2014 ett år vi längtade efter

Bara några få dagar återstår av 2014. Ett år som blev något av banbrytande inom svensk elitfotboll tack vare en klubb.
Figuren nedanför visar utvecklingen i allsvenskans samlade egna kapital samt hur jämlikt det är distribuerat mellan klubbarna. För att mäta det senare har jag approximerat den så kallade Ginikoefficienten. Ginikoefficienten har ett värde mellan 0 och 1. 0 betyder att alla har exakt lika stora tillgångar (total jämlikhet). 1 betyder total ojämlikhet. 2014 är en prognos som jag har baserat på klubbarnas uttalanden under året i kombination med en rimlighetsbedömning.

 

Malmö FF lyckades som första svenska klubb sedan år 2000 kvalificiera sig till gruppspelet i Champions League. Men 2014 kommer också att vara året då ojämlikheten i de svenska klubbarnas rikedom kom tillbaka till lika höga nivåer som vi såg under 1990 talet då ett fåtal klubbar dominerade allsvenskan.   

Logisk tävlingsbalans

Under 1982-1996 vann Malmö FF och IFK Göteborg allsvenskan 13 gånger på 15 försök. Under den perioden såg vi inte fler än fyra olika allsvenska segrare. Något som kan jämföras med tioårsperioden 1998-2007 då åtta olika lag vann allsvenskan. 

Det skifte i tävlingsbalansen som skedde i slutet av 90-talet är anmärkningsvärt men kanske ändå inte så svårt att förklara.

Det som hände runt millenieskiftet var något som skulle kunna jämföras med ett teknologiskt skifte. Ett sådant bryter upp privata monopol och företag i dominerande ställning. Exempelvis Facit, Kodak, Commodore, Sony eller traditionella papperstidningsmedier. 

Riskkapital med problem

Inom fotbollen såg vi ett kommersiellt skifte som kom till Sverige senare än vad det gjorde till flera andra länder. 

Mer pengar innebar att flera klubbar kunde ha heltidsprofessionella spelare i sina trupper. Något som gjorde föreningarna mer konkurrenskraftiga. 

Nytt kapital kom via idrottsaktiebolag och nya riskkapitalmodeller. Vi såg flera nya marknadsföringsidéer. Och precis som i nya industrier byggde kalkylerna på förväntningar om framtida intäkter och vinster. 

Det medförde dock att flera klubbar så småningom hamnade i finansiella bekymmer. Mellan 1999 och 2003 hade det samlade egna kapitalet bland de allsvenska klubbarna mer än halverats, från ca 140 miljoner kronor ner till 60 miljoner.

Inga kaxiga uppstickare

Allt detta gynnade tävlingsbalansen i allsvenskan och 2003-2004 var allsvenskan som mest jämlik avseende klubbarnas egna kapital, det vill säga förmögenhet. Men det skedde på bekostnad av sämre prestationer för de svenska klubbarna i de europeiska turneringarna.

Alla revolutioner har dock sitt slut och förutsägbarheten inom svensk elitfotboll har börjat stabilisera sig igen. Under de senaste tre-fyra åren har det skett en betydande omdistribution av rikedom i allsvenskan.

När boksluten för 2014 är presenterade senare i vår så kommer de fem rikaste klubbarna i allsvenskan troligen att ha mer än 90 procent av ligans samlade egna kapital.

De dåliga nyheterna är att det inte finns så mycket som tyder på att vi får se lika många kaxiga uppstickare som vi gjorde under 2000-talet. 

Starka klubbar blir ännu starkare

De nya idéerna ska rimligen komma från de idag kapitalstarka klubbarna medan de kapitalsvaga klubbarna får svårt att attrahera nytt kapital, både humant och monetärt som går hand i hand.

Idrottsaktiebolag är uppfunna för länge sedan och någon reform som avreglerar ägandet i dessa kan vi inte se framför oss. Samtidigt håller FIFA på att stänga dörren för den typ av riskkapital som vi lärt känna inom fotbollen. 

Inte heller finns något liknade paradigmskifte under den närmaste framtiden likt det vi såg i slutet av 1990 talet. Nuvarande gapet mellan de rika och de fattiga klubbarna i allsvenskan består i bästa fall och det visar sig också i den allsvenska tävlingsbalansen. Vi har sett trenden i andra fotbollsligor I Europa.

De goda nyheterna är att fotbollsfansen inte är särskilt känsliga mot ojämlikhet. För trots att Bayern München i maj 2015 lyfter Bundesliga-bucklan för tionde gången sedan millenieskiftet så fortsätter supportrarna att vallfärda till de tyska arenorna.

Gott Nytt År!

Kristof Vogel

Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games  - på köpet. 

Nu börjar den ena efter den andra kommunen i och runt Stockholm att vilja göra sig gällande på området utbyggnad av idrottsplatser. Solna Stad  lanserar en ny idrottsplats med tre fotbollsplaner och ny entré till naturreservatet på Norra Järvastaden. Först ska samråd genomföras för planförslaget.

De turister som besökte VM i Åre respektive Östersund spenderade nästan exakt lika mycket pengar per dag. Det är en slutsats i den stora VM-studien från Mittuniversitetets turismforskningscentrum ETOUR. Deras svar: 1 552 kronor/dag

Den totala ekonomiska effekten av världsmästerskapen i alpint och skidskytte för Jämtlands län beräknas uppgå till minst 176 miljoner kronor

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet  med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.

Nu gör SVT en egen lansering. ”SVT – kanalen för damfotboll!”

Sportevenemang och tv – men i vilken kanal… Den här gången är det SVT som har varit på tårna. SVT har klart med större delen av det svenska damlandslagets kvalmatcher och landskamper och nu står det klart att EM 2021 sänds i SVT. 

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.