Åke Stolt: Den förvirrade idrotten

Det råder en sorts förvirring i svensk idrott. Det har uppstått ett gränsland mellan folkrörelsekramarna och företagsentusiasterna. Det trampas och trevas och spekuleras och missförstås och skräcken för framtiden tycks ha drabbat dem alla.

I ett försök att se verkligheten som den är, har de skumögda valt att avstå från den optiska hjälp som vidsyntheten kan bidra med.

Alltså; det är ingen fara för svensk idrotts bas och grundläggande ideologi om bolag och utomstående investerare får makt över den mikroskopiska (men självfallet mest spektakulära och säljbara) lilla del av den idrott som kan rubriceras underhållningsindustri.

Klart att de önskar utfall

Det finns heller inga garantier för att det är i just sådana konstruktioner de ideala lösningarna finns.

Samtidigt begriper jag inte dem som påstår – nu senast apropå riskerna för att idrotten får polisens räkningar på sitt bord – att svensk elitidrott inte drivs med vinstintresse. Tror någon att framtida, stora investerare – de som krävs för att hänga med i internationell konkurrens – går in som finansiärer av enbart välvilja? Klart att de förväntar sig ett utfall. Naturligtvis måste de tro, att med idrottens starka varumärken som magneter kan det skapas lönsamhet i en mängd branscher.

Om inte klubben drar hem vinster så gör företagen det. Kanske inte direkt i kassan men som en spinoff-effekt. 

Under Ingemar Stenmarks karriär växte svensk skidindustri med mer en miljard svenska kronor. På 70-talet. Man får kanske tiodubbla den siffran för att få ett dagsaktuellt värde. Skidfabriken Elan – som Tito en gång skapade för att tälja skidor till sina partisaner på 40-talet – hade tjugofem anställda när Stenmark inledde sin karriär. När han slutade jobbade tusen man på fabriken. Hans tekniker Juri Vogelnic var en av dem. Han sa att ”det är hans förtjänst”. Och pekade på ”stallförare” Stenmark.

De som satsat pengar på varumärken som Kajsa Bergqvist, Anja Pärson och Carolina Klüft vet berätta om betydande försäljningsökningar.

Elitklubbar tillhör underhållningsindustrin

Så de idrottsföretag som kan komma att skapas får sina vinstmål.

Den s k 51-procentsregeln kommer att försvinna. Det är inte rimligt att en bred RF-massa ställer sig i vägen för en växande idrottsindustri. Lars Liljegren, mannen som helst velat bli RF-bas men fick nöja sig med fäktförbundet, är en av dem som tror att den ideella idrotten, det oavlönade ledarskapet, folkrörelseidrotten skulle försvinna med bolagiserande och externa ägarlösningar.

Det kommer inte att blir någon skillnad.

Elitklubbar i underhållningsindustrin är inga demokratiska praktexemplar idag heller. Hos Malmö FF sitter en styrelse som överlåtit det operativa ansvaret för klubbens drift till en vd, den märkte inte att förlusten brakade iväg mot 30 miljoner. Medlemmarnas folk hade var frånsagt sig makten.

Polisen rycker ut - när den får betalt?

100 procent, 51 procent, 34 procent, tio procent; hur stor del medlemsägandet skall vara framgent skall det nu kivas om. Oavsett hur, oavsett bolag med vinstambitioner, så är jag tveksam till domen som ger polisen rätt att debitera klubbarna för matchbevakning. Det kan handla om miljonbelopp. Skall alltså inte polisen rycka ut när det behövs, när larmet går, utan när den får betalt?

Betyder det att man av ekonomiska skäl kan avstå polisbevakning och lämna ännu större utrymme för huliganerna?

Måste klubbarna förhandla, kräva in offerter?

Och kan polisen reklameras?

Innebär det att en undermålig polisbevakning – huliganerna vinner – kan reklameras? Tjänsten beställd men inte levererad.

Och vad händer med politiska gatukonfrontationer som urartar. Jag menar, politiska partier drivs väl också i vinstsyfte?

Och är ett bråk som startar i en förort eller vid tunnelbanan, och sedan fortsätter inne på arenan, verkligen/bara idrottens sak?

I vilsenhet trevar vi efter framtiden. 

Och en dag köper Ingvar Kamprad, med pengar från Lichtenstein, alla lag i hockeyns elitserie – och hyr ut dem till klubbarna. Skruva ihop dem får de göra själva.

Åke Stolt

Författare och föreläsare, f d sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet. Du når honom på akegstolt@gmail.com

Fakta

Denna krönika publiceras också på skaneidrotten.se

Anonymous (inte verifierad)

mån, 2011-02-21 09:21

1. Du argumenterar ju mot dig

Du argumenterar ju mot dig själv, Åke. Blir inte klok på vad det är du försöker säga. Och innan du pratar för högt om externa finansiärer kanske du borde läsa på vad UEFA:s Finacial Fair Play kommer innebära... Kan kort berätta att den ekonomiska dopning som efterlyses kommer rendera i avstängning från europaspel.

Duff (inte verifierad)

tis, 2011-05-24 08:25

2. Miljoooner

Innan du själv pratar för högt om UEFAs initiativ så borde du begrunda att de stora klubbarna stödjer det. Du tror väl inte på allvar att de vill bli utan externa finansiärer?

Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games  - på köpet. 

Idrottssverige skriker efter anläggningar av alla slag. Det går trögt på de flesta håll. Men det finns en kommun som gör något åt behoven: Nacka kommun, 8 kilometer utanför Stockholms centrum. Fram till 2035 kommer kommunen att satsa 2 miljarder kronor på olika anläggningar.

Under 2019 stod Skåne som värd för 23 procent  av de internationella idrottsmästerskap som arrangerades i Sverige - dvs 11 av 47 internationella mästerskap. Det visar den senaste statistiken från Centrum för Idrottsevenemang som varje år tar fram statistik över antalet internationella mästerskap som arrangeras i Sverige. 

Det innebär att Skåne är främst i landet.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet  med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.

Världscupen i längdskidåkning har en stor plats i svenskarnas hjärta och hälften av svenskarna (50 procent) planerar att titta på SVTs vinterstudion.

Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor tittar på vintersport. Var tredje kvinna (33 procent) har Vinterstudion på i bakgrunden medan de gör andra saker. Det gäller bara för var fjärde man (24 procent).

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.