- Vi måste våga söka stortävlingar!

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det är bra att vår kultur- och idrottsminister äntligen vill ha stora internationella evenemang även om vi fortfarande saknar en riktig hållning och strategi. Se nu också till att bilda en evenemangsgrupp med representanter för idrott, staten och näringslivet.

Det är dags att göra något konkret och inte bara prata om fördelarna. Alla är överens om att det vore bra med internationella mästerskap och evenemang.

Men de måste betraktas som näringspolitik och inte enbart idrottspolitik från offentligt håll. Det innebär att även finansministern, näringsministern och ledande kommun- och regionpolitiker borde intressera sig mer och förstå betydelsen av ett viktigt näringspolitiskt område.

Stora evenemang, nationella såväl som internationella, genererar enorma intäkter till stat, kommun och det lokala och regionala näringslivet. Lägg till nyttan av PR- och marknadsvärden som skulle kosta enorma summor i motsvarande marknadsföringsinsatser.

Hur många gånger ska det behöva upprepas och hur många ledande personer ska säga samma sak?

Att Sverige förtjänar och klarar de allra största evenemangen vet vi mycket väl. Vi hävdar oss på den högsta sportsliga nivån inom en lång rad idrotter, vi har god representation inom styrelser och kommittéer och vi har funktionärer och domare på internationell nivå.

Det finns också en erkänt god organisationsförmåga och årligen arrangeras en rad deltävlingar inom de största sporterna. Alla med bra betyg från tävlande och åskådare.

Den svenska idrottsrörelsen har ett grundmurat folkligt stöd och skulle självklart utgöra ryggraden i en nationellt samordnad satsning på stora internationella mästerskap.

Men arbetsinsatserna inför och under själva tävlingarna räcker inte i den stenhårda internationella konkurrens där många länder, regioner och städer – ibland med väsentligt annorlunda politiska och idrottsliga system än våra – positionerar sig på evenemangskartan med hjälp av i många fall obegränsade offentliga resurser för kampanjer, arenor och annan infrastruktur.

Självklart ska inte Sverige gå den vägen men vi måste inse att vår konkurrenskraft är tillräcklig om alla parter (staten, kommuner, regioner, idrotten och näringslivet) samverkar för att regelbundet och strukturerat söka internationella evenemang inom olika idrotter. Vi måste våga och ska inte dra oss för att syna förutsättningarna för vare sig Vinter-OS, Fotbolls-EM eller Friidrotts-VM/EM.

En evenemangsgrupp med de här parterna borde således bildas och de skulle ha arbetsuppgiften att samordna kartläggningen av tänkbara evenemang och vad som krävs inför varje ansökan. Då skulle kunskaper och erfarenheter från olika processer kunna återanvändas och vi skulle slippa uppfinna hjulet för varje nytt projekt.

Här krävs också pengar av format. Vid genomförandet av evenemangen måste varje part gå in med en särskild ekonomisk insats inom olika områden (kampanj, volontärer, marknadsföring, arenor, infrastruktur). Det skulle vara modern näringspolitik för 2010-talet.

Anders Tallgren

Idrottsarrangör

Kristof (inte verifierad)

tors, 2010-12-16 13:03

1. De ekonomsika effekterna i

De ekonomsika effekterna i samband med mega events för staten är kraftigt överdrivna. Om nu näringslivet tjänar så mkt på det, så borde det rimligtvis gå att finna finansiering där.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.