fortsätta betala bidrag i efterskott baserad på närvarostatistik. Däremot skulle inte elitklubbarnas kostnader för spelare etc. täckas av det offentliga bidraget. Frågan om orimliga löner är ett särskilt kapitel. Målet att aktivera både unga och gamla kräver inte nödvändigtvis att det ska finnas sporthallar och ledare, men det är främst den varianten vi analyserar här. Om det finns anläggningar på orten är det inte heller självklart att det måste finnas ledare, eftersom idrott kan utövas spontant. Det normala är dock att det åtminstone vad gäller ungdomar bör finnas ledare. Dessa har traditionellt arbetat ideellt, en trend som kan vara på väg att brytas numera. Vilket väcker frågan om det offentliga bidraget även kan gå till löner för timavlönade ledare. I den vevan borde man fråga sig om det går att förenkla skattelagstiftningen vad gäller småbelopp. Givetvis står det oss fritt att avstå från arvodet.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.