Min utgångspunkt i detta inlägg är ett citat från en intervju i BBC där Zlatan Ibrahimovic tyckte att Gareth Bale inte var värd rekordsumman när han gick till Real Madrid.

Att komma som ny

Att komma in i en ny arbetsmiljö är de flesta yrkesarbetande människor förtrogna med. Hur kommer arbetskolleger att behandla dig? Det gäller inom toppfotbollen kanske mera än inom andra miljöer att klara både det interna kamrattrycket, integrationen och publikens busvisslingar, som även Zidane lär ha fått under sin allra första match för Real Madrid.

Efter lång tid rapporterade den spanska storklubben Real Madrid, RM, att den unge walesaren Gareth Bale ska spela för klubben.

Det finns flera underligheter kring RM som hur kunde Carlo Ancelotti lämna PSG efter en succéfylld säsong i Paris och varför lämnade Özil plötsligt klubben strax före transferfönstrets stängning? Transparensen kring beslutsfattandet är inte stor. Det är den inte heller inom företagsvärlden.

Den svarta lådan

Men på något vis förväntar sig sportintresserade att få reda på mer och mer, journalister också. Denna förväntan verkar som en mental blockering. Väldig mycket information sprids kring spelet, såsom resultat, laguppställningar, sjukdomstillstånd hos spelare, sponsorer, publik  etc. Men det finns en gräns och en ’svart låda’.

Men media vill gärna rapportera bortom gränsen till sina läsare som sen ska gå till stadion, det är rimligt. Men om uppgifterna är osäkra eller bara finns i svarta lådan då sätts media på prov. Vad är skvaller respektive rimliga bedömningar? 

I jämförelse med fotbollsvärlden redovisas interna uppgifter inom företagsvärlden ganska sparsamt, exempelvis vilka direktörer som agerar pådrivare eller vars uppgift är att försvara. 

Aktörer med motstridiga intressen

RM är förvisso som ett storföretag med aktieägare. En föreningsstyrd organisation med ett stort antal medlemmar samt en valberedning som bestämmer vem som ska styra klubben. För närvarande är Florentino Perez ordförande. Men, liksom i all entertainment industri, inkluderar fotbollsvärlden flera aktörer ibland med motstridiga intressen.

Varför valdes Gareth Bale? Varför tog beslutsprocessen så lång tid?

Att skaffa och att transferera resurser är ett vanlig sätt att analysera inom den akademiska världen - Resource Based View- men även i en rad andra sammanhang förekommer begrepp som image transfer och knowledge transfer. Handlar detta fall om bytesmentalitet? Javisst, Özil-affären måste ligga till grund för Bale-affären.

Gör en rimlig kostnadsintäktsanalys

Men vad hände egentligen?

Antag att duktiga spelare vill bli uppskattade. Vi vet att Özil blev utbytt i sin sista match för RM. Vad är orsak och verkan? Hade Ancelotti fått order att stressa Özil liksom Pep Guardiola sannolikt fick order av Barcelonas ledning att inte låta Zlatan spela utan få honom att tröttna och vilja lämna laget. Konspirationsteorin måste prövas i denna black box-situation.

Min reflektion är att RMs ledning tänker långsiktigt och gör en rimlig kostnadsintäktsanalys enligt läroboken. Det kritiska och knepiga är ju intäktskalkylen.

Tröjor, matchintäkter, TV-rättigheter etc

Troligen har de räknat med att walesaren Bale ska sälja tröjor, men det blir nog inte så lukrativt som tröjförsäljningen då Zidane kom till Real Madrid eller då David Beckham skrev på för RM. Hur många spanjorer hade hört talas om Gareth Bale innan RM visade så stort intresse? Men faktum är att Bale under ganska lång tid har bedömts som kanske den mest lovande spelaren i Premier League.

En annan intäktskälla är ökade matchintäkter i Spanien samt ett bättre och säkrare spel som man beräknat ska med viss sannolikhet leda till avancemang till Champions League.

En ytterligare intäktskälla är TV-rättigheterna. Såväl Barcelona som Real Madrid har en exklusiv rätt enligt spansk lag att sända sina matcher. Men RMs ledning har troligen även tänkt på England och räknar med att Bale (även om han är från Wales) ska dra viss publik till TV-skärmarna.

Ja, hela La Liga räknar man nog med ska öka i intresse med hjälp av Bale.

Varför dröjde affären?

Men vilka är i RM:s ledning? En styrelse med Florentino Perez som ordförande och närmare 90 000 medlemmar och andra grupper som vill ta över och bli ordförande. Perez har lovat sina medlemmar att köpa en stor spelare till denna säsong. Och det blev Bale. Perez sålde andra spelare förutom Özil, som Gonzalo Higuan och Raúl Albiol till rejäla belopp. I det ljuset blir nettokostnaden för Bale tranferingen balanserad.

En ytterligare reflektion är hur det hela ska finansieras. Det redovisas sällan i media. Framtida TV-rättigheter i pant är en möjlig metod, som vi utanför svarta boxen inte vet mycket om.

En fråga gäller timing. Varför dröjde affären?

Fanns det okända villkor?

Kunde det finnas ett villkor som allmänheten inte kände till och som inte fanns några möjligheter för RM-ledningen att informera om. Nämligen att söka säkra intäkter genom försäljning av annan spelare. Kanske Özil var den som gav mest intäkter. Troligen väntade Arsenal in i det sista på att få köpa Özir till ett lägra pris med antagandet att RM väldigt gärna ville sälja Özir.

Sen nästa reflektion: Är det vettigt att sälja spelaren Özir som varit konstant framspelare till och säkrat framgången hos Christiano Ronaldo. Här kommer utbytesteorin in i analysen.

Alla duktiga, och andra spelare för den delen också, vill bli uttagna till laget. Den duktiga spelare som inte blir uttagen slocknar ganska snabbt.

Det förloppet redovisar Zlatan i sin bok, han ställs åt sidan i match efter match i slutet av sin Barcelona-sejour utan att få någon förklaringar. Zlatan börjar självklart fundera på andra klubbar som bättre förstår att utnyttja en såpass dyr spelare.

Vem startar processen?

Men vem initierar denna process?

Det är förstås RM:s ledning som vill att spelaren ska lämna självmant. Özil fick inte spela en av de tre inledande matcherna i serien. Han tröttnade och fick samtidigt veta att Arsenal önskade honom i sin uppställning. Men vad är hönan och ägget? Vem initierade det hela? Carlo Ancelotti kanske gjorde det på träning och såg en inte helt motiverad Özil som gick och grubblade på att byta klubb och som coach ställde Carlo honom därför åt sidan.

Oklar är även agentens roll, en aktör som sällan är älskad av klubbledningen eftersom deras spelare kan få idéer som kan verka hämmande på ett rationellt beteende. Agenten är som en vanlig head hunter, han/hon vill få fart på klubbbytena för att öka de egna provisions intäkterna.

Undantaget vinner inte

Fotbollsindustrin är till vissa delar big business där effektivitet alltid uttrycks längs två dimensioner: resultatet på planen samt resultatet i balans- och resultaträkningen.

Perez har lovat sina sympatisörer att vinna och därför får vi spekulera i vad RM köper och säljer för spelare i en strategi präglad av många transfereringar dvs en köp/sälj-kultur.

Det allra bästa sättet att göra pengar i fotboll är att vinna matcher.

Men vi vet att allmänt sett är inte fotbollsindustrin lönsam. Ett undantag är Manchester United som 2012-13 både vann matcher och visade på rekordvinst 1,5 miljarder sek. Men i början av hösten har laget inte vunnit många matcher.