Använd sponsringen vettigare!

Sponsringen ökar, enligt en undersökning, men många företag slänger fortfarande iväg hundratusentals kronor utan att ha bestämt sig för vad de vill få ut av pengarna.
Så här ser fördelningen av reklamkakan ut. Sponsringen i Sverige omsätter 6,5 miljarder kronor.

 

Investeringarna i sponsring som annonsörs-/reklamsyfte har ökat varje år i mer än ett decennium. Det är bara digital marknadsföring som kan visa upp så fin utveckling – och att den typen av reklam har ökat senaste åren har väl knappast undgått någon.

Skälen kan vara många

Det är Reklam- och Mediestatistik (IRM) som sammanställer hur företag i Sverige fördelar sina marknadsföringsbudgetar. Kartläggningen heter Reklamkakan och finns i detalj på irm-media.se för den som är intresserad av generell marknadsföring. 

Enligt IRM investerades det i Sverige 6,5 miljarder kronor i sponsring under 2013. Det är en ökning med 6,5 procent gentemot 2012, som då i sin tur var en ökning gentemot 2011 och så vidare.

Anledningarna till att sponsringsinvesteringarna ökar kan förstås vara många. 

Olika förklaringar

Det kan vara så att fler företag börjar arbeta med sponsring. Marknadsföringsmetoder som lyckas brukar i regel snabbt få ringar på vattnet och de flesta stora företag har alltid några spejare (omvärldsbevakare) som håller koll på trender och utvecklingen i andra branscher. Sponsring är förstås inget undantag från radarn.

En annan teori är att företag som redan sponsrar går in i fler samarbeten. Att man helt enkelt är så nöjd med effekterna på de man redan har att man vill sponsra fler områden som målgruppen tycker om.

Ett tredje alternativ är förstås att företag som redan sponsrar går in i djupare (större) sponsorskap med de rättighetsinnehavare man redan samarbetar med. Kanske har man under det första sponsringsåret kommit på flera bra aktiveringsidéer som man nu vill köpa förutsättningar till att kunna genomföra under följande år.

Det kan också vara så har man haft ett långt samarbete som byggt på historik och tradition, men som nu behöver bli mer affärsmässigt. Då räcker inte ”bara” associationsvärden, några skyltar och ett gäng VIP-plåtar; någonting mer behövs. Det kan vara digitala rättigheter, möjlighet att använda spelare i reklamkampanjer, coacherna till föreläsningar eller fystränarna till kick-offen och så vidare. Rättigheter som kanske inte funnits i ”vd-sponsringen”. 

Idrotten tar bättre betalt

Utifrån rättighetsinnehavarperspektivet kan anledningarna till att sponsringen ökar i omsättning vara att man (förbund, liga, förening, arena, evenemang, individ m.fl.) blivit ”bättre” på att sälja rättigheter man redan har (paketering). Det kan vara så att man tar mer betalt för sina rättigheter (värdeökning/konkurrenskraft) eller att man utvecklat sina verksamhetsområden (ex. motionslopp startar fler lopp, föreningar skapar samhällsprojekt). 

Svaret på sponsringens ökning är förstås en kombination av allt det här. Och bara av att läsa styckena ovan hoppas jag det ännu en gång framgår vilken flexibel metod för marknadsföring som sponsring är. Tidningarna har visserligen olika annonsformat och TV-kanalerna kan erbjuda flera(!) typer av reklamspotar eller billboards, men sponsringens flexibilitet når de inte i närheten av.

Även de digitala medierna är mer flexibla än traditionella kanaler – och tillsammans med ett tema som målgruppen tycker om (vilket man når genom sponsoravtal) är förutsättningarna goda för att både sponsring och digitalt fortsätter gå hand i hand kommande år.

Men allt är inte i dur

Visst är det ett bra betyg för idrotten att sponsringen generellt sett ökar, men det finns fortfarande mycket att göra bättre.

En gigantisk del av all sponsring mäts fortfarande inte, och ännu värre: målsätts inte. Många företag slänger fortfarande iväg hundratusentals kronor per år (och flera betydligt mer än så) utan att ha bestämt sig för vad de vill få ut av pengarna.

Vill man öka kännedomen? Vill man öka gillandet? Vill man öka försäljningen? Vill man ha gladare medarbetare? När man bestämt sig för vad sponsring ska göra är nästa steg att sätta ett mätbart mål, annars riskerar aktiveringen bli passiv och det är lätt för en ny marknadschef att något år senare vifta bort sponsring som något olönsamt. 

Var mer skärpt som sponsor

Här kan rättighetsinnehavarna skapa konkurrensfördelar genom att agera både som ”idrott” och som rådgivare.  

Om företagen står för bättre sponsring (sätter upp mål, har gemensamma aktiveringsmöten, gör mätningar etc) kommer sponsorintäkterna på sikt att öka. Precis som den generella sponsringen gjort i Sverige.

Bra saker får ringar på vattnet. 

Magnus Berglund

Den sportsliga framgången överglänser allt. Men det finns ju en viss ekonomisk betydelse och konsekvens av Malmö FF:s seger och avancemang till 16-delsfinal i Europa League.Och nu väntar fortsättningen på detta Europa-äventyr…

Till den halva miljard som MFF har på banken tillkommer nu nära 100 miljoner.

Idrottssverige skriker efter anläggningar av alla slag. Det går trögt på de flesta håll. Men det finns en kommun som gör något åt behoven: Nacka kommun, 8 kilometer utanför Stockholms centrum. Fram till 2035 kommer kommunen att satsa 2 miljarder kronor på olika anläggningar.

Under 2019 stod Skåne som värd för 23 procent  av de internationella idrottsmästerskap som arrangerades i Sverige - dvs 11 av 47 internationella mästerskap. Det visar den senaste statistiken från Centrum för Idrottsevenemang som varje år tar fram statistik över antalet internationella mästerskap som arrangeras i Sverige. 

Det innebär att Skåne är främst i landet.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Scandic lanserar ett initiativ för elitsatsande idrottare. Satsningen ger möjlighet till arbete på Scandichotell där elitidrottare får full flexibilitet för att kunna underlätta kombinationen av arbete och träningstider. Det låter nästan för bra för att vara sant, men RF är med på ett hörn.

Världscupen i längdskidåkning har en stor plats i svenskarnas hjärta och hälften av svenskarna (50 procent) planerar att titta på SVTs vinterstudion.

Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor tittar på vintersport. Var tredje kvinna (33 procent) har Vinterstudion på i bakgrunden medan de gör andra saker. Det gäller bara för var fjärde man (24 procent).

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.