"Det gick åt h-e med musik"

Om det nu gick åt h-e – det gör det för de allra flesta under ett olympiskt spel – så gjorde det det till musik. Det var med en vidlyftig musikalisk parad som London hemförlovade de atleter som ritat olympisk guldkant runt Big Ben, Buckingham Palace, Trefalgar Square och 10Downing Street de senaste sjutton dagarna.
OS rivs. Direkt efter sista prestationen inleddes nedmonteringen i London. Här vid Buckingham Palace plockas alla skyltar och annat runt maratonbanan i London. Nu gäller Rio de Janeiro, Brazil, härnäst. Foto: Alastair Grant, AP Photo/Scanpix


Nu behövde ju knappast London ett OS för att påminna oss om sitt världsherravälde också musikaliskt. London behövde över huvudtaget inte OS på samma sätt som Tokyo en gång, Söul en annan gång och Peking för fyra år sedan.

Som en Andrew Lloyd-Webber-musikal

London var redan ett pumpande hjärta i ett av världens mäktigaste länder, London kommer inte att få flera turister bara för att staden varit olympisk värdstad. London hade ingenting att visa som vi inte redan visste.

Snarare är det väl så att utsändningarna från olympiska spel ger en begränsad bild av en stad. OS är en TV-show och arenor och arrangemang är stöpta i samma form – precis som en Andrew Lloyd-Webber-musikal – varhelst de än hålls i världen.

Premiärminister David Cameron lät i en BBC-intervju vid spelens slut världen förstå, att London (England) går en ny tid till mötes efter OS. Ett nytt England formas.

OS inte hållbart i längden

Tyvärr tror jag kanske inte de olympiska spelens koncept erbjuder någon hållbar modell för framtiden.

OS bärs i land av uppåt hundratusen volontärer. Det är förstås en lockande politisk idé; samhällsfunktioner baserade på frivilliga, oavlönade entusiaster. Men så ser knappast de lågavlönades framtidsdröm ut i det Europa som nu låtit euron ligga odebatterad  några veckor medan det högprisade guldet fördelats på Londonarenorna.

Hur som helst; London-OS – inte minst den magnifika avslutningen – visar väl att Stockholm och Sverige aldrig någonsin mera behöver umgås ens med tanken på att arrangera ett olympiskt sommarspel.

Där kanske OS kan göra nytta

Frågan är väl snarare hur länge världsekonomin tillåter, att städer som London överhuvudtaget vågar sig på dessa monumentala projekt. Rio om fyra år. Första gången i historien i ett sydamerikanskt land. Lättsinnigt, vackert, sambarytmiskt, förföriskt. Säkert.

Kanske är det just i städer som Rio – med så många sociala problem och så många orättvisor att bekämpa – som de olympiska spelen kan göra nytta.

Men då kan man kanske hoppas, att de olympiska spelen också skall släppa den sista resten av den amatöristiska ideologin som man med sådan desperation hållit kvar vid; just de hundratusentals frivilliga som förväntas fylla den stora servicebas av människor utan vilka spelen inte fungerar. Är de inte också snart värda belöning? Brasilien behöver inte flera människor som gratis släpar ut sig åt andra, snarare alltfler som får ett jobb och betalt för det. Om så bara under en olympisk cykel.

Och OS blir bara rikare...

Amerikanska TV-bolag och en rad multinationella företag fyller Internationella Olympiska Kommitténs kassakista i Lausanne med miljarder, för rätten av få synas och utnyttja de olympiska symbolerna, erövra marknadsandelar och tjäna stora pengar.

Men alla de som putsar deras gigantiska skyltfönster, smörjer det olympiska maskineriet, sliter hårt i servicenäringen, de avlönas med en jacka, ett tack på avslutningen och en applåd från de aktiva. Ge dem betalt!

Lika bra att slakta en helig ko till; den olympiska byn är övervärderad, för att inte säga formförstörande, prestationshämmande. Den skall verka sammanhållande, brobyggande, den sägs vara själva essensen av hela den olympiska idén. Bullshit.

OS har blivit sin egen fiende

De riktigt seriösa deltagarna har inte vare sig tid eller lust med social samvaro. Många kan rent av stressas i umgänget med mäktiga motståndare, få svårt att hålla koncentrationen, lockas till mycket som inte är formbefrämjande.

OS är så stort att det i sig är sin egen fiende.

Jag hörde vad vår senaste friidrottsstjärna, Moa Hjelmer, sa efter att ha åkt ut i försöken på 800 meter inför ett fullsatt Olympiastadion. ”Det var det häftigaste jag varit med om.” Deltagandet så överväldigande att prestationen blir underordnad.

Prestationen och inte upplevelsen viktigast

Det måste ingå som en av de viktigaste delarna i förberedelserna av kommande OS-trupper: att krympa den förföriska OS-upplevelsen och förstora betydelsen av prestationen.

Och så bort med brottning och dressyr. Båda sporterna representerar var sin ytterlighet i den sociala rekryteringsbasen.

Jobbarna som en gång blev brottare finns inte längre. Och i de länder de finns har de så tuffa jobb att de inte orkar slita ut sig på sin minimala fritid. En överklass i hög hatt och frack med en trippande häst under sig känns också som en tid vi dessbättre lämnat.

Krönikör

Åke Stolt

Författare och föreläsare, f d sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet.

Fakta

Krönikan publiceras också på www.skaneidrotten.se

Kommentarer Vi vill ha din åsikt — skriv ny kommentar →

lasse björck

mån, 2012-08-13 17:50

1. alldeles utmärkt !

alldeles utmärkt, jag instämmer i Åke Stolts analys , kanske med undantaget att brottningen är en klassisk sport som bör finnas kvar men som måste reformera sitt regelsystem så att den blir mätbar och greppbart utslagsgivande.

Anders

tis, 2012-08-14 09:18

2. Var det

i själva verket OS som sänkte Grekland?

Olle Ekengren

tis, 2012-08-14 09:42

3. OS

OS har blivit för stort i alla avseenden. Ett sätt att i någon mån avdramatisera spelen skulle vara att införa en permanent lokalisering för att utnyttja anläggningarna bättre, och i så fall ligger Grekland nära till hands. Alltså bör IOK överta fastigheterna och svara för underhåll etc. mellan tävlingarna. Och ge gärna nuvarande ägare en slant som bidrag till amorteringarna. Den stora frågan är vem som bestämmer i IOK. Är IOK en diktatur eller en demokrati?

lasse björck

tis, 2012-08-14 10:02

4. just så -IOK:s roll!

en viktig fråga i sammanhanget - IOK:s roll är, minst sagt, tveksam- inte finns det mycket av demokrati inom den organisationen, det är pengarna och några höjdare som styr enligt mitt förmenande ska IOK underställas RF och specialidrottsförbunden ska sköta uttagningen av deltagare...detta lägger jag förslag om i min forskarstudie vad gäller idrottens samhällsvärde

Åke Andrén-Sandberg

tis, 2012-08-14 12:28

5. Åke Stolt

I sin krönika skriver Åke Stolt att man hemförlovade "atleter". För att vara en duktig journalist är det ett uruselt ordval. Det engelska ordet "athlet" skall till svenska översättas med "idrottsman" eller det könsneutralare "idrottsutövare". En atlet däremot är en person av den arten som jonglerar med tyngder på cirkus - möjligen skall någon tyngdlyftare kunna gå in i den beteckningen också. Däremot är handbollsspelare, borttennissspelare, seglare vetc inte atleter. Skärpning!

Hjalmar Brage

tis, 2012-08-14 14:37

6. Melbourne-mentalitet

Tack för intressant läsning. En fundering efter att ha läst en artikel om att Melbourne (givetvis pådriven av turism- och event) funderar på att söka os 2024-28. Du skriver att " Stockholm och Sverige aldrig någonsin mera behöver umgås ens med tanken". Och jag är väl inte sen att hoppa på det tåget. Nu bor jag inte i Australien, har heller inte en aning om hur opinionen råder, men jag kan inte låta bli att imponeras av deras kaxighet och självförtroende. “We would do it differently,”said Doyle. “We wouldn’t try to replicate bigger and better. We’d do it in a very Melbourne way. You find ways you can do things that are memorable, that are typically us and within our budget.” Utifrån hur det ser ut idag, så skriver du att OS inte är hållbart i längden. Men ett framtida OS som bygger på ett förnyat värdskapstänk och andra ideal (som du intressant tar upp), där har Stockholm kanske trots allt en plats och position att ta? Här är artikeln: http://sportbizinsider.com.au/news/category/events-and-hosting/melbourne...

thomasejd

tis, 2012-08-14 19:51

7. Till Åke Andren-Sandberg vill jag bara svara:

Det är nog många decennier sedan atleter av typen Starke Arvid jonglerade med tyngder på cirkus. Idrottsman är ett dålig ord eftersom det bara täcker halva befolkningen, idrottsutövare ett urtråkigt ord som ingen människa använder. Idrottare hade väl i så fall varit bättre men vad är det för fel på atlet. Om man engelskspråkigt kan använda det för alla idrottare varför skall man då i svenskan bara använda det för den som sysslar med kraftsport? Åke Stolt

thomasejd

tis, 2012-08-14 19:52

8. Till dig som skriver om Melbourne

Jo, jag har hört det där förut; vi skall göra det på vårt sätt och inom vår budget, vi skall inte bara försöka övertrumfa varandra. Men det blir så ändå och det är väl upp till var och en. Sommar-OS är inte till för städer i små länder. Och ingen, vare sig IOK eller de multinationella företag som finansierar rörelsen, vill ha förenklade, förminskade, färglösare, enklare spel. Åke Stolt

Olle Ekengren

tis, 2012-08-14 20:22

9. Grävande reportage

Har det någonsin gjorts ett analyserande reportage om IOK? Den inrättningen kan väl jämföras med Vatikanen, en samling hycklande fromma mutkolvar, experter på att sopa igen spåren efter skandaler.

Hästsportförälder

tors, 2012-08-16 20:50

10. Dressyr

Om man skriver att dressyrsporten borde försvinna från det olympiska programmet därför att den ger associationer till "överklassen i hög hatt med trippande häst under sig", så uttalar man sig både fördomsfullt, direkt felaktigt och också med ett stänk av manschauvinism. I princip alla som rider i Sverige idag ägnar sig då och då åt dressyr i olika former. Det ingår t.ex. i princip alltid dressyrmoment när man rider på en ridskola. Att då skriva, lätt föraktfullt, att en av Sveriges allra största idrotter där majoriteten av utövarna är flickor/kvinnor ger associationer till en svunnen tids överklass vittnar om ett totalt ointresse för hästsport och en därav följande okunnighet. Att ryttarna har frack och hög hatt i dressyr är dessutom i princip inte konstigare än att boxningsdomare har fluga och vit skjorta!

Brottare

tors, 2012-08-16 23:15

11. Brottare

Om brottningens status i OS ska diskuteras så ska det väl i rimlighetens namn göras utifrån de oförutsägbara domsluten, och inte utifrån om det finns några jobbare kvar som lever upp till någon slags romantiska ideal eller inte. Skulle i så fall inte fler så kallade arbetarsporter som t.ex. fotboll också avskaffas?

Vi vill ha din åsikt

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Staffan Dahl har i flera år burit på idén. Plötsligt sprang han på några andra entreprenörer och tillika finansiärer och nu växer sajten Sportway, ungdomarnas egen sportkanal.

De kommer från Afrika, Indien, Indonesien, Jordanien, Armenien och Tajikistan och de är minst av allt bortskämda. Det de 25 ungdomarna också har gemensamt är intresset för idrott och utbildning. Därför är de på Bosön.

De är vana vid att vara omskrivna. Nu byter de sida, nu blir de själva krönikörer. På det viset kommer Idrottens Affärers läsare att få ta del av deras kunskap och erfarenhet. 

Här sitter han, snabbköpsexpediten Petter Northug. Och han ser ut att trivas rätt bra. Pratar och skojar med oförberedda kunder som tycker det är charmigt med en megakändis vid kassaapparaten.

Tittarna får nya alternativ då det gäller att välja sportkanal. SBS Discoverys äger numera både Kanal 5 och Eurosport och nu presenteras en gemensam satsning med en rad kända namn.