När pengarna tog greppet

Idrottsrörelsen av idag är lite yrvaken i sitt uppvaknande inför det faktum att delar av verksamheten utvecklas i samklang med marknaden.
Genom att lära känna fotbollen i begynnelsen drar man lärdomar inför framtiden, är Nils-Olof Zethrins tes. Foto: TT

 

Denna yrvakenhet är en spegling av rörelsens djupa förankring i en föreställning att man främst är en folkrörelse med ideella syften. Det är en spegling av att man har svårt att se sig som en aktör på den kommersiella idrottsmarknaden. 

IFK ett nytt bevis

Men idrotten har länge utvecklats mellan masskonsumtion och folkrörelse. En ökad medvetenhet om detta kan bidra till bättre möjligheter att möta framtidens utmaningar.

Klubbar, förbund och idrottens branschorganisationer formar idrotten i konkurrens med varandra och med andra. Faktum är att idrotten under lång tid varit påverkad av kommersialiseringen. Detta har påverkat hur idrottsrörelsen utvecklats, hur man tagit ställning i olika frågor och det har också påverkat själva utövandet. Det handlar om allt från amatörreglers avskaffande, inställning till prestationshöjande medel, spelregler, kroppsideal och målen för verksamheten.

I ljuset av detta framstår IFK Norrköpings vinst i herrarnas fotbollsallsvenska som ännu ett bevis på att klubbar som tidigt satte sin idrottsverksamhet i marknadens tjänst också länge varit tongivande och vinnande. 

IFK Norrköpings stjärna har visserligen också varit skymd i djupa vågdalar. Det förtar inte att det är en klubb som tillsammans med ett fåtal andra kan kategoriseras som de allra mest framgångsrika genom alla tider. 

Tobaksaffärens insats...

Jag har nyligen doktorerat på studier om idrottens kommersialisering ur ett historiskt perspektiv. Med exempel från fotbollen, friidrotten och proffsboxningen framträder en bild som bidrar till nya perspektiv på den svenska idrotten. Dessa rör bland annat idrottens folkrörelsekaraktär.

Ofta vindlar sig idrottens historia till ett inbillat töcken av äppelkäck amatörism. Ibland omger detta töcken även IFK Norrköping, en klubb som få andra matchar vad det gäller produktion av storspelare, produktion av sportsliga framgångar och produktion av säljande matcharrangemang. 

Just i Norrköping var förutsättningarna redan under mellankrigstiden goda att forma framgångsrik elitidrott. Där fanns en stor arbetarbefolkning som kunde konsumera idrott och där fanns driftiga entreprenörer. 

Bland dessa entreprenörer fanns de som byggde fotbollen stark och som tjänade pengar på den. Tobaksaffärer anordnade supporterresor för tusentals personer, halvillegala tipsbolag startades och en stor lokal idrottspress etablerades. Idrotten omsatte pengar. Nöjestillställningar finansierade idrottandet och en omfattande värvningsverksamheter bland de svenska elitklubbarna utvecklades. 

Klubbarna blev tidigt beroende av ekonomiska intäkter för att kunna bli framgångsrika. Men vad innebar det?

Kunde inte stoppa kommersialismen 

Konsekvenserna blev att fotbollförbundet riskerade att tappa kontrollen över sin egen tävlingsverksamhet och att klubbarna kunde bli starkare än förbundet. Detta är fortfarande en levande dynamik som präglar elitfotbollen från FIFA, UEFA och ner till den svenska myllan. 

Fotbollförbundet reagerade något motsägelsefullt. Man bejakade den säljande elitfotbollen och man sökte samtidigt motverka konsekvenserna av dess popularitet. Men vad kunde man egentligen göra när man ställdes inför faktum att man var beroende av de stora intäkter som deras beskattning av framgångsrika klubbars intäkter innebar, samtidigt som man var tvungen att predika idealismens lov för att kunna behålla kontrollen över klubbarna?

Handlingsalternativen var många men en konsekvens är att både elitklubbar och förbund format sin verksamhet i konkurrens mer på marknadens villkor än genom tävlingar med syfte att främja höga ideal. 

Detta har inneburit att idrottsrörelsens idémässiga fundament framstått som idealistiska när det i stor utsträckning handlat om tävling, marknad och framgång. Men sådana grunder för den egna verksamheten är det inte förvånande att man nu är något yrvaken när renodlat kommersiella aktörer från media dikterar spelprogram, där organiserade konsumentorganisationer i form av supporterklubbar kräver inflytande eller när företag erbjuder idrottstjänster med allt från spektakulära säsongsupplösningar till träningskoncept inom barnfotbollen.

Nils-Olof Zethrin

Fakta

Vill du läsa mer om idrottens kommersialisering ur ett historiskt perspektiv? Ladda ner avhandlingen gratis via den här länken.

VM-perioden i fotboll är en klass för sig själv. Vänner och familj samlas och diskuterar möjligheter och hinder för olika landslag. Aldrig är många emotionellt involverad i spekulationerrunt  favoriter, både bland lag och spelare. Men VM är också en marknadsplats och viktig kassako för stora bolag. Landslagens matchställ är ett bra exempel att se hur bolagen cashar-in med Nike, Adidas och Puma som de största aktörerna.

Nu är det på riktigt. På fredagsförmiddagen togs de första spadtagen till en ishall med fullstor bandyplan. Platsen är Gubbängens IP i södra Storstockholm. Den är mer än efterlängtad, inte minst av Hammarby Bandy. Hallen kommer att kosta 150 miljoner kronor.

22-28 mars 2021 avgörs konståknings-VM i Stockholm. Konståkningsförbundet tilldelades nyligen arrangemanget i kamp med Zagreb, Bratislava, Soul och Milano. När VM 2008 avgjordes i Göteborg inför 85 000 åskådare gjorde förbundet en vinst på 10 miljoner kronor. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Sponsringen i svensk idrott uppgår till 5,4 miljarder kronor och handlar allt mindre om exponering via skyltar. Numera vill företagen betona ett aktivt samhällsengagemang, rapporterar Thomas Björn efter samtal med sponsorexperter. 

Östersund var inte långt ifrån att bli en vinnare i dubbelmötet med Arsenal. London-klubben drog dock det längsta strået till slut, men det fanns stora vinnare. Östersunds vinst på bortaplan bidrog till att tre kuponger på Europatipset lyckades pricka in 13 rätt och 1 miljon kronor i vinst.

Lördagens högt ställda förväntningar inför Sveriges kvartsfinal i VM mot England-VM infriades med en publiksiffra på 2,8 miljoner TV-tittare. Det innebar  rekord för TV-tittande. Det mytomspunna VM 1994 då 2,4 miljoner personer såg Sverige vinna kvartsfinalen mot Rumänien raderades.

Det råder Christiano Ronaldo-feber i Turin. Enligt tyska Sky Sport sålde Juventus 520 000 tröjor med nummer 7 ryggen för 1 000 kronor styck – på ett dygn sedan affären blivit officiell.