Livet före och efter Corona
Nu har vi ett och samma målsnöre
Hur är det med abstinensen?
Saknar ni Vinterstudion? Hanna Öberg i duellen på skjutvallen? Frida Karlsson utmana Johaug? Handbollsslutspel, hockeyraffel?
Jag kan gilla allt det där - men det som suger mest är avsaknaden av Champions League. En vårprimör som tävlar med scillan i parkerna, de stiliga svanarna i Pildammsparken och magnoliornas sprickfärdiga knölar.
En match överskuggar alla andra: Anders Tegnell vs Corona. Om den så bara slutar med en knapp 1-0-vinst finns det ändå ett liv efter detta. Och vad blir det för liv?
Kanske kan vi hoppas på en ekonomisk tillnyktring. Förhoppningsvis är det här och nu, i ett vakuum mellan det som var och det (ovissa) som blir, som möjligheten ges att tänka efter, dra tillbaka tiden, tona ner överdrifterna och komma till sans med mycket av det som rusat iväg bort alla kontroll.
Kommer någon i fortsättningen betala en miljard för en fotbollspelare. Om än aldrig så briljant.
Vilka kommer att stiga som Fågel Fenix ur askan? Med vilka ekonomiska förutsättningar kan underhållningen i världsklass i fortsättningen bedrivas.
