Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

Kartell skadar spelarna och golfen

Golfspelare letar ibland inte bara efter sin boll utan också rätt priser. Det är lika svårt att hitta... Foto: TT

 

De ledande golfleverantörerna vill slippa konkurrens och lägre priser och stoppar enskilda shopinnehavare med ett extremt likalydande, skriver en arg Dan Persson och gör en anmälan till konkurrensverket. 

Jag bekänner mig till marknadsekonomin, den skapar välstånd som genom konkurrensen kommer befolkningen till godo. Bara de som har unika produkter och tjänster skall kunna ha höga marginaler. För detta krävs en väl fungerande konkurrenslagstiftning. 

Vad hände frihandel...

Jag tror också på frihandel och för mig är EU-medlemskapet en garant för att jag inte skall behöva betala mer för en produkt än vad en spanjor, engelsman eller irländare betalar (moms och eventuella frakter undantagna). 

Där är vi inte. Golfutrustning är fortfarande billigare i England än i Sverige. Sverige har dock bättre priser än exempelvis Spanien så marknaden är ojämn på flera sätt trots att den inte behöver vara det.

Internetutvecklingen gör att allt fler köper klubbor och skor på nätet, det här skapar en konkurrensnackdel för alla klubbpros som driver egen shop. Det är de som skapar den mångfald marknaden behöver för att inte några få stora drakar skall kunna skapa oligopol och höja sina priser.

De har gått samman

Jag har länge varit förvånad varför inte alla landets golfshopsinnehavare på klubbarna skapat en egen webbshop men börjar nu förstå varför.

Deras leverantörer Callaway, Taylormade, Puma (Cobra) Acushnet (Titleist, Footjoy), Nike och någon till (golfutrustning är några få varumärken som står för ca 80 procent av försäljningen så det är redan ett globalt oligopol) vill inte att vi får konkurrens och lägre priser på nätet då det skapar tryck på deras priser.

Därför har de infört extremt likalydande s.k. Internetpolicies med begränsningar som gör att en enskild shopinnehavare på en golfklubb i praktiken inte kan börja sälja på nätet.

Den lilla shopen får chansen

Det handlar inte längre om kostnader för en webb-shop. En bra sådan går att driva för runt en tusenlapp i månaden och uppsättning, artikelregister och design kan göras för 30-50 000 kr. Med en webshop får pron som liten butiksinnehavare möjlighet att sälja året runt, dygnet runt.

Behöver bara gå till vårt eget beteende och inser att våra nätinköp sker kl 19-22 på kvällarna då alla shopar är stängda.

Ping får ses som i sammanhanget oskyldiga. De har konsekvent hävdat att deras klubbor bara skall köpas efter utprovning/anpassning och tillåter inte nätförsäljning för någon. De tror de tjänar på det. Jag tror de förlorar, men de är konsekventa och då är det inte olagligt.

Mot EU:s konkurrenslag

De här leverantörerna gör tre saker, som jag valt att påtala till Konkurrensverket, då jag ser dem som motstridiga EU:s konkurrenslagstiftning.

1. De förhindrar i avtal exponering av priser på hemsidor på sådant sätt att jämförelsesiter som Prisjakt och Pricerunner kommer åt dem. Det leder till att mina konsumenträttsliga rättigheter att jämföra ett brett utbud begränsas. Det finns några aktörer inom sportbranschen som gått runt detta men en liten klubbshop kan inte göra det. 

2. De ställer fullständigt ohemula krav på lagersaldon som gör det fullständigt omöjligt för en klubbshop att agera på nätet. Leverantören har att skydda varumärket gentemot konsument så här bör de ha vissa rättigheter men bara webbshopen talar om vad som är leveranstid har konsumenten ett fritt val.

3. Avtalen om s.k. Internetförsäljning är så likalydande att det är uppenbart att detta sker i samverkan. Dvs olaglig kartellbildning.

På det kommer att de har egenägda dotterbolag med nationsgränser som område för försäljning i nästan varje land, med olika priser. Det strider mot EU:s lagar om fri rörlighet. Så kallade generalagenter är inte tillåtet inom EU. 

Stoppar utvecklingen

Ovanstående skadar golfens utveckling, det skadar klubbarnas ekonomi såväl som konsumenternas ekonomi. De globala jätteföretagen som äger varumärkena är just den typen av giriga jättar som konkurrenslagstiftningen skall skydda oss ifrån. 

De utvecklar fantastiska produkter som vi vill ha och som dessutom gjort att vi inte tappar längd när vi blir äldre, men de agerar som en kartell i syfte att berika sina ägare med våra pengar på ett sätt som är motstridigt lagen.

Har jag fått låna en driver av min ”shoppapro” och vill köpa den, skall jag självfallet kunna gå in på hens webbshop på kvällen och lägga en beställning. 

Nu har leverantörerna skapat en situation där jag hamnar hos någon av de stora drakarna istället.

De ska bekämpas!

Det är 2014. Vi slutar titta på tv, vi har mer datakraft i våra mobiler än vad NASA hade när de började utveckla Apolloprogrammet och nätet är en större marknadsplats än våra största shoppingcenter. Leverantörer som för egen vinnings skull vill motverka utvecklingen skall bekämpas.

Amazon som branschens föregångare erbjuder allt, dock är +50 procent av deras försäljning produkter de inte äger när de säljer dem, dvs de köper in när de får order. 

Den här utvecklingen är explosiv och idag skulle varje klubbpro kunna erbjuda alla golfprodukter i sin webbshop, en del med två dagars leveranstid, annat med tio dagar. Den konkurrens detta skulle skapa skulle vara bra för oss golfare och medföra att golfen kan utvecklas bättre.

Konkurrensverket ska syna 

Jag har använt mina medborgerliga rättigheter och mailat in en anmälan till konkurrensverket. Det här är en miljardindustri så sannolikheten att de tar upp frågan är hög.  

KKV kommer att skicka brev till de här leverantörerna, begära in deras avtal med klubbshopar, deras internetpolicies, jämföra priser på nätet i andra länder, kontrollera om s.k. dominerande aktörer (ni förstår vem jag menar) har fördelar i sina avtal som inte går att motivera med de lägre priser de skall få för att de köper in större volymer och därefter bestämma sig för om man skall stämma företagen till marknadsdomstolen.

Leverantörerna kommer att prata med sina jurister (som vd är det få saker som får en att kissa på sig som ett brev från Konkurrensverket), förklara för cheferna borta i USA att det är utmärkt att följa den lokala lagstiftningen och att deras jurister föreslår att de viker ned sig direkt.

Det är ungefär vad vi kan förvänta oss kommer att hända. Tar ett halvår ungefär.

Så när det är dags att köpa julklappar till hustrun kan jag förhoppningsvis hitta ett järnset hon vill ha till bra pris på min pros webbshop.

Glömde en liten detalj. EU kan utdöma böter för kartell på 10 procent av omsättningen i moderbolaget. Bara Acushnet omsätter ca 10 miljarder kronor.

Ett extremt spännande arenaprojekt

I "Göteborgs Nya Arena" ska alla skidåkare i västra Sverige få kunna träna även på sommarhalvåret.

 

I Göteborg pågår ett extremt spännande arenaprojekt. Det finns ingen motsvarighet i landet och det blir möjligt tack vare två investerare. Döm själv, titta på den här presentationen. 

Vad som sker i Kviberg torde bli både lönsamt för investerarna samtidigt som det skapas en extrem samhällsnytta och kommer åtskilliga utövare i alla åldrar. 

Alla blir vinnare. De har 45 000 kvm till sitt förfogande.

Bara namnet är suveränt 

Ursprungsnamnet var Änglagården, nu ändrat till ”Göteborgs Nya Arena”, för att inte vara för förknippat med bara en av idrottsklubbarna i Göteborg.

Det är inget bra varumärke. Jag håller inte på IFK Göteborg, har till och med svårt för begreppet kamrater sedan uppväxten i ett marxistiskt Luleå på sjuttiotalet. Trots detta tycker jag att man bör ändra namnet för det här projektet från Änglagården som ursprung till Änglagård. Det är ett fantastiskt namn för det här projektet. Det här projektet är nämligen lika vackert som Helena Bergström är för män i min ålder.

Vore jag ägarna skulle jag köpa loss rättigheterna till alla bilder av Helena i första filmen för att bygga varumärket. Var noga med att det är just alla bilder ni skall köpa. Sedan skulle jag använda Helena för att ge det här projektet det varumärke det förtjänar. Helena och de här filmerna har en värdegrund som överensstämmer med projektet, dvs människans lika värde.

Ägarna underskattar intäkterna

Vi pratar om en inomhushall för fotboll, flera utomhusplaner, hotell, IFK Göteborgs akademi, restauranger, konferens, förskola, skola och gymnasieskola för totalt 800 elever och sist men definitivt inte minst en stor skidtunnel som är det smartaste i projektet. Den går att ta bra betalt för. Energin för att kyla snön värmer allt det andra. Ägarna har klart med hyresgäster och den här investeringen på ca 900 miljoner kan ske med avkastning för ägarna. Utanför finns löpspår, beachvolleyarena, skidspår på vintern m m.

Läget är stadsnära, upptagningsområdet mot Bergsjön ger möjligheter till ett mer framgångsrikt migrationsprojekt än vad Migrationsverket lyckats med sedan det grundades. 

Min tes är att ägarna Ole Serneke och Nils Wiberg har underskattat intäkterna från skidtunneln ordentligt. Det här kan helt enkelt vara riktigt bra för de har tänkt helt rätt. Inkomsterna kommer från de som utövar i första hand. Det finns inkomster 365 dagar per år, inte 18 dagar per år som för en fotbollsarena.

Ingen hejd på tillväxten

De har också underskattat den samhällsnytta fastigheterna kommer att leverera. Utifrån uteblivna vårdkostnader för äldre, fler ungdomar som klarar plugget och blir anställningsbara. På de här områdena lär samhällsnyttan överstiga vinsten i bolaget med en faktor 20. Det utifrån min tro på höga vinster.

Jag är inte säker på att initiativtagarna har koll på hur bra det här kan bli. Det finns ingen officiell statistik som visar att utövaridrott har en tillväxt på 10-15 procent (liten bransch där det skiljer mycket mellan olika delar) men det finns ingen hejd på tillväxten och trenderna är positiva. Arenaidrotten har en tillväxt på 3-4 procent som fortfarande är fantastiskt, men utövaridrotterna är fantastiska i sin tillväxt.

Jag kan ha ett antal synpunkter på detaljerna i utformning, ett antal idéer om hur profileringen skall ske, även det på detaljnivå. Jag är 57 år gammal och blir på goda grunder mest beskylld för att vara en cynisk Messerschmitt utan känsla, trots det så är det här exakt vad Stockholm behöver. Göteborg ligger här tankemässigt långt före.

Göteborg långt före Stockholm

Ylva Johansson (ordförande för Stockholms fotbollsdistrikt såväl som tung socialdemokrat, f.d. minister med mera innan vänstersossarna tog över), påvisade tillsammans med idrotten i Stockholm hur illa det ser ut i Stockholm på idrottsområdet. Den här typen av projekt borde Stockholms stad kunna få igång genom att allokera mark, helst i morgon.

Stockholms stads nya vision, ”En stad i världsklass” klingar falskt när man ser hur Göteborg är före på det här området, att ungdomarna inte kan träna fotboll, att ishockeyn inte har samma förutsättningar och en lång lista på andra problem. Änglagård är allt Stockholm inte gör, och Änglagård kostar inte Göteborgs stad en krona.

Jag har inte alla fakta om balansräkningar, genomförandeförmåga och massa andra risker som varje projekt på 900 miljoner har så det kan finnas information som jag saknar. Men det jag sett är att det här projektet är bra såväl för de som investerar som de som utnyttjar investeringen.

Nytt och berikande

Jag åkte ner till Göteborg för att prata på ett av Idrottens Affärers seminarium. Då tror man att syftet med resan är att ge kunskap. Det var behagligt att komma hem och fått lära sig något nytt.

Jag är, som gruppen av mer regelbundna läsare kan misstänka, lite besatt av arenor. 

Jag försöker vara objektiv, dvs inte emotionellt negativ, när det finns en arena vars utformning och ekonomi jag inte tycker om. Här hamnar de flesta arenorna, det finns för många fel helt enkelt. 

En arena som ger vinst

Dock, jag är inte utan empati och det finns några arenor jag blivit småkär i. Vida i Växjö, Astrid Lindgren värld i Vimmerby med sin värdegrund (gör som Astrid hade gjort) är två sådana. Änglagård kan bli den jag blir ordentligt kär i. Når de 8 procents avkastning och de besökssiffror jag tror de kan nå så hamnar de etta på svenska arenaprojekt.

Det är förvånande att Nils Wiberg på Prioritet Finans kan vara så korkad när det gäller sponsorskapet i Tyresö och samtidigt så klok i sin medverkan i det jag nu döpt till Änglagård. 

Entreprenören och initiativtagaren Ola Serneke har tänkt så rätt och han skall ha all cred för en typ av arena som förtjänar privat finansiering för att den ger vinst till ägaren. Jag har lite svårt för den moderna samhällsdebatten där vinst är något fult. De fakta jag har är att vinster i företag är förutsättningen för vårt välfärdssamhälle.

Här kan du se filmen av presentationen av projektet vid IA Seminarier i Göteborg.

Det självklara inte alls givet

Hoten mot OS och VM-slutspel i fotboll växer. Världens största idrottsarrangemang är inte lika självklara. Foto: TT

 

Både FIFA och IOK framstår som något yrvakna inför det nya läget. Villkoren är inte de samma längre. Och här hemma fungerar inte längre demokratin inom idrottsrörelsen, få går på årsmöten, få ställer upp...

Just nu exploderar frågan om Qatar med mutor fick fotbolls-VM 2022. Ingen är förvånad. Det har inte ens handlat om misstankar, utan alla, säger alla, initierade har antagit att skälet för beslutet var mutor sedan beslutet kom. Därifrån till att mutorna rent formellt går att koppla till Qatariska staten eller det nationella förbundet är det långt.

IOK och FIFA urvakna

Påståendet ”FIFA är en korrupt organisation” kan dock alltid framföras utan risk för att någon säger emot. 

IOK har problem, man får inte ansökarländer till OS 2022. Något som jag förutsåg redan i fjol somras på rationella grunder. Drar sig även Norge ur efter folkomröstningen i höst så finns det inget demokratiskt land kvar bland sökarländerna. Det är ingen som säger emot påståendet att IOK är en icke demokratisk organisation utan demokratisk värdegrund.

Både FIFA och IOK framstår som något yrvakna inför det nya läget. Lika yrvakna som när Laila Freivalds gick på teatern under tsunamin eller när all världens regeringar skall hantera att Edward Snowden och Wikileaks har påtalat att de har ljugit. 

Inget går att hemlighålla

Kandidaten till presidentskap i EU-kommissionen, Jean-Claude Juncker, är våren 2014 av åsikten att det går att ta beslut i mörka rum. Dvs han föreslår den politik som är på väg att sänka IOK och FIFA. 

Det nya transparenta samhället där alla har tillgång till all information, där nästan ingenting går att hålla hemligt och där allt finns digitalt har ett antal mycket stora fördelar. Handeln ökar, mellanled försvinner för att de inte behövs och varor blir billigare. Den reella demokratin växer då alla som så önskar hittar den information de söker. Det finns nackdelar också, men totalt sett så överväger fördelarna. 

Det sker ungefär samtidigt som den grundläggande demokratin har slutat fungera inom idrottsrörelsen, detta då alldeles för få går på årsmöten har demokratin i form av alla människors möjlighet att få information och ha synpunkter exploderat. 

Hur ska det hanteras?

Vi saknar dock en struktur att hantera detta. Det vi nu ser inom IOK och FIFA kommer snart till RF och de nationella förbunden. Det tar en stund då våra organisationer vare sig är korruppta eller saknar värdegrund och ett av skälen till att inte missnöjesyttringar uppstått är att de utifrån sina förutsättningar gör ett bra jobb.  Men det kommer.

Det är självfallet positivt att både FIFA och IOK tvingas se över sin respektive organisation, sina koncept och sitt upplägg. De befinner sig i ett kritiskt läge där deras legitimitet är ifrågasatt och fotbollen behöver en fungerande global organisation som enda riktigt globala sport.

IOK har ett antal mycket drastiska åtgärder att ta till och mängden pengar som skvalpar på deras bankkonton kommer att förhindra att något händer innan det blir total kris.

Konsten att behålla sin legitmitet

Det varje förbund och RF nu borde fundera på är följande enkla mening; ”Hur skall vi förhindra att någon kan ifrågasätta vår legitimitet under de kommande tio åren?”.

Det handlar om kommunikation, transparens, etik och moral. Det handlar om att våga ifrågasätta hur organisationen är uppbyggd och om den behöver förändras. Kort sagt så behövs en organisation för det samhälle vi har, inte för det samhälle vi hade önskat att vi hade.

• När det gäller FIFA kan förhoppningsvis UEFA och dess amerikanska motsvarighet ta ledningen för att skapa något nytt och bättre. 

• När det gäller IOK finns inte någon möjlig ledare för att få ett IOK som gör rätt utifrån vad medborgarna vill ha. Här måste det uppstå en självinsikt som bara kan komma om det blir problem att sälja tv-rättigheter, sponsorskap och att få nya värdländer. TV-dealen i USA för kommande OS indikerar att det tar en stund innan något händer.

• För RF och de stora förbunden i Sverige är det enklare. Läget är gott idag även om horisonten har mycket mörka moln, det finns tid att skapa viljan och förståelsen för förändring och utveckling. De små unga förbunden med tillväxt har det naturligt i sig, då tillväxten skapar förändringsbehovet medan de små förbunden som tappat varje år i ett decennium knappast lär finna någon väg framåt. De mår nog bäst av att fortsätta som förut. 

Om jag får avsluta med ett gott råd så tror jag ödmjukhet är rätt approach framåt. Det är trots allt det råd jag fått av mamma varje vecka så länge hon levde och nu börjar jag inse att hon hade rätt hela tiden.

Det är dags att sansa oss

"Finns ingenting som säger att vare sig Enskede eller Hammarby egentligen gör något fel", tycket Dan Persson.

 

Som debatten har utvecklats har vi skapat ett fokus på de fem procent som inte fungerar bra inom ungdomsidrott. Det är dags för idrotten att försvara sig med de 95 procent som fungerar väl.

DN har en stor artikel om en match mellan Hammarbys barn och Enskedes ungar. I korthet vill Bajen matcha sina duktigaste 11-åringar mot Enskedes 13-åringar. Elitsatsning med andra ord. Enskede väljer då att ställa upp med sina tioåringar som får stryk med 32-0.

Utan mål också...

Den här frågan är ideologisk. Vänstern vill helst spela fotboll utan mål för att undvika den i deras ögon kapitalistiska principen om att de duktiga får mer. Borgerligheten har svårt förstå att det är fel att någon är duktig.

Forskningen påvisar att för tidig elitsatsning inte är bra för vare sig idrotten eller barnen.

Själv har jag den pragmatiska synen att ungar som är duktiga i matematik skall få utvecklas och stimuleras så de kan bli ännu duktigare. Samma borde då gälla för den som är duktig i fotboll eller annan idrott. 

Vi kan inte utveckla samhället genom att nivåanpassa oss till de som är sämre.

Föräldrarna har ansvaret

Vidare har jag den enkla åsikten att föräldrauppdraget såväl som samhällets uppdrag till breddförening, det är föräldrarna som är kunderna, dvs betalar merparten medan samhället i form av kommun och stat som ger stöd, är att se till att alla barn får uppleva glädjen med fotbollen, får utvecklas motoriskt, får lära sig göra sitt bästa, får lära sig fungera i ett lag och får lära sig respektera ledaren.

Om ungdomsledarna, klubbledningarna och förbunden får för sig att syftet med idrott för barn är att förse klubbens elitlag med nya talanger så föreligger det en väsentlig kollision.

Det är ingen enkel fråga där man bara kan välja en åsikt på ideologiska och principiella grunder.

Jobba hårt och belönas

För det först är det inte negativt för vårt samhälle att lära våra barn att om man jobbar hårt så vinner man oftare. Vi behöver fler vinnare om nästa generation skall ha förutsättning att betala välfärdens kostnader. 

Jag är gammal nog för att ha upplevt Unga Örnars försök med fotboll utan mål och lärde mig att det är helt värdelöst.

Jag utgår vidare ifrån att föräldrarna är kloka nog att inte se avkomman som en ny Zlatan utan ser idrotten som en av åtgärderna för att barnet skall få rätt förutsättningar.

Annonsen ”Bli ungdomsledare i Enskede” och var med och skapa nya goda skattebetalare lär dock inte vara lika framgångsrik som att sälja drömmen om att ha utvecklat nästa Zlatan. 

Sammanfattning av ovanstående blir då den enkla och naturliga.

Kommer alltid finnas elitsatsningar

Ja, det kommer att föreligga elitsatsningar inom ungdomsidrotten i evig tid och en och annan fundamentalist kan vara väldigt mycket för det eller mot det. Det är dock i sammanhanget oväsentligt.

Det enda väsentliga är att massor med ungdomar har kul i en säker och trygg miljö, rör på sig, får känna glädjen av idrotten och från tid till annan även vinna en match.

Som debatten har utvecklats har vi skapat ett fokus på de fem procent som inte fungerar bra. Det är dags för idrotten att försvara sig med de 95 procent som fungerar väl.

DN har helt enkelt skapat en höna av en fjäder. Finns ingenting som säger att vare sig Enskede eller Hammarby egentligen gör något fel. Det är dags att sansa oss och fokusera på det viktiga, att vi har många barn som spelar fotboll eller idrottar på annat sätt.

Många vill ha mer och vill betala

Många vill ha mer och är beredda att betala för mer, bara de får mer, skriver Dan Persson. Foto: TT

 

Idrotten måste våga välja bort kunder, det är enda sättet att attrahera de kunder man vill. Sätt pris utifrån målgrupper. 

För att ta ett exempel, Handelsbanken gör rätt, idrotten kan lära av dem.

Handelsbankens koncernchef Pär Boman får på skallen i media. 

Här gör de rätt

Nu ser Pär Boman ut som en överklassmesserschmitt från Öfre Östermalm, det rår han inte för. Han saknar förtroendekapital som chef för en stor bank, de flesta har förstått att de har informella karteller för att blåsa oss på boräntor och fondavgifter, det är inte hans fel heller att styrelsen har gett honom uppdraget. 

Storbankerna gör egna pengar vilket tillsammans med vällevnadssjukdomar är det största hotet mot Sverige, glöm Putin, har är inte farlig i jämförelse, det är inte heller Pärs fel. Men han har faktiskt rätt i den här frågan. 

Idrotten måste våga välja bort kunder, det är enda sättet att attrahera de kunder man vill.

Ni kan visst

När jag pratar med klubbchefer på golfbanor, direktörer från hockeyklubbar, fotbollsklubbar och så vidare är min samlade slutsats att de är för rädda för att tappa befintliga kunder och inte förstår att det innebär att de missar lönsamma kunder som kunde ha blivit deras intäkt.

För golfen som jag känner mest är meningen oftast den här: ”vi är en familjeklubb med ett elitfokus som satsar på juniorer och vill ha en bana som alla kan trivas på”. 

Tjena, Ikea lyckas med det här för att de är världsklass på bra grejor billigt. För egen del handlar jag gärna på Ikea bara jag får göra det på nätet. 

Fotbollen väljer bort barnfamiljer

Hockeyklubbarna har högst kompetens bland cheferna, dock är de hockeyfans på hög nivå själva, vilket gör att spelet värderas för högt och att alla är välkomna vilket medför att ingen grupp särbehandlas.

Fotbollen är konsekvent. De väljer bort barnfamiljer, företag och sällanbesökare genom att fokusera på klacken och hard core. Vi får varje vecka via media reda på att det inte är en bra miljö för oss andra så de kommunicerar perfekt. De har valt att fokusera på den kundgrupp som ger minst per person i intäkt, de är å andra sidan ganska många, så jag säger inte att det är fel.

Min syn är att det långsiktigt är ett felaktigt beslut, men fotbollen vågar faktiskt välja bort kunder och skall ha cred för det.

Sällan besökarna, där finns potentialen

Min tes är att den ekonomiska vinsten ligger i målgruppen sällanbesökare med höga krav på kvalitet och totalupplevelse. Att få de som går en gång per år att gå två, de som går två att gå tre, de som går fyra att gå sex är inte så förtvivlat svårt om man ger dem en bra produkt. Bra paket, gärna dyra om det är prisvärt, bra social miljö, fungerande toaletter, inga bengaler som försenar hemkomst, vänner man trivs med på plats, ett glas vin i paus. Fungerande transporter till och från. Med bra CRM-system kan man hitta de här kunderna och premiera dem för att de konsumerar.

Barnfamiljer som får trygg miljö, kul för barnen är en annan bra målgrupp.

Företagen skall kunna känna stolthet över både leverans av service och deras lag såväl som fansens beteende för att vara trygga i att deras kunder uppskattar eventet. Ser jag som gäst till ett företag ett ölmärke på lagtröjorna och hör hataramsor blir det logiska beteendet att aldrig någonsin köpa det ölmärket och tacka nej nästa gång företaget bjuder in mig.

Blir inte trovärdigt

Kundsegmentering är svårt, mycket svårt. Kräver mod att våga välja bort segment, och kunnande att arbeta med segment. Det är ofta troligt att det kortsiktigt kostar. Det krävs CRM-system, CRM-specialister, Revenue managent, kunnande om sociala media och mycket annat men det går om man vill.

Det som är fullständigt uppenbart självklart är att ingen kan någonsin bli trovärdig när man påstår att man satsar på vissa målgrupper om man inte aktivt väljer bort andra. Det är här idrotten har problem, man vågar inte välja bort.

Tittar man på Volkswagen ser man en koncern som har ett tiotal varumärken för olika kundsegment. Språket, priset, fördelarna skiljer sig mellan Audi och Skoda. Ung och sportig och billigt är Seat. Rationell lägre medelklass är Skoda, medelklass är VW, de som vill ses som övre medelklass är Audi, sedan finns specialmodellerna uppåt. Här finns en varumärkesstrategi som går igenom i allt man gör för varje märke och varje modell.

Många i dag vill ha mer

Försiktigt uttryckt så ligger idrotten någon vecka efter. Sen skall man inte göra som SAS och medvetet välja bort de lönsamma kunderna. Här framstår faktiskt den kommersiella idrotten som ett föredöme. Man ber inte de viktigaste kunderna fara åt helvete som SAS valt som strategi.

Trots 30 års arbete inom upplevelseindustrin har jag inte förstått den ekonomiska tanken bakom SAS agerande.

Metoden för att välja bort är enkel. Sätt pris utifrån målgrupper, för högt för de ni inte vill ha, för lågt för de ni vill ha. Glöm inte att många idag vill ha mer och är beredda att betala för mer, bara de får mer. Själv kan jag pynta en hundring extra för en ”inga bengaler garanti” så att jag vet när matchen slutar.

Vem klarar att ta hand om det?

Här är problemet. Många står frågande och är öppna för förslag för hur fotbollsförbundet ska gå vidare trots eller tack vare Friends Arena. Foto: Foto: Anders Wiklund, TT

 

Svenska Fotbollsförbundet söker en ny generalsekreterare efter Mikael Santoft som går i pension. Det är Sveriges svåraste jobb

Lätta jobb som VD på Vattenfall, ordförande i centerpartiet, nolltoleransansvarig hos Sverigedemokraterna går det göra något av, men den som skall bli generalsekreterare på fotbollsförbundet har något att bita i.

Även de som söker utmaningar såväl de som brinner för att utveckla svensk fotboll bör tänka sig för.

Misslyckad omorganisation

Läget ser ut ungefär så här. En nyligen genomförd och enligt många (i synnerhet personalen) misslyckad omorganisation gör att mycket energi förloras internt.  Här finns något års arbete för att skapa förutsättningen för arbete. 

2014 blir en katastrof när det gäller förlusterna för driften av Friends Arena. Råsundafonden är slut och förbundets del på 60-80 miljoner kronor måste hittas någon annanstans. 

Det kärvar i avtalsskrivandet med Lagardére som skall ta över driften. Lagardére har ganska självklara och normala krav på hur avtalet skall se ut och vad som måste göras med andra avtal för att de skall kunna ta över ansvaret. 

Ett värdelöst avtal

Största problemet är det fullständigt värdelösa avtalet med Choice om mat och dryck som tvingades på ägarna av bröderna Paulsson för att de skulle få bygga ett hotell till åt Petter Stordalen.

Om man går i mål med Lagardére så har man bara flyttat förlusterna till fastighetsbolaget. Hela fastighetsbolaget måste rekonstrueras så att förbundet blir av med sitt ägande innan en ny generalsekreterare på förbundet ens kan börja med arbetet att utveckla fotbollen.

För landslagsverksamheten är det uppenbart att grunden för landslagets attraktionskraft finns hos en person.  När han slutar om ett eller två år så blir det besvärligt att få in sponsorer, locka publik med mera. Att tjäna stora pengar på att gå till mästerskapen blir inte enklare.

Motsägelsefullt

Fotbollens problem med huliganer kvarstår och bästa sättet att bli hatad och mordhotad är att försöka göra något åt det.

Här finns problemet med en dysfunktionell poliskår och ett åklagarväsende som står på huliganernas sida i kampen. Fotbollsförbundet måste dock vara mer aktivt än hittills och ett stalltips är att det inte bara går att påstå att det är ett samhällsproblem.

Sen kommer de strukturella problemen. Fotbollsförbundets DNA är en socialdemokratisk version av 60-talets folkrörelsemodell. Beslutsfattarna i distrikten har väldigt sällan lämnat 60-talet. Samhället ser försiktigt uttryckt något annorlunda ut idag. 

Elitfotbollen är kommersiell och skall konkurrera som en av många aktörer på en upplevelsemarknad, breddfotbollen har problem med rekrytering av ungdomar, ledare och styrelseledamöter. Föreningsmodellen utsätts för tryck, kommersiella gym är bättre på att rekrytera ungdomar än föreningslivet. Sen är distriktens agerande för att bevara sig själva som maktcentra en garanti för att ingen anpassning till samhället sker. Det är ingen kritik, så fungerar organisationer.

Hur komma vidare?

Fotbollen är fortfarande Sveriges största sport, skapar massor med samhällsnytta, genererar stora skatteintäkter, gör ungdomar anställningsbara, skapar glädje och upplevelser. Det är inte här problemen sitter. Problemet är att skapa en situation där förbundet kan skapa utveckling, få ekonomin i ordning och inte minst fungera effektivt i det samhälle vi har.

Min tes är att förbundet bör leta fram två generalsekreterare. En städgubbe som får två år på sig att städa, omorganisera, fixa Friends, ändra strukturen och skapa förutsättningar. Efter honom kan man anställa någon som får jobbet med att utveckla verksamheten.

Men, skulle någon som blir tillfrågad rådfråga mig, skulle jag rekommendera hen att tacka nej.

Vi vill själva välja vad vi vill se

100 procent av svenska folket kan se det de vill på TV. Låt oss själva välja, menar Dan Persson, och protesterar mot riksdagens beslut. Foto: TT

 

Riksdagsmännen stjäl idrottens pengar. Det är den givna konsekvensen av en s.k. evenemangslista som riksdagen nu förordar.

Det riksdagen föreslår är helt enkelt att idrotten som äger rättigheter inte skall kunna sälja dessa till högstbjudande utan bara till ett oligopol av de tv-kanaler som når 90 procent av svenska folket.

Inskränkning i äganderätten

Förutom att det är en direkt inskränkning i äganderätten, det mest grundläggande för utveckling av välfärd så har riksdagen åter visat sig leva i en värld som vi övriga lämnade för ett decennium sedan.

Först och främst kan 100 procent av svenska folket se allt de är beredda att betala för. Utöver den obligatoriska tv-skatten kan man konsumera allt man vill. Faktum är att aldrig någonsin i världshistorien har varje individ möjlighet att se allt man vill från allt som sänds som tv-signaler eller IP i världen.

Vi sa upp vårt Boxer-abonnemang för en månad sedan. Gammel-tv hade i vårt hushåll spelat ut sin roll. När vi tittar på samma sak gör vi det på den stora skärmen men med signal från en dator. I regel tittar vi på olika saker och då blir det en mix av mobiler, datorer, paddor. Men gammel-tv känns lika modernt som Banlonpolo och gabardinbyxor med sydda pressveck.

Vi ska bestämma själva

Media är en marknad med tusentals aktörer. Att någon skall nå 90 procent av befolkningen är en mycket allvarlig signal på att konkurrensen inte fungerar. Då bör konkurrensverket agera. 

Riksdagen är helt fel forum för beslut om vad befolkningen skall titta på. Det skall vi bestämma själva, betala för själva. Den rätten vill riksdagen ta ifrån oss. 

Om nu riksdagen vill bestämma vad vi skall titta på, så bör det skapa mer tillväxt om vi tvingades se riksdagsdebatter, vetenskapsprogram och gärna en lång tv-serie där alla pratar väldigt långsamt om hur skadlig protektionism och rasism är. Det torde vara svårt att finna någon korrelation mellan kval i slägga och BNP-ökning.

Helt bakvänt

Att kommunisterna vill ta de rikas pengar och att SD vill ta allas våra pengar genom protektionism vet de flesta av oss. Att de övriga demokratiska partiernas representanter i riksdagen inte förstår att en evenemangslista är en avgjord inskränkning i äganderätten är på ren svenska en katastrof.

De som röstade för en evenemangslista var förmodligen samma personer som röstade för att de själva skulle få behålla livslånga pensioner utan att förstå betydelsen av grundläggande moralbegrepp och juridiska begrepp som jäv.

Jag blir uppriktigt ledsen av att jag som samhälls- och politikernörd hamnar i ett läge där jag måste rösta blankt i riksdagsvalet.

TV-marknadens frågetecken

Den riksdagsman som tror sig kunna förklara hur tv-marknaden ser ut när det är dags för OS 2020 får räcka upp en hand. Det bör då nämnas att rättighetsinnehavarna, tv-bolagen, distributörerna och de som bevakar tv-marknaden har en sak gemensamt - vi vet att ingen har en susning om hur tv-marknaden ser ut om sex år. Vi vet inte ens hur man kommer definiera tv om sex år. 

Tillkommande allvarligt är empirin. När riksdagen har petat på något de inte borde ha petat på visar historien att de oftare förvärrar situationen genom att peta än mer. Får vi en evenemangslista kommer den utökas snarare än minskas. 

Jag står upp i soffan, med ståpäls över hela kroppen när Charlotte Kalla kör ikapp och går i stafetten. Men jag kan betala för det precis som jag betalar för att lyssna på radio och se strömmad film och program. Under vinter-OS erbjöd Viasat ett OS-abonnemang för 260 spänn utan bindningstid.

Idrotten en slagpåse

Det riksdagen nu gör är att förstöra de grundläggande förutsättningen att utveckla affären för alla förbund, ligor och arrangörer som äger tv-rättigheter. 

Tror någon att TV4 och SVT kommer att bjuda över varandra, eller tror ni att de väljer att samverka och bjuda så lågt det bara går?

Min tes förstärks om att idrotten har tappat sin position i samhället och blivit allmän slagpåse som jag berört flera gånger. Idrottens egendomar konfiskeras av riksdagen.

Kommunens val är självklart

Fakta är att bandyn inte har de förutsättningar som krävs för att politikerna ska säga ja till en hall i Göteborg. Foto: TT

 

Kommuner måste göra tydliga val. En normalstor svensk stad på 70-100 000 invånare har inte ekonomi för mer än ett elitlag. Inte ens Göteborg har råd med allt. I synnerhet inte bandy.

GAIS bandy är självfallet upprörda över beslutet att inte bygga någon bandyhall i Göteborg men jag tycker att politikerna och staden fattat ett korrekt beslut.

Vi måste inse att vi lever i en helt ny värld. Då blir samhällets syn på idrotten väldigt enkel.

Ska ta ansvar för skattepengarna

Breddidrott skall ha samhällsstöd då den skapar fler ungdomar som är anställningsbara, bättre skolbetyg, mindre missbruk, minskar problem med barnfetma samt för oss äldre sänker samhällets vårdkostnader.

Elitidrott är upplevelseindustri och skall generera skatteintäkter till samhället. 

Det här drabbar den icke kommersiellt gångbara elitidrotten men det finns inga vettiga alternativ om våra politiker skall ta ansvar för våra skattepengar.

Så ska Göteborg göra

Artikeln här på IA visar tydligt att bandyn inte är där. Om man förlorar 500-600 000 kronor på uteblivna biljettintäkter på en säsong bör det jämföras med intäkter hos ishockey och fotboll på det fyrdubbla för en match. 

Göteborg ska fortsätta fokusera på att bygga en ny modern mindre (12-15 000 sittplatser, inte fler) hall där Scandinavium ligger idag. Trippel A läge och med ett första spadtag 2018, invigning 2021 när staden fyller 400 år så kan vi då få en fjärde modern arena i Sverige efter Malmö, Tele2 och Vida i Växjö.

Med den investeringen på 3-5 miljarder i pipeline blir det fullständigt hål i huvudet att bygga en bandyhall. 

Bandy är en fantastisk sport, men den klarar inte att som elitidrott skapa sådana intäkter att den fyller samhällets numera primära krav på elitidrotten, att vara samhällsekonomiskt lönsamt genom skatteintäkter. 

Kommuner måste göra tydliga val

Där jag är uppväxt kunde vi ploga upp bandyplanen på träsket i oktober och spela tills början på maj. Genom att vi fick låna grannens traktor behövde Råneå kommun inte lägga ut en krona och kul hade vi. Det kan vara så att bandy som sport trivs bättre i en annan klimatzon.

Min tes är också att kommuner måste göra tydliga val. En normalstor svensk stad på 70-100 000 invånare har inte ekonomi för mer än ett elitlag. Stödjer kommunen av s.k. rättviseskäl både ett fotbollslag och ett hockeylag, så tar man bort förutsättningarna för båda att lyckas och etablera sig i den övre halvan.

Det vore dumt att bygga arenor för elithockey i Vänersborg eller Lidköping och den vägen öka konkurrensen för bandyn i områden som bandyn idag äger. I fotbollens och Ishockeyns Göteborg bör man stå fast vid sin strategi.

Samhällets syn på idrotten har förändrats. Vill vi fortsätta utveckla idrotten skall vi lyssna på samhället och välja våra strider till de vi vet att vi kan vinna.

De onda krafterna vann

Justitiekanslerns utlåtande angående läktarvåldet är synnerligen märkligt, deklarerar Dan Persson och redogör för vad som har framkommit. Foto: TT

 

I alla diskussioner som varit om våld i samband med fotboll efter tragedin i Helsingborg har vi glömt en inte helt oväsentlig part i det här sammanhanget, dvs vårt samhälle och dess myndigheter. 

Nu har de goda krafterna inom fotbollen mobiliserat, stödet är enormt, supporterorganisationerna är med och vore det inte för justitiekansler Anna Skarhed så hade vi vågat hoppats på framgång.

Fullständigt ologiskt

Justitiekanslern, som är en mycket tung myndighet när det gäller den juridiska agendan, har nämligen nu beslutat att polis och åklagare aldrig kan göra fel i sådan utsträckning att någon kan klandras, avskedas eller åtalas samt att de som blir utsatta för deras tillkortakommanden och övergrepp aldrig kan få ett rimligt skadestånd.

När JK kom med sitt utlåtande om Narkosläkaren i det s.k. Astrid Lindgren-fallet så måste det ha skålats i champagne bland många onda och kriminella. Hon slag nämligen fast att våra åklagare och poliser kan förstöra livet för oskyldiga människor, begå övergrepp, missgrepp och underlåtenhetssynder helt utan risk för att straffas för detta. 

Lite förvånad blir man att staten utser en Stalinist till JK för det är bara Stalins citat ”Vad spelar det för roll om vi skjuter 100 oskyldiga så länge vi straffar en skyldig” som kan vara grund för hennes beslut.

Kan inte förvänta sig stöd

Aldrig någonsin har en av Sveriges högsta myndighetspersoner på det juridiska området så tydligt slagit fast att vi aldrig någonsin kan förvänta oss att åklagarväsendet och polisen skall fungera. 

Det JK Anna Skarhed har sagt utan att förmodligen förstå det är att de goda krafterna inom fotbollen aldrig kan förvänta sig stöd av samhället. 

Polisen, även de duktiga och goda poliserna kommer att låta bli att anhålla och anmäla de som misshandlar eller utför skadegörelse, eftersom de lärt sig att det är ingen idé då åklagarna löpande lägger ner målet. 

Åklagarna har fått fullständigt bevisat att de kan låta bli att arbeta såväl som att göra fel, utan att de någonsin riskerar någonting. I klartext, de kan fortsätta låta bli att göra sitt jobb även framåt i tid. 

Ska de slippa straff?

För SEF och fotbollsklubbarna är det här mycket dåliga nyheter. Om man kan slå poliser, vanliga medborgare och därutöver idag avancerad skadegörelse och vara 100 procent säker på att det inte uppstår några som helst konsekvenser, vilket nu både Djurgårdens träningsmatch mot Berlin, helgen i Helsingborg och derbyt i Stockholm är totala bevis för så är fotbollen maktlös. 

Fotbollen med sina i sammanhanget rudimentära bestraffningsmodeller kommer inte att komma någonstans. Hur skall man förklara ett års arrangörsavstängning för att en person skrikit ”hora” på läktaren om samma person vet att det inte utgår något straff för misshandel av poliser, grov misshandel av vanliga människor, ödeläggelse av restauranger med mera?

När JK talat om att våra myndigheter inte har någon skyldighet att skydda sina medborgare eller ha någon form av ansvar för sitt agerande så blir det civila samhället maktlöst.

Var gick det snett?

Hennes beslut i Astrid Lindgren-målet är i och förty logiskt. Andra makthavare inom rättsväsendet agerar för att myndigheter skall få kränka vår integritet genom att lagra våra digitala aktiviteter.

Alla utgår ifrån någon form av naiv idé om att myndigheter är goda organisationer. Politikerna försvarar idén till fullo. Alla de som haft med psykvården för unga, äldrevården för föräldrar, haft ett mobbat barn eller blivit brottsoffer vet att myndigheter är onda. Må vara att de inte har ett ont uppsåt, men de saknar ansvar för sina handlingar och det skapar massor av mänskligt lidande. 

Nu återstår bara nästa steg. När någon av de onda krafterna inom fotbollen skall samlas för en stilla pilsner så blir vi inte förvånade om inte deras primära supporters tänker närvara och dessutom erbjuder sig att ta kostnaden för ölen, jag tänker mest på justitieminister Bea Ask, JK Anna Skarhed, rikspolischef Bengt Svensson och deras övriga kamrater.

Ungdomar och stadgar och värdegrunden

Hockeyn har gamla och omoderna regler. Därför riskeras ungdomsverksamheten i Nyköping, skriver Dan Persson och hävdar bestämt att de yngre inte får drabbas när de äldre gör fel.

 

För en 17-åring som drömmer om spel i SHL och som satsat flera års träning blir det som att ta hans liv ifrån honom. Klart att det är fel, skriver Dan Persson om konsekvenserna av en konkurs.

Nyköpings hockeyklubb har gått i konkurs, skälen ser ut att vara att man trots en styrelse som får ses erfaren av affärsverksamhet på storbolagsnivå har gjort en egen tolkning av begreppet dubbel bokföring. Det är trist, upprörande och får konsekvensen att kommunen, staten, leverantörer och anställda drabbas.

Omfattande byråkrati

Det leder också till att A-laget degraderas, dvs om man lyckas starta en ny klubb och få ihop ekonomi för ett elitlag så börjar man i en lägre division. Det är naturligt och en del av det pris man rent sportsligt bör betala om man sysslat med ekonomisk doping med andras pengar.

Nu verkar det som det uppstår liknande problem, dvs degradering i seriesystemet för klubbens juniorverksamhet. Det kan bero på att förbund och distriktsförbund har en för omfattande byråkrati och behöver tid på sig för att lämna besked. Det är min förhoppning.

Risken är att de läser stadgar och förordningar som Jehovas vittnen läser bibeln. Det blir tolkningen om nu även juniorlagen inom Nyköpings hockey degraderas. Här finns nämligen redan ledare och andra som drar igång en ny förening med huvudsyftet att ungdomarna skall kunna fortsätta.

Fel om de drabbas

Här borde regelverket, med den värdegrund ett modernt ishockeyförbund idag måste ha för ett existensberättigande, vara glasklart. Barn och ungdomar skall inte drabbas. Juniorverksamhet skall inte bedömas på samma sätt som seniorverksamhet.

Om du ungdomar som har tränat hårt i många år nu degraderas ner till spel på distriktsnivå blir konsekvenserna orimligt stora. För en 17-åring som drömmer om spel i SHL och som satsat flera års träning blir det som att ta hans liv ifrån honom.

Nu står det säkert många ledare och föräldrar i andra klubbar som kan tjäna på detta och anser att man skall hålla hårt på stadgarna så att deras telningar kan få en gratisplats. Det är skamligt att de är beredda att skada barn och ungdomar för egen vinnings skull.

Omoderna stadgar

Bakgrunden till att den här typen av problem uppstår går att härleda till två saker.

  • Stadgarna är omoderna, bygger på ett tänk från 1904.
  • Den ideologiska historien lever kvar, vilket gör att besluten baseras på ett samhälle vi för länge sedan lämnat.

På det kommer att seriespel för barn tas på för stort allvar. Det är mycket svårt att göra något åt, och ingenting jag vill kritisera någon för. Idén med idrott är trots allt att vinna matchen, loppet, tävlingen, med undantag av Hammarby saknar vi helt kulturen att det är lika roligt att förlora. Att ha kvar engagemanget som ungdomsledare utan drivkraften att vinna är på gränsen till omöjligt.

Ta de logiska besluten

Den ganska omfattande kritiken mot så kallade elitsatsningar kommer primärt från vänsterhåll där det enda viktiga är att alla förlorar lika mycket. För mig med åsikten att även den som är duktig i matematik skall få stimulans att bli ännu bättre är det självklart att de som är duktiga i ishockey och ambitiösa skall få möjligheten att utvecklas.

Sedan får vi hantera skillnaderna när det rör små barn där det vetenskapligt är bevisat att för tidig elitsatsning inte är bra.

Men det är dags att modernisera regelverken för ungdomsidrotten och nu väntar jag bara på att förbund och distrikt tar de logiska besluten så ungdomarna i Nyköping Hockey kan fortsätta med den sport de älskar på den nivå de har förtjänat.

Den typen av besked längtar alla idrottsledare efter. Var som helst, när som helst får sådana nyheter alla att jubla. Nu gäller det landets största idrottsdistrikt.

Rajne Söderberg har driv i steget igen. Han nyttjar alla kontakter i friidrottsvärlden och har fått nära 2 miljoner till att värva stjärnor och en galaproducent.

Cecilia Andrén Nyström startade Futebol dá forca 2012 för att stärka unga tjejers självkänsla och förändra världen med hjälp av fotboll. Nu får organisationen 200 000 kronor i stöd ur Kronprinsesseparets stiftelse för att utveckla sin svenska verksamhet.

Ett tack borde riktas till de 271 612 kunderna. De som har tippat och hoppats. Om de blev vinnare, är en sak, men vinnare är i alla fall 6 935 föreningar som får dela på 50 miljoner. Här kan du också se fördelningen i Sverige.

Tidigare i år petad i IFK Norrköping. Nu kan Isaac Kiese Thelin vara årets bästa allsvenska fotbollsaffär. I dag avslöjas hur den här spelaraffären även ekonomiskt är en succé för mästarna.