VM-arrangemang

Senast kostade VM 25 miljoner

Svenska Ishockeyförbundets ja till VM 2025, tillsammans med Danmark, sänder kalla kårar. Ordföranden Anders Larssons stora förtjusning är svår att dela. Senast det begav sig,  Globen 2013, slutade visserligen i VM-guld och sportslig succé men ekonomiskt var mästerskapet en härdsmälta.

Förbundsmötet, i juni 2013, hölls delvis inför stängda dörrar.  När VM-ekonomin stod på dagordningen, kördes media ut. VM-bokslutet, samarrangemang med Finland, visade på minus 25 miljoner kronor. Distrikt och föreningar rasade och  dåvarande förbundsbasen Christer Englund tvingades ta upp ett lån hos Riksidrottsförbundet för att klara drift och löner för kansliets anställda.

Sverige och Finland samarrangerade både 2012 och 2013, det finska förbundet hade en helt annan kontroll och kunde redovisa hela 70 miljoner plus.

Misslyckat koncept

Det svenska konceptet var kantat av misstag, bland annat för höga biljettpriser och dyra biljettpaket som inte alls efterfrågades av fansen. Globens tomma stolar blev en symbolbild som sänkte arrangemanget.

Superfesten som uteblev

Det blev inget VM på hemmaplan. Nu har Svenska Amerikansk Fotbollförbundet slickat såren och tar nya tag med bland annat en ny, kvinnlig ordförande och nygammal SM-finalstad.

 

Planerna var stora inför VM på hemmaplan, som skulle ha avgjorts 4-18 juli på Tele2 Arena.

Omsättning om 225 miljoner

De ansvariga för de nybildade VM-bolaget Amfium AB pratade om 300 000 åskådare, 50 miljoner TV-tittare världen över och en omsättning på 225 miljoner kronor - med ambitionen att få pengar över att återinvestera i sporten som fortfarande är relativt liten i Sverige, cirka 3 000 licenserade spelare, men som växer kraftigt bland unga.

VM skulle helt enkelt bli lyftet för amerikansk fotboll i Sverige - en gång för alla.