Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
Dan Perssons blogg
Strunta nu i vinter-OS!
"Vi skall söka event där vi har infrastrukturen på plats, dvs små investeringar. Event som kräver nya arenor, rodelbanor, hoppbackar, bostadsområden, vägar, avloppssystem etc är bara att glömma. Vi har en fantastisk infrastruktur som räcker väldigt långt så låt oss sälja det vi har istället för att försöka sälja det som kräver stora investeringar", skriver Dan Persson.
Måndagens sportnyheter i SVT innehöll ett reportage om internationella event i Sverige. Självfallet med fokus på OS-ansökan. Det viktiga som sades handlade inte om vad idrottsministern sa, inte vad sossarna sa och inte vad som sades om vinter-OS utan det viktiga var vad Björn Eriksson sa om att idrotten och besöksnäringen enats om en strategi framåt.
Det skapar grunden för verkstad istället för snack och kan bli väldigt framgångsrik ur alla perspektiv.
Ett vinter-OS skadar idrotten
Det är bara en sak som krävs. Att vi inte ansöker om Vinter-OS. Ett vinter-OS skulle bli en våt filt på all utveckling av svensk idrott under tio år, bli en gökunge som äter upp alla resurser, som tar allt fokus och som inte skapar bråkdelar av de fördelar och intäkter förespråkarna drömmer om.
Lägg ned alla planer på vinter-OS Stockholm-Åre. Det skadar idrotten och saknar samhällsekonomiska vinster. Så trist är det.
En annan mer semantisk kommentar om det Björn Eriksson sa är att det fortfarande är så trist att elitidrotten (internationella event hör dit) inte förstått att man är en del av besöksindustrin, inte en part till besöksindustrin.
Lurar sig själva
Vi bör också bedöma objektiva fakta runt OS. Vi har inga oljeinkomster som Norge, vi har inget storstadsområde, det bor 20 personer per kvadratkilometer, vi är ett för litet land för globala sponsorer och deras intäkter hamnar hos de internationella aktörerna som IOK, vi ligger hyfsat avsides från stora befolkningscentra och vi är en ”cold weather destination” ur turistindustrins perspektiv. Efter 2013-års sommar är det svårt förstå det sista men så är det.
Det personerna bakom en ansökan nu håller på med är först att lura skjortan av sig själva med naiva bedömningar av kringintäkter och samhällsekonomiska effekter för att sedan försöka lura politiker och befolkning på samma sätt. ”Lura” är inte elakt menat, de brinner för idrotten och OS-tanken så de vill att det här skall gå.
Ett vinter-OS i Stockholm skulle också skapa den mildaste vinter Stockholm någonsin har upplevt då Murphy är extremt närvarande i de här sammanhangen.
Finns så mycket annat lockande
Detta om Vinter-OS för att då göra en övergång till internationella event.
Utöver de samhällsekonomiskt vansinniga Vinter-OS (och vårt sista hockey-VM) så finns det årligen massor med event i form av EM, VM, Ryder Cup, tennismatcher, utövarevent med flera som är samhällsekonomiskt positiva, som går att driva med vinst och där idrotten och besöksnäringen har ekonomiska drivkrafter att samverka för att få fler event till Sverige. Den nya modellen på Fotbolls-EM med flera länder och befintliga arenor är ett stort steg framåt
Vi skall söka event där vi har infrastrukturen på plats, dvs små investeringar. Event som kräver nya arenor, rodelbanor, hoppbackar, bostadsområden, vägar, avloppssystem etc är bara att glömma. Vi har en fantastisk infrastruktur som räcker väldigt långt så låt oss sälja det vi har istället för att försöka sälja det som kräver stora investeringar.
Staten ska ge garantier
En farhåga är att internationella organisationer blivit för giriga och tagit av värdnationerna intäktsmöjligheter, en effekt av att det står massa diktaturstater i kö med en statskassa som är med och betalar som drabbar länder som Sverige. Det är en farhåga, men inte en anledning att inte samhälle, besöksnäring och idrotten gemensamt agerar för att få hit fler internationella event. Därmed sagt att man bör tacka nej till vissa för att förutsättningarna är fel.
Bejaka också de små eventen. 500 aktiva och 20.000 besökare är inget att försaka om det blir pengar över. Många små event gör dessutom mer för Sverigebilden än ett Vinter-OS.
Det staten kan behöva ställa upp med är i vissa fall garantier på nivåer 10-1000 miljoner kronor. Garantier, inte stöd är viktigt att påpeka. De går att utforma så att risken för samhället är låg, dvs i realiteten kostar det ingenting då statens har de största intäkterna från eventet (moms, energiskatter, källskatter, alkoholskatter med mera utgör +50 procent av intäkterna för förbund, arenor, hotell, restauranger, resenäring, butiker).
Ska ändå slippa betala
Att ta fram en modell för statliga garantier där staten också har en god möjlighet att slippa betala eller få igen sina pengar är en bra början. En generell garanti där villkoren är givna skulle göra processerna väsentligt enklare för alla aktörer. En modell för kalkyler för event som läggs på en seriösare nivå än vad ishockey och badminton valde är en annan bra lösning framåt.
Samhället i form av kommunala, regionala och nationell organisation/er för att marknadsföra ort, region och Sverige behöver medverka och även bära del av kostnader för arbetet att få event.
När nu besöksnäring och idrotten funnit en modell framåt har en del av anomalierna med ex.vis extrema hotellkostnader som följd av event kunnat hanteras.
Överenskommelsen mellan RF och Visita är helt enkelt ett stort steg framåt.
Idrottsministern försöker och försöker
Lena Liljeroth A försökte förgäves framstå som hon gjort något bra i tv när hon sa att hon såg till att RF fick pengar att bygga upp ett kompetenscentra på området. Sanningen var väl snarare en omfördelning av pengar från staten, dvs idrotten betalade själva. RF verkar också eniga i den här frågan, vi får väl stå ut med något fäkt-EM för att det skall bestå, men det är smällar vi kan ta, jag tror dessutom att udda idrotter som fäktning kan bli lönsamt.
Nu kan ett långsiktigt och seriöst arbete för att få många årliga internationella event till Sverige, event som rätt genomförda kan berika svenska förbund såväl som svenska staten genom intäkter för besöksnäringen som till stor del blir skatteintäkter för Anders E Borg.
Vi bör också komma ihåg att nytta här är pengar till arrangören förbund, besöksnäring och samhälle. Tron att ett internationellt event kan hjälpa till med rekrytering av nya medlemmar till ett förbund saknar relevans i dagens samhälle.
Bara man låter bli att ansöka om Vinter-OS kan det här bli hur bra som helst.
Det är nu som arbetet börjar...
Nu startar arbetet med att hitta lösningar till problemen med huliganer och maskering, betonar Dan Persson i sin krönika. Foto: TT Nyheter
Poliskostnaderna är borta, första perioden vunnen, dags att fundera på hur vi klarar nästa period .
Hur blir vi av med huliganer och firmor?
Regeringen gjorde det enda logiska, man tar bort lagen om poliskostnader för alla arrangörer av event. Lagen var ett feltänk från början som fick helt felaktiga konsekvenser och då återstod inget annat än att avskaffa den.
Många vinnare
Vi som på ett eller annat sätt känner oss delaktiga i att regeringen har valt att ändra åsikt för att nackdelarna med att framhärda blev för stora kan självfallet vara både glada och stolta. Vi vann.
Dit hör Svenska Hockeyligan, Svensk Elitfotboll, AIK Fotboll, Djurgården fotboll och några till.
Dit hör inte Svenska Fotbollsförbundet som snarare skapade problemet genom att på Lars-Åke Lagrells tid reta gallfeber på regeringen med sin syn att allt var samhällets problem.
RF, ja, RF...
RF har sent (sommaren 2013),men välkommet tagit ställning för att ta bort poliskostnaderna. Det är lite trist att RF inte kan ta tydlig ställning i någon fråga mer än de mest politiskt korrekta.
Det skadar RF som aldrig når igenom bruset, men det är deras problem.
Vi på Idrottens affärer har dragit vårt lilla strå till stacken genom att aktivt försöka peka på anomalierna med lagens utformning. Om vi framstår som mest aktiva media i frågan beror det enbart på andra medias ointresse.
Oväntade roller
Den som gjort mest för att få bort lagen alla kategorier är förmodligen utredaren Bo Svensson, dock utan att förstå det och med slutsatser i en motsatt riktning. Hade inte hans utredning varit så undermålig och påvisat så mycket motstridigheter hade inte regeringen hamnat i en sits där ett avskaffande var enda vägen framåt.
Rikspolisstyrelsen har också medverkat. Deras agerande där de vilselett och ljugit för Svensson som skapade den undermåliga utredningen och i sina remissvar är tillsammans med deras agerande gentemot klubbarna en bidragande orsak till regeringens beslut.
Att RPS agerat som om de ville bli idrottens fiende är allvarligt ur andra perspektiv. En organisation som fått våldsmonopol förväntas ha mera omdöme.
Idrottens ökade ansvar
Även om det nu kan finnas tid för ett glas med lämplig dryck för gänget ovan är det dags att fungera på hur vi tar oss framåt, för det är självfallet så att våld i samband med idrottsevent inte är acceptabelt.
Idrotten såväl som andra arrangörer har som följd av slopade poliskostnader fått ett ökat ansvar för att som ansvarig se till att eventen blir våldsfria och positiva. Detta oavsett om det handlar om huliganer på fotboll, våldtäkter på festivaler eller fylla på stadsfestivaler.
Undantaget från det här ansvaret är Falsterbo Horse Show som debiterats polisnotor för ett event som får näringsdepartementets julfester att framstå som Woodstock 1967 i jämförelse.
Två uppgifter
Därmed inte sagt att sådan lagstiftning är enkel, att utdöma vite till en arrangör av en rockfestival som inte kan skydda betalande kunder från att bli våldtagna låter självklart men vem skall betala viten när en besökare på Dramaten som ser en Lars Norén pjäs får panikångest? Den retoriska liknelsen är överdriven, men principiellt hållbar lagstiftning är aldrig enkelt.Att våldtäktsmannen också skall straffas enligt brottsbalken är också en självklarhet, det blir en polisiär åtgärd.
Nu finns det två uppgifter för idrottsrörelsen. En kort och praktisk i att få bort merparten av de historiska poliskostnaderna och en lång och strategisk att skapa en miljö utan huliganer och firmor.
Den korta praktiska handlar om att få RPS att agera i enlighet med våra valda företrädares intressen. Här har parterna att fundera över både taktik och strategi. Det bör få ta någon vecka.
Arbetet redan inlett
Den långa processen är något helt annat. Att arrangörer av event måste ta mera ansvar för säkerhet och ordning är en självklarhet. Annars sitter vi i samma sits om fem år.
Här uppfattar jag att både ishockey och fotboll vill göra mer, de kan göra mycket på egen hand men de måste också få hjälp med lag och regelverk på ett antal områden för att kunna komma framåt.
Här har poliskostnader, regeringens begravning av Björn Erikssons utredning med mera lagt en av de våtaste filtar som finns över att utveckla läktarkulturen. SHL har jobbat vidare utifrån sin linje och SEF har startat ”Stå upp för fotbollen” för att utveckla läktarkulturen.
Definitionen av idrottsvåld
Samhällsstödet har lyst med sin frånvaro.
Det viktiga är att samhället inser att så kallat idrottsvåld (dvs våld där idrotten är ett brottsoffer) både är ett samhällsproblem och ett problem för idrottsrörelsen, ingen av aktörerna kan lösa allt på egen hand.
På flera området kan idrotten ha problem att få acceptans internt om det inte finns ett krav från politiken. Samverkan är en förutsättning.
För att då avsluta. Den här vinsten är mångas förtjänst. För att citera Lee Lacocca, skaparen av Ford Mustang, ”framgången har så många fäder att man ogärna blir sedd publikt tillsammans med modern”.
Idrottsrörelsen har fått ett väsentligt större ansvar, nu gäller det att finna metoder för hur man klarar av att leverera.
Det är vad vi vunnit.
Ungdomsidrott, en motstridig fråga
Ungdomsidrottens betydelse - här finns det hur mycket åsikter som helst. Mening och mål respektive nyttan? Vad tycker du? Foto: Tomas Oneborg, TT Nyheter
Willy Berggren skriver en mycket tänkvärd krönika som ni kan läsa här om hur konstig frågan runt ungdomsidrott har blivit.
Jag tycker lika som Willy i många delar, exempelvis delar vi åsikten att idrotten aldrig kan ha ansvar för barnen, det har föräldrarna för all tid som barnen inte enligt lag skall vara i skolan.
Samhället syn oinitierad
Sen blir det besvärligare för om vi skall försöka utgå från samhällets syn så strider den syn Willy företräder med samhällets.
Samhällets (våra valda politikers) nuvarande syn på idrotten kan i en mycket grov och generaliserad kort sammanfattning beskrivas som följer:
- Elitidrott är inte ett samhällsintresse, politikerna förstår inte ens hur viktig den kommersiella idrotten är som skattebetalare och ser inga fördelar med övrig elitidrott, snarare nackdelar med skador etc.
- Ungdomsintresse är ett samhällsintresse där samhället är den stora bidragsgivaren som möjliggör ungdomsidrotten.
- Medelålders medelklass motionerande är livsviktigt för att klara vårdnotan i framtiden.
Som att spela fotboll - utan mål
Att sedan Lars Ohly och statsministern Fredrik Reinfeldt håller på Djurgården får ses som i sammanhanget ointressant.
Punkt tre ovan kan vi bortse ifrån. Här har folkrörelsekramarna inom RF, primärt de små förbunden, säkerställt att de kommersiella aktörerna sluppit konkurrens genom att RF abdikerat.
Samhällets syn är då uppenbarligen motstridig idrottsrörelsens ideologi. Det ligger i idrottens inneboende väsen att syftet är att vinna. Dåvarande Unga Örnas idéer om fotboll utan mål för att det inte skulle vara så elitistiskt från tiden för min egen ungdom försvann rätt snabbt för att vi tyckte det var pisstråkigt att spela fotboll utan mål.
Så olika syn
Willy har dessutom rätt att idrotten självpåtaget tagit på sig uppdraget att utveckla goda medborgare utan att staten har varit beställare och utan att man tagit betalt för uppdraget.
Politikerna har självfallet tokfel i sin syn på ungdomsidrott.
Den är finansierad av föräldrarna med ett marginellt stöd från staten medan kommunerna som finansiär av idrottsplatserna är livsviktiga och borträknat Stockholm dessutom goda krafter.
Här är konflikten att det samhället vill ha är något helt annorlunda än vad stora delar av de aktiva inom idrottsföreningarna drivs av. De drömmer om vinster i turneringar, nästa Zlatan, OS med mera.
Elit måste finnas
Samhället vill ha aktiva ungdomar som är duktiga i skolan och blir anställningsbara. Det kan idrotten leverera, men uppgiften att leverera många sådana barn är delvis motstridig idén om VM-guld.
Vi får ingen elit utan bredd under ungdomsåren, men det samhället vill betala för är inte att ta fram elit utan att idrotten medverkar till att vi får fler goda skattebetalare.
Sedan är det också enkelt att konstatera att inom idrotten gäller samma som i skolan. Blir det förbjudet för skolan att ge de begåvade eleverna möjligheter att utvecklas utifrån sin potential så får vi ett fattigare samhälle. Får inte idrotten ”elitsatsa”, detta politiskt fula ord, så får vi inga framtida världsstjärnor.
"Kalla en spade för spade"
Vad skall då Idrotten göra blir den uppenbara frågan?
Tja, det finns ett grekiskt talesätt, ca 3 000 år gammalt ”Att kalla en spade för en spade”.
Det vore en bra början.
Överlåtit till kommersiella krafter
Att idrott innebär en satsning på elit måste vara något idrotten både säger och kan stå för. Att samhällets roll här är att beskatta företeelsen är självklart, det får man också acceptera.
Att samhället, om idrotten skall lösa problemen med barnfetma, dåliga skolresultat och för många icke anställningsbara ungdomar, måste betala för det arbetet bör man vara tydlig med. Idrotten kan lösa de här frågorna om samhället så önskar. Idag löser man frågan åt välmående medelklass, dvs de bär kostnaden för att just deras barn skall ha en god framtid.
Att Riksidrottsmötet röstat nej till att RF skall vara en samlande aktör också för den seniora motionsidrotten genom 51-procentbeslutet är lite trist. Här fanns 20-30 miljarder i samhällsnytta genom minskade vårdkostnader att slåss om.
Nu får gymkedjorna och de andra ta hand om den frågan.
Men kära idrottsrörelse, börja kalla en spade för en spade. Tala om vad ni gör, varför ni gör det och var stolta över det ni gör. Vill samhället att ni skall ta på er uppdraget att göra mer, får de också ta fram plånboken.
3 arenamiljarder är en bra idé
Scandinavium i bästa exponering, men arenan börjar bli gammal och det är skälet till att göteborgarna funderar på ett nybygge.
Sanningen är att med undantag för någon enstaka bandyarena i glesbygd är arenor samhällsekonomiskt lönsamma. Vill man elda upp skattepengar skall man bygga operahus, det är världsklass i att förstöra skattemedel, spöas bara av USA:s försvar, svensk polis samt EU-ländernas subventioner av vindkraft.
Jag tror det är en bra idé med en ny arena i Göteborg. Jag bedömer att det krävs 4 miljarder för att skapa något tillräckligt bra. Göteborg har ingen modern arena, förutom Gamla Ullevi, de har ingen arena som ens är nära det moderna samhällets (läs arenabesökarnas (krav), de har ett antal idrottsplatser med kosmetiska lösningar på området arenaupplevelse.
Här bör man betona ”tror”. Det är sex månaders arbete att komma med det underbyggda påståendet men en timme med lite nyckeltal ger indikationen att det är möjligt.
2021 fyller Göteborg 400 år, det är ett bra år att inviga en ny modern arena och samtidigt riva någon som tjänat ut.
Nya trender och ny teknik
Göteborg skall vänta så länge det bara går med att spika ritningar och att den nya skapelsen på det viset får Friends Arena att se lika omodern som Stockholms Stadion. En mängd nya trender, teknik, materialval och lösningar som måste finnas med som grund för arenan.
Göteborg skall bygga en arena som är lite för liten. Det ger högre intäkter per stol och år, dvs större möjlighet att betala en hyra som gör kommunen lycklig.
Göteborg skall självfallet bygga en arena för moderna upplevelser. Försöker man få in friidrott så går ekonomin åt skogen. För få event som kräver för mycket byggyta.
Utnyttja läget maximalt
Tänk Tele2 Arena men för max 20 000 personer som alla får dubbelt så mycket upplevelse som på Tele 2, dvs fyra gånger så mycket som på Friends och 16 så mycket som på Ullevi (nya, gamla, gamla, nya). Tänk max 20 timmar omställning från ett event till ett annat.
Utnyttja läget maximalt, Göteborgs arenor är stadsnära. Bäst är att riva Scandinavium och bygga på den platsen.
Glöm inte att ingen stad i Norden har så höga kringintäkter på event som Göteborg. Dvs varje event gör att fler butiker kan överleva, fler krogar, fler hotell, fler taxibilar, flygbolag och så vidare.
Behöver inte vara lyx
Bygg en arena för besökare som vill må bra, inte lyx men kvalitet, snabb service, individbehandling, varierat utbud och utgå ifrån att service runt omkring och sociala faktorer betyder 60 procent medan matchen, konserten etc står för 40 procent i framtiden.
Sen finns det anledning att diskutera hur man optimerar relationer arenaägare, operatör och arrangör i Göteborg för en ny arena, men det är överkurs för mina läsare.
Lite underlag är då att mängden möjliga nischer och mängden artister på en mindre arena är 30 gånger större än för en stor arena. Bättre med 120 event med snitt 15 000 pers än med sju event med 70 000. typ.
När de spelar boule
Det ingen vet idag är vad som fyller våra stora arenor när Bruce, Stones, Metallica, ACDC, U2, Madonna spelar boule i Cannes eller golf i Florida.
SHM och antal nya blir inte samma superstjärnor för flera generationer under lång tid på grund av ett antal samhällsförändringar.
Zumba för 10 000 pers med efterfrågan för 20 000 med en Zumbaguru från USA är lönsammare än mycket annat. Chris Anderson som håller föredrag om den långa svansen som del av näringslivsmingel blir utsålt. De nya eventen är ofta inte tänkta idag men de finns (jag är från Norrland, i min värld heter det otänkta men då får jag rött av word. Obra, oi, otänkt, ogått måste väl finnas i någon ordlista?).
Men för att sammanfatta. Klart Göteborg skall bygga en ny modern, superhäftig arena. I min bok skall fastigheten ägas av staden.
Frölunda har högsta prioritet
Göteborg får självfallet inte bygga en arena för friidrott, Det är att skjuta sig själv i foten. Bygg en arena för Frölunda (35 event per år) och kultur, konserter, utövaridrott med mera och lägg allt fokus på åskådarna.
Men det viktiga är låt Matt Rosetti och de andra arkitekterna i framkant tävla om något som får Stockholms arenor att framstå som Banlonpolo. Inga goa gubbar, ingen arkitekt som inte bevisligen har lyckats med arenor i närtid utanför Sverige. Ingen trendig arkitekt som bygger ett hus som är vackert utifrån.
Ge någon uppdraget att säkra 250 kronor per person i konsumtion i arenan för att man vill köpa saker. Detta exklusive biljetten. Bygg en arena som har 5 000 besökare när det inte är event.
Hade vi rätt eller hade vi rätt?
AIK gör ironi på poliskostnaderna. Nu annonser klubben med det tydliga budskapet om vad polisbevakningen kostar.
.
TT har onekligen läst Kjell Häglunds krönika i Journalisten och skickat en medarbetare för att läsa remissvar till Bo Svenssons utredning och kunnat basunera ut att remissvaren sågar utredningen i kubik. Därefter har de kört ut en text som media snappat upp som är en sammanfattning av det vi kört här på sajten i sex månader. Kul!
Deras medarbetare var uppenbarligen inte jurist och då missar man elakheterna på torr juristprosa, dvs Kammarrrättens remissvar som var roligare än filmer som ”Titta vi flyger” för oss som njuter av juridiska sågningar.
Men i alla fall, vi upprepar, remissinstanserna är mycket kritiska och bl a anser Konkurrensverket att klubbar som drivs som aktiebolag diskrimineras.
Inte ens Rikspolisstyrelsen är nöjd med utredaren Bo Svenssons förslag om att idrottsaktiebolag och konsertarrangörer ska betala halva bevakningskostnaden. Det är för lite anser RPS.
Notera emellertid att justitieminister Beatrice Ask utlovar ett besked om polisnotorna från regeringen under hösten. Så endera dag...
AIK:s roliga kampanj
Samtidigt körde AIK ut en rolig kampanj, ”Gå två betala för tre”, ta med dig en polare och pynta för en polis, inför lördagens match mot Gefle..
Det trista är självfallet att deras besökare liksom vi andra redan pyntat för polisen, det har AIK också gjort.
Stalltipset just nu är att politikerna lärt sig att fakturerande polis är en icke framkomlig väg och att lagen försvinner samtidigt som vi får en ny lag om utökat arrangörsansvar.
Veckans s.k. snackis om Lundsberg är en bra grund. Driver någon en skola på ett sätt som inte säkerställer barnens säkerhet blir de av med tillståndet att driva skola. Samma kan gälla på arenor.
Tackar nej till PR
En annan kuriosa detalj just nu är att det är damtävling i golf på Nordea Tour i Helsingborg i nästa vecka. Där har striden varit att en av Sveriges få vinnare på LPGA (USA-touren som är den finaste) bestämt sig för att göra comeback, hon är den mest meriterade spelaren från värdstaden Helsingborg, hon är den enda deltagaren som gått under par på en major i år av startfältet, men hon får inte ett wild card av skäl som ingen förstår.
Jag känner inte Louise Friberg, har aldrig träffat henne, men för IA som ser kommersiella bedömningar som det viktiga är det enkelt. Louise som gör comeback skulle ge tävlingen massa extra PR och media och tro mig, en LET-tävling behöver massor av PR. Jag tvingas konstatera att det här måste handla om en beslutande församling som agerar utifrån vad de tycker om människor.
Jag säger inte att det är så, jag konstaterar bara att utifrån sunda kommersiella bedömningar skulle Louise fått ett wild card långt innan hon frågat om det. Det jag inte vet är varför den här situationen uppstått.
Det jag vill veta är hur man tänker, för om nu Louise som går direkt in i slutkval vinner igen och sedan av naturliga skäl dissar nästa års LET i Sverige så måste rimligtvis någon avgå.
Och apropå kyrkoval
I dag är det kyrkoval och vi som lämnat kyrkan, för att dogmatiska organisationer är motstridigt ett demokratiskt samhälle, är fler än de som röstar.
Introverta rasister tycker om dogmatiska strukturer. Färre än 10 procent röstar i kyrkovalet vilket gör att det inte är demokratiskt. Men jämfört med s.k ideella demokratiska föreningar är det en jättehög siffra.
Men vi har under våren som kommer föreningsmöten i alla idrottsföreningar i Sverige, ca fem procent av medlemmarna kommer att medverka.
Om kyrkovalet saknar demokratisk legitimitet så är läget värre i våra föreningar. Huliganer ta över våra föreningar. Det är vad vi har att hantera.
Vi är på väg att vinna striden om poliskostnader. Men vi måste också vinna striden mot huliganerna för att inte den första segern skall vara en pyrrhus-seger.
Det bidde en tumme, precis som väntat
Svensk Travsport med alla sina travsällskap är förloraren när regeringen vill avvakta förändringar i spelmonopolet. Foto: Jessica Gow, Scanpix
Den klassiska sagan av bröderna Grimm om skräddaren är okänd för den majoriteten av de nu levande men företrädare för regeringen har trots för ung ålder lyckats med konststycket att uppfinna samma s.k. modus operandi. Det beror förmodligen på regeringens vilja att framstå som lika innovationspositiva som socialdemokraterna.
Det finansmarknadsministerns springpojke levererade på tisdagen i en oändligt massa bokstäver skall uttydas som följer:
A: Statens skatteintäkter från spel är det regeringen prioriterar. Det är ur det perspektivet lönsamt att inte göra någonting på både två och fyra års sikt.
B: Vi struntar i travets problem. Dvs nedgången från en hög nivå ger fortfarande mer skatteintäkter än att gå travet till mötes.
C: Vi har underhandsinfo från Magdalena Andersson att vi är överens om detta med sosseriet. Det blir ingen valfråga och då kan ATG gnälla sig blåa, de borde istället fungera på att modernisera sin affär.
Så tydligt resonemang
Om nu vän av ordning funderar på om han inte läst något liknande för ett halvår sedan så skrev jag en krönika med ungefär samma innehåll i våras.
Travet, vårt absolut populäraste spel är alltså lika stora förlorare som den norska uppfödare som ryktesvis köpte Legolas till avel.
Regeringen har kört ryggmärg: 1. Vi behöver degen från Svenska Spel och 2. Vi törs inte röra sosseriets spelbolag om vi skall klara politiken.
ATG sitter i en besvärlig sits. På ena sidan har de regeringen och på andra sidan finns de regionala ideella travsällskapen som driver travbanor enligt metoden att 2000-talet är av ondo.
Empatin saknas
Travsällskapen ser på ATG ungefär som en gökunge på en koltrastmamma. Empatin lyser med sin frånvaro och insikten att man har ett eget ansvar för att göra produkten attraktiv är lika med noll.
Det enda man kräver är mera pengar. Här bör man konstatera att omsättningen på våra travbanor år 2012 i absoluta pengar är samma som 1990. Travsällskapen skulle kunna få Nobels ekonomipris för att de avskaffat inflationen om inte den trista sanningen vore att de inte klarar av att få kunder att återkomma.
Regeringen konstaterar att minskningen i spel på hästar inte drabbar dem mer än de kan hantera. Minskade pengar till hästsporten är för regeringen ointressant.
Blir inget av med Malta
Kommer ATG att flytta till Malta, som man har hotat med, undrar då många?
Nej, självfallet inte i nuläget, det är ingen lek att hantera överföringen tillbaka till hästsporten utan skattekonsekvenser. På sikt kan det bli verklighet men kombinationen skattefrihet på Malta och ideella travsällskap i Sverige är ungefär lika enkel att hantera som mellanösternkonflikten.
För egen del så inser jag att det är läge att kryssa Åke Svanstedt så länge han kör i Sverige för är han så taktiskt smart att han emigrerar till USA utifrån tesen att degen blir för liten i Sverige är han en vinnare.
Gör regeringen rätt?
Gör regeringen rätt när de tror att de går hem med den här lösningen?
Ja, det blir en lågoddsare men en outsider i sammanhanget är sossarnas spelverksamhet, den plågas mer än vad man kan tro av de utländska spelbolagens konkurrensfördel och medias åsikter om s.k. moral i försäljning av lotter. Säljkostnaden kräver modeller där kunden betalar under en längre tid med negativ avtalsbildning och det är inte ideologiskt enkelt att försvara mot s.k. vänstersossar.
Här finns den stora okända faktorn när det gäller spelmonopolet. Förutsättningen för en valvinst för socialdemokraterna 2014 är att direktör Johansson (som ur alla perspektiv får ses som en förträfflig människa) levererar pengar nog för en fungerande valbudget.
Gardera för säkerhets skull
Men för att travestera på Putte Kock så är grundtipset: 1: regeringen vinner, gardera med X, sossarna ändrar åsikt.
Utöver travet är de enda förlorarna de riksdagsmän som försökt göra spelmonopolet till en politisk fråga och så möjligtvis undertecknad som för tio år sedan förutsåg att spelmonopolet skulle falla senast 2008.
För övrigt - Legolas var en kastrerad travhäst som blev nationalidol och vann sina första 19 lopp i rad. På den tiden skämtade vi om norrmän på temat mindre intelligenta.
Obsoleta lagar skadar samhället
När, var, hur ska polisen finns närvarande och då uppstår också frågan varför. Foto: Andreas Hillergren, Scanpix
Vissa lagar är självklara och tidslösa. Inte mörda och inte stjäla är äldre än kristendomen då äganderätt och rätt till liv tidigt sågs som förutsättning för utveckling av ett samhälle. Andra lagar har ett bäst före datum för att vårt samhälle förändras.
Vår lag om poliskkostnader finns från början på 1870-talet och i sin nuvarande form är grunden för lagen från 1956.
Vi bör därför bejaka varför lagen finns innan vi funderar över dess relevans idag.
Landsfiskalen jagade Åsa-Nisse
1956 kunde dåvarande Sveriges Radio (SVT kom senare) stolt visa på att man hade tv-sändningar, dock bara i Stockholm.
Min vän Kalles pappa var polis i Kiruna, anställd av LKAB, det då fortfarande privatägda gruvbolaget. Kalles pappa blev kommunalanställd polis först 1962.
Länsman och landsfiskalen som jagade Åsa-Nisse och Klabbarparn på våra biografer var inga fiktiva tjänster, den kommunala polisen hade den typen av organisation och just de titlarna. (För läsare födda senare än 1965 var Åsa-Nisse en lantlig antihjälte med fler inspelade filmer än Indiana Jones (för läsare födda efter 1980 var Indiana Jones en Harry Potter utan förmåga att trolla)).
Motboksepoken avslutades
Kyrkan och nykterhetsrörelsen var dominerande i samhällsdebatten. Den precis avslutade motboksepoken innebar att spriten nu flödade fritt enligt båda dessa (Det blev tillåtet för en lågavlönad kvinna att köpa en flaska vin, dock fick inte kvinnor bli präster).
Det syndigaste som fanns var det vi idag kallar för eventindustri. Dans i Folkets park, Snoddas eller Trio med Bumba som spelade i Folkets park, Kiviks marknad och så vidare.
Kyrkan och nykterhetsrörelsen såg med oblida ögon på om många människor träffades på samma ställe, om det nu inte var i kyrkan eller hos nykterhetsrörelsen. Fotboll kunde överheten acceptera då det ledde till att arbetarna rörde på sig (de som spelade) och blev glada (de som såg på, slets ut av arbetsgivarna och behövde glädjeämnen i livet).
Ett klasssamhälle
Överheten hade åsikten att människor som umgicks kunde a: förleda varandra att dricka alkohol eller än värre b: ligga med varandra. P-piller var okända och kondomer svåra att få tag på. Att bli med barn ogift ledde till evig skam.
Sverige var primärt ett jordbrukssamhälle, vi var ett klassamhälle och vi var i början på ett industrisamhälle. Majoriteten bodde på landet och inte i stad.
Det är så trist att för 57 år sedan var Sverige något så hemskt som det samhälle Göran Greider vill att vi skall ha idag.
Bekämpade sedeslösheten
Det var logiskt att bekämpa sedeslösheten, pöbelns infantila sätt att roa sig på och onykterheten och det var självklart att underhållning, konserter, musik, fans, fotboll och ishockey var motstridigt det Lutheranska arv som sågs som grunden för vår utveckling (motståndet mot rockmusik och pop kom senare då rock och pop inte var uppfunnet än).
Att en arbetargrabb genom förmågan att spela ishockey, fotboll och bandy på landslagsnivå och i världsklass fick ligga med prinsessan Birgitta var en skandal som måste förtigas.
Det var i det samhället som grunden för vår lag om poliskostnader skapades.
Idag är eventindustrin (elitidrott, kultur, konserter, festivaler, mässor med mera) ca 30 miljarder i omsättning och ca 13 miljarder i skatteintäkter till stat och kommun.
25 miljarder på arenor
Primärt kommuner har satsat ca 25 miljarder i arenor för event de senaste tio åren, de drabbas också av lagen om poliskostnader. Det handlar om ca 40 000 helårsanställda, en stor andel instegsjobb för unga, livsvikta intäkter för handel, hotell, restaurang och reseindustri. Den här industrin växer ca tre gånger så fort som BNP och har en sysselsättningsgrad på ca dubbla industrins.
De poliskostnader vi bråkar om är överlevnadspengar för några idrottsklubbar men ca 0,5 procent av de skatteintäkter eventindustrin genererar till samhället.
Det postindustriella samhälle (idag omdöpt till tjänstesamhället) som Jean-Jacques Servan-Schreiber beskrev i den berömda boken ”Den Amerikanska utmaningen” 1967 är faktiskt här nu även om vare sig JJSS eller någon annan kunde förutse informationssamhället.
Fundera på relevansen
Dagens eventindustri skapar lika mycket skatteintäkter som skogsindustrin gör (ja jag vet, det beror lika mycket på att Wallenbergarna söp bort Stora Kopparberg genom vansinniga affärer för tiotalet år sedan, men i alla fall). Skogsindustrin var det finaste vi hade.
För att klargöra. Vi har en lag som togs fram på den tiden det vi idag kallar event var samhällskadligt. Idag är eventindustrin samhällsnyttig men lagen finns kvar.
Det jag vill ha sagt med ovanstående är att våra förtroendevalda i justitieutskottet bör fundera på relevansen i nuvarande lag. Då förstår de komplexiteten i att anpassa en obsolet lagstiftning till något principiellt fungerande för framtid. Slutsatsen torde bli samma för dem som för mig, det bästa är att avskaffa lagen om poliskostnader vid publika sammankomster.
En bättre lösning, någon?
Låt det sammanfalla med ett utökat och större ansvar för arrangörer att säkerställa att inte människor kommer till skada vid event med kraftiga bötesbelopp för händelser på arena. Lägg till risk för fängelse för ansvariga vid försummelser. Då har vi en lösning som gör att eventindustrin kan utvecklas och bära en större del av intäkterna Sverige behöver till vård, skola och omsorg.
Att event skall vara säkra för publik är en förutsättning för tillväxt så det kan ingen vara emot.
Att vi samtidigt tar ifrån rikspolisstyrelsen den från Josef Stalin stulna strategin ”vad spelar det för roll om vi skjuter 100 oskyldiga bara vi träffar en skyldig” är ett litet plus i sammanhanget.
Kan någon peka på en bättre lösning?
Polisnotorna mot sin lösning
"När nu en lösning är under utveckling när det gäller polisnotorna då måste parterna enas om att ta tag i huliganproblemet", skriver Dan Persson. Foto: Scanpix
Ett steg i rätt riktning angående poliskostnaderna. Det framkom vid diskussionen i måndagens Nyhetsmorgon i TV4 med folkpartiets Johan Persson och Mats Enquist från Svensk Elitfotboll",
Överenskommelsen är i princip ”Klubben tar ansvar på arenan, polisen utanför”. Sedan återstår en del detaljer om var arenan tar slut och lite sånt men nu finns det konsensus om principen mellan idrotten och politiken.
Uppvaknandet
Vi kan nu göra en status som ser ut ungefär så här:
Johan Svenssons utredning om ”lagom mycket poliskostnader är död. Justitieminister Bea Ask bör få kritik för att hon valde direktiv som var så uppenbart felaktiga och beröm för att hon nu insett att den inte duger som underlag för ett lagförslag. Utredningen har en trist förstaplats på listan över ”mest sågad utredning under 2000 talet”.
Socialdemokraterna har till slut satt ner foten. Morgan Johansson mailade mig i onsdags och var explicit tydlig med att partiet är emot poliskostnader men anser att klubbarna skall ta hela ansvaret för det som händer på arenan. Det är uppenbart att Morgan har pratat med Ylva Johansson (ordförande i Svenska Fotbollsförbundets Stockholmsdistrikt och toppsosse) som i sin tur har insett att Svensk Elitfotboll och Svenska Hockeyligan har haft tunga fakta som grund. Det är lika uppenbart att socialdemokraterna till slut såg frågan viktig nog för att tydligt ha en motsatt åsikt än regeringen.
Johan Persson, folkpartiet, förstod i somras att den information han som ledamot av justitieutskottet erhållit från primärt rikspolisstyrelsen var felaktig, det tillsammans med remissvaren fick folkpartiet att svänga.
Får inte bli valfråga
Alliansen började förstå att poliskostnader kunde bli en fråga där blocken ställdes mot varandra. Idrotten som helhet och poliskostnader i synnerhet står högt på listan över frågor som Alliansen inte vill ha i valrörelsen, därav den kursändring som påbörjades under sommaren och blev tydlig efter förra lördagens debattartikel i Dagens Nyheter då frågan visar sig långlivad. Politiker vet att frågor som har ”svans” går inte tiga ihjäl.
Men vad är fakta och vad händer nu undrar vän av ordning som inte förstått att politik inte handlar om fakta och att en politisk åsikt inte har någon direkt koppling till en politisk handling.
Vi är på rätt väg, men översatt till en tågresa Stockholm-Malmö står vi still i Flemingsberg med rapporter om flera nedrivna kontaktledningar på sträckan. Jämfört med att passera Uppsala på väg mot Luleå, där vi var för två månader senare är framsteget stort men det är långt kvar.
Fel i grundtänket
Vad är då huvudproblemet?
Först är det att lagen är ett feltänk från början. Event är inget onaturligt, det är en växande och för samhället mycket lönsam bransch. Polis är en omistlig del av ett demokratiskt samhälle. Polisen skall säkra trygghet, inte fakturera.
Sedan är det rikspolisstyrelsen. Här är det viktigt notera att de poliser som arbetar med supporterfrågorna inte ingår i problemdefinitionen, tvärtom gör de ett bra jobb, bra samarbete med klubbarna och god förbättring av ordning som konsekvens. Det är deras chefer och den högsta ledningen som är problemet.
Juridiskt finlir
Det är här det fattas beslut som leder till att polisen skapar ordningsproblem istället för att lösa dem och det är här det görs egna tolkningar motstridiga det politik och idrott kunnat enas om.
Det juridiska finliret är knepigare än vad gemene man tror. Tillträdesförbud krockar med PUL och massa liknande tekniska problem som är svåra att hantera.
Det är nu naturligt att politiker och idrotten kan enas om ansvarsfördelningen. Den gränsdragningen är enkel att göra. Det svåra blir att få rikspolisstyrelsen att hantera en ny struktur på det som sätt som det är tänkt att den skall hanteras.
Ta tag i huliganproblemet
Sedan handlar inte den stora frågan om huruvida polisen skall fakturera idrotten. Den stora problemet är självfallet hur vi löser samhällsproblemet med huliganer, utanförskap, missbruk. Här kan vi då konstatera att inget har gjorts eftersom frågan om poliskostnader legat som en våt filt över alltihopa.
Det är kanske dags att börja titta på hela frågan. Här behövs ingen utredning, alla fakta samt konkreta förslag på lösningar finns i en utredning på Kulturdepartementet som Björn Eriksson och Stefan Dellså har gjort.
Det är för tidigt att beställa in champagnen. Det finns många som skall berömmas och någonstans hör kanske även Idrottens Affärer dit. Vi har konsekvent och utifrån principer pekat på anomalierna i över två års tid. Vore kul om vi har tillfört lite grann.
Stalltipset nu är att vi före jul får en indikation på action som bygger på att inga fakturor skall skickas. Då är det dags för skumpan. Jag blir sur om vi inte blir bjudna.
”RPS ljuger om poliskostnader”
Märkligheterna är många i rikspolisstyrelsens egen syn och utredning på poliskostnader för fotbollsmatcher. Foto: Scanpix
Jag tvingas konstatera, efter att ha gått igenom Djurgårdens utmärkta utredning om konsekvenserna av poliskostnader för fotbollsmatcher och deras övriga underlag (material från RPS och mailkonversationer med RPS), att RPS ljuger och vilseleder regeringen.
Det är allvarliga anklagelser då det påverkar vår demokrati. Det är exempellöst att en så tung myndighetschef som rikspolischef Bengt Svensson far med osanning gentemot sina uppdragsgivare, riksdag och regering, och värre ändå när en rikspolischef ljuger för svenska folket.
Mycket brister i underlaget
Bakgrunden är två saker. Dels Bo Svenssons utredning om ”lagom mycket poliskostnader” där slutsatserna till stor del bygger på dels information från RPS och dels RPS remissvar på samma utredning.
RPS baserar sina slutsatser, både underlagen till Bo Svensson och sitt eget remissvar på egna rapporter, analyser av enkäter om incidenter år 2011 och 2012 till samtliga polisdistrikt.
Det första som då blir frapperande och inte går att beskriva som något än en direkt lögn är att rapporten från 2011 enligt mail från RPS inte existerar. Den var så undermålig att den inte färdigställdes som officiell rapport.
Snedvridet
RPS påstår gentemot regeringen i både underlaget till Bo Svensson och i remissvaret att en icke existerande rapport ger grund för slutsatsen att poliskostnader är incitament för klubbarna att ta ett ökat ansvar för ordningen på fotbollsmatcher.
Det är också hela bakgrunden till Bo Svenssons förslag i hans så kallade utredning.
I rapporten från 2012 (den finns, jag har läst den) är det så att 13 polisdistrikt gör bedömningen att poliskostnader ger ökade incitament för s.k. IdrottsAB att arbeta med ordningen. Det trista är att det bara finns IdrottsAB som drabbats av poliskostnader i tre av distrikten (Stockholm, Örebro, Dalarna).
Det finns konsertarrangörer i de här distrikten men de är inte föremål för utredningen, dvs deras agerande saknar vikt.
Det ena felet efter det andra
Värdet av att ett polisdistrikt i ett område utan poliskostnader för IdrottsAB bedömer att IdrottsAB har fått ett ökat incitament för att hantera ordningen på matcherna måste även för en polis framstå som litet.
För vän av ordning så finns det 22 s.k. IdrottsAB, varav knappt hälften inom speedway och övriga inom fotboll och Ishockey. Poliskostnader har bara fakturerats sju av dessa.
Därutöver konstaterar RPS själva i sin rapport att den inte ger grund för påståendet om incitamentet utan det är något man tycker i största allmänhet. Det är vilseledande beteende av dem.
Vad värre är i rapporten saknas vetenskaplig metod, underlaget är för litet för statistisk signifikans, frågorna är inte relevanta, bedömningar stöds inte av numerära fakta och så vidare.
Björn Erikssons rapport nonchalerad
Därutöver saknas kopplingen poliskostnader och bättre ansvar för ordning på matcher. RPS intellektuella stringens med den valda påhittade korrelationen är fullt jämförbar med Vattenfalls ekonomiska antagande vid köpet av Nuon.
Fotbollen och Ishockeyn inledde ett idogt arbete med att minska våld och störningar på matcherna runt 2010. Detta har gjorts oavsett om föreningen haft ett IdrottsAB eller agerat genom föreningen (dvs inte varit föremål för poliskostnader), dvs samma ökade engagemang gentemot våld och ordningsstörande hos ideella föreningar som hos bolag.
Det framgår i Björn Erikssons utredning, men den har RPS uppenbarligen inte läst.
Ett kränkande beteende
Skälet är att man ser trygghet på matcherna som en långsiktig förutsättning för att locka publik och sponsorer. Idrotten har och har haft egna stora incitament att arbeta med ordningsfrågorna och det har gjorts oavsett driftsform.
När RPS påstår att poliskostnader är grund för ökat ansvar så är det alltså en påvisbar ren lögn och det är dessutom kränkande.
En av våra största och tyngsta myndigheter med över 20 000 anställda, med uppdraget att skydda oss mot brottslingar och med våldsmonopol visar sig ljuga och vilseleda våra demokratiskt valda företrädare som har att fatta beslut om nya lagar.
Det är inte bara ett demokratiskt problem, det är ett principiellt problem som stör hela den svenska samhällsstrukturen där objektiva och professionella myndigheter skall ge våra folkvalda korrekta underlag så att befolkningen får bästa möjliga lagar.
Varför sker detta?
Det finns två möjliga orsaker till att man agerat som man gör. Att man är fruktansvärt inkompetent eller att man utifrån egna syften vill vilseleda regeringen. Några fler alternativ föreligger inte.
Oavsett vilket blir det naturliga för justitieminister Beatrice Ask nu att kalla upp Rikspolischef Bengt Svensson och skälla ut honom efter noter i fem minuter för att sedan informera honom att hon förutsätter att hon får hans avskedsansökan inom 30 minuter.
Nästa logiska steg för Ask är att Bo Svenssons utredning är ett passerat kapitel, främst för att den saknar relevans då förslagen bygger på inkorrekt indata och sedan för att övriga remissinstanser pekat på mängder med andra anomalier. Det är den i särklass mest kritiserade utredningen de senaste 20 åren
Backa, läs in och åtgärda
Om regeringen därtill önskar att det av Fredrik Reinfeldt definierade samhällsproblem som våld i samband med fotboll utgör skall jobbas bort finns det en enkel väg framåt. Ta fram Björn Erikssons utredning, skicka den på remiss, låt justitiedepartements skickliga personal ta fram förslag på lagutformning för genomförande av de 60 konkreta förslagen och ställ krav på idrotten att de genomför sina delar.
Men till att börja med så måste regeringen statuera exempel. RPS agerande i frågan om poliskostnader är så demokratiskt graverande att det måste ge konsekvenser i form av ny ledning för polisen.
Avslutningsvis är det åter värt att notera att den tyska riksdagens utredning i samma fråga kom fram till den enkla ideologiska slutsatsen att en fakturerande polis inte var förenlig med ett demokratiskt samhälle.
Men hur går det egentligen för folkrörelsen SvFF?
Hos åskådaren/skattebetalaren finns det ett stort tvivel. ”Går Tele2 och Friends runt ekonomiskt?” Dan Persson försöker här ge svar. Foto: Erik Mårtensson, Scanpix
Media har i dagarna, med anledning av invigningen av Tele2 Arena, haft ett antal artiklar om arenaekonomin på temat, ”Går Tele2 och Friends runt ekonomiskt?” Det finns anledning att reda ut begreppen en smula.
Först och främst är arenorna bra för samhället. Vi behöver nu liksom i antikens Rom bröd och skådespel och upplevelseindustrin är sysselsättnings- och skatteintensiv. Att det sedan framstår som onödigt att bygga två arenor på den här nivån i Stockholm får ses som en fullbordad anomali över ett icke fungerande demokratiskt system.
Vinnarna är....
De som tjänar pengar på arenorna är:
Sverige. Event på arenor skapar mycket stora skatteintäkter. Energi, alkohol, reklam, moms, källskatt med mera gör att statens intäkter ligger på nivån +50 öre per krona av omsättningen. Staten har inga kostnader så här är det bara för Anders Borg att stå med stora håven och dra in deg till statskassan.
Kringaktiviteter. Arenaevent ger stora tillkommande intäkter för restauranger, butiker, hotell, taxi med mera.
Arrangörerna. Live Nations, Blixten&Co, AIK, Djurgården, Hammarby och många, många andra kan hyra arenorna och tjäna pengar på sina event. Två arenor som konkurrerar gör att de får billigare hyra, dvs tjänar mer pengar.
Driftsbolagen. AEG som driver Globenområdet och driftsbolaget på Friends tjänar pengar på att driva arenorna. Driftbolaget på Friends behöver 2014 också som uppstart, men sedan skall även de kunna gå runt.
Förlorarna är...
De som förlorar pengar varje år är fastighetsbolagen som äger arenafastigheten. Det är inget konstigt med detta, så har det alltid varit och inte blev det bättre av två moderna arenor samtidigt.
Min bedömning är att vi landar på 100-150 miljoner kronor per arena och år i förlust. Varje år i evig tid.
För Stockholms skattebetalare som äger Tele2 Arena är detta inget problem. Intäkterna från nya skattebetalare, byggrätter och fler arbetstillfällen från ombyggnaden av hela slakthusområdet är mångdubbelt större och moderbolaget Stockholms Stadshus AB har en balansräkning och ett resultat som får 100 miljoner att vara kaffepengar.
Skattebetalarna kan vara lugna
För Solnas skattebetalare som äger 16 procent av Friends Arena är det heller inget problem. Intäkterna från arenastaden blir ofantligt mycket större.
I Europa idag är ca 7 procent av större arenafastigheter privatägda, de ses normalt som en del av infrastrukturen i en större stad och ägs av offentliga aktörer.
Det förvånande är att Friends byggs med 66 procent icke offentliga ägare (SvFF, Peab, Fabege) och 33 procent offentliga (Solna stad och statliga Jernhusen) i ett läge där konkurrensen från Globenområdet och Tele2 Arena är känd.
Men fotbollen då?
Sammanfattningsvis så kan vi alla sova lugnt.
Friends och Tele2 medverkar till tillväxt, skatteintäkter och utvecklingen av regionens upplevelseindustri i sådan omfattning att de förluster som hamnar på Solna Stad, Jernhusen och Stockholms stad får ses som försumbara i sammanhanget.
Hur det går för Peab och Fabege är en fråga enbart för deras aktieägare och den deal de gjort gör mig frestad att köpa aktier.
Hur det går för folkrörelsen SvFF är en fråga för deras demokratiska struktur och drabbar ingen annan.
På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.
Vimmerby, cirka 15 000 invånare, är inte längre bara Astrid Lindgrens värld, kändisar som Pippi Långstrump och Madicken har nu konkurrens av tätortens hockeylag som sensationellt klivit in i Hockeyallsvenskan, HA, efter seger i Hockeyettans kvalserie.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
”Gör golfen vildare”. Med den slogan lanserar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) ett nytt samarbete En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs.
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.
