2014 ett år vi längtade efter

Bara några få dagar återstår av 2014. Ett år som blev något av banbrytande inom svensk elitfotboll tack vare en klubb.
Figuren nedanför visar utvecklingen i allsvenskans samlade egna kapital samt hur jämlikt det är distribuerat mellan klubbarna. För att mäta det senare har jag approximerat den så kallade Ginikoefficienten. Ginikoefficienten har ett värde mellan 0 och 1. 0 betyder att alla har exakt lika stora tillgångar (total jämlikhet). 1 betyder total ojämlikhet. 2014 är en prognos som jag har baserat på klubbarnas uttalanden under året i kombination med en rimlighetsbedömning.

 

Malmö FF lyckades som första svenska klubb sedan år 2000 kvalificiera sig till gruppspelet i Champions League. Men 2014 kommer också att vara året då ojämlikheten i de svenska klubbarnas rikedom kom tillbaka till lika höga nivåer som vi såg under 1990 talet då ett fåtal klubbar dominerade allsvenskan.   

Logisk tävlingsbalans

Under 1982-1996 vann Malmö FF och IFK Göteborg allsvenskan 13 gånger på 15 försök. Under den perioden såg vi inte fler än fyra olika allsvenska segrare. Något som kan jämföras med tioårsperioden 1998-2007 då åtta olika lag vann allsvenskan. 

Det skifte i tävlingsbalansen som skedde i slutet av 90-talet är anmärkningsvärt men kanske ändå inte så svårt att förklara.

Det som hände runt millenieskiftet var något som skulle kunna jämföras med ett teknologiskt skifte. Ett sådant bryter upp privata monopol och företag i dominerande ställning. Exempelvis Facit, Kodak, Commodore, Sony eller traditionella papperstidningsmedier. 

Riskkapital med problem

Inom fotbollen såg vi ett kommersiellt skifte som kom till Sverige senare än vad det gjorde till flera andra länder. 

Mer pengar innebar att flera klubbar kunde ha heltidsprofessionella spelare i sina trupper. Något som gjorde föreningarna mer konkurrenskraftiga. 

Nytt kapital kom via idrottsaktiebolag och nya riskkapitalmodeller. Vi såg flera nya marknadsföringsidéer. Och precis som i nya industrier byggde kalkylerna på förväntningar om framtida intäkter och vinster. 

Det medförde dock att flera klubbar så småningom hamnade i finansiella bekymmer. Mellan 1999 och 2003 hade det samlade egna kapitalet bland de allsvenska klubbarna mer än halverats, från ca 140 miljoner kronor ner till 60 miljoner.

Inga kaxiga uppstickare

Allt detta gynnade tävlingsbalansen i allsvenskan och 2003-2004 var allsvenskan som mest jämlik avseende klubbarnas egna kapital, det vill säga förmögenhet. Men det skedde på bekostnad av sämre prestationer för de svenska klubbarna i de europeiska turneringarna.

Alla revolutioner har dock sitt slut och förutsägbarheten inom svensk elitfotboll har börjat stabilisera sig igen. Under de senaste tre-fyra åren har det skett en betydande omdistribution av rikedom i allsvenskan.

När boksluten för 2014 är presenterade senare i vår så kommer de fem rikaste klubbarna i allsvenskan troligen att ha mer än 90 procent av ligans samlade egna kapital.

De dåliga nyheterna är att det inte finns så mycket som tyder på att vi får se lika många kaxiga uppstickare som vi gjorde under 2000-talet. 

Starka klubbar blir ännu starkare

De nya idéerna ska rimligen komma från de idag kapitalstarka klubbarna medan de kapitalsvaga klubbarna får svårt att attrahera nytt kapital, både humant och monetärt som går hand i hand.

Idrottsaktiebolag är uppfunna för länge sedan och någon reform som avreglerar ägandet i dessa kan vi inte se framför oss. Samtidigt håller FIFA på att stänga dörren för den typ av riskkapital som vi lärt känna inom fotbollen. 

Inte heller finns något liknade paradigmskifte under den närmaste framtiden likt det vi såg i slutet av 1990 talet. Nuvarande gapet mellan de rika och de fattiga klubbarna i allsvenskan består i bästa fall och det visar sig också i den allsvenska tävlingsbalansen. Vi har sett trenden i andra fotbollsligor I Europa.

De goda nyheterna är att fotbollsfansen inte är särskilt känsliga mot ojämlikhet. För trots att Bayern München i maj 2015 lyfter Bundesliga-bucklan för tionde gången sedan millenieskiftet så fortsätter supportrarna att vallfärda till de tyska arenorna.

Gott Nytt År!

Kristof Vogel

Patrik Sjöberg, Emma Green, Erica Johansson och Christian Olssonhar tränat här under upväxten, men nu är Slottskogshallen borta. På söndagskvällen började hallen att brinna, av okänd anledning, och gick inte att rädda.

Två sponsorer lovar atleterna 970 000 kronor om de sätter världsrekord under friidrotts-VM i Doha 27 september – 6 oktober. Utöver detta ger guld 580 000, silver 290 000 och brons 190 000 kronor. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Damkronorna och den högsta damligan, SDHL, har jagat rubriker den senaste månaden. Från bojkotten av landslagsturneringen i Finland och nu presentation av huvudsponsor för SDHL.

C More har ingått avtal som exklusiv mediepartner till ESS - Elitserien i Speedway med start säsongen 2020. Storsatsningen innebär att Elitseriens samtliga 82 matcher sänds i C Mores kanaler. Två matcher per omgång, en på tisdag och en på torsdag, är huvudmatcher och planeras att sändas i Sportkanalen.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.