Då plötsligt fanns det ingen där...

Efter tävlingar som inte gick så bra, uteblev klapparna på axeln, och blickar riktades istället rakt fram, för att inte kännas vid den unga, bedrövade och ensamma flickan som passerade.
Att bekräfta utan att alltid bedöma, det är det absolut viktigaste för att få ungdomar att känna bättre självkänsla. Foto: TT

 

Debatten kring föreningsidrott kontra kommersiell idrott, i relation till dess förutsättningar och framtid berör oss alla, oavsett om vi vill eller ej. 

Det tar sig uttryck på olika sätt.

Självkänslan är grunden

Det finns få saker som har varit så givande under min barndom, ungdom samt vuxna liv som just idrotten. Och samtidigt inget som påverkat självkänslan mer – i negativ bemärkelse. 

Grundbulten i båda fall för att få fler barn, ungdomar och vuxna att vara aktiva inom idrotten längre, handlar till stor del om medvetenhet och självinsikt på ledarnivå. 

Det går att dra paralleller till ledarskap på olika plan, inte minst när det gäller arbetsmarknaden. 

En av de vanligaste orsakerna till varför människor byter jobb, handlar om missnöje och bristande kommunikation med chefen. 

Eftersom många (gärna inbitna ”föreningsmänniskor”) verkar hamna i ett rabiat tillstånd av bara tanken på att jämföra föreningsidrott med näringsliv, så passar jag i stället på att dra paralleller till mina egna högst subjektiva erfarenheter som idrottare. 

Ledarnas medvetenhet

Jag anser att det hänger på ledarnas medvetenhet och förmåga att se den aktive samt självinsikt i sitt eget deltagande. Definitionen av att se en människa i det här fallet handlar inte om att se för att påtala styrkor, brister, förbättringar osv utan i stället att se för att bekräfta.

Ibland räcker det med en klapp på axeln. I medgång och motgång och i samspel med den aktive. Framförallt i motgång - i lägen när man som aktiv känner att man underpresterar eller misslyckas.  

Att veta att jag blir sedd, men för den skull inte bedömd. 

När bedömningen kopplas till prestation finns risk att jag till slut definierar mig själv i samklang med mitt resultat, och att det till slut definierar mig som människa. I tävling och träning. 

För mig så har idrotten byggt på att tävla och prestera, och jag har älskat det. Oavsett statusen på resultaten.  

Om det inte hade varit för tränarna. Inte mina egna tränare, utan de andra. Som ung tonåring fick jag ofta uppmuntrande klappar på axeln efter snabba lopp och personliga rekord. Friidrottstränare i andra föreningar som jag aldrig träffat eller knappt själv aldrig ens uppfattat, (oftast de med ”högre status”) blev snabbt de som bekräftade framgången med uppmuntrande hälsningar när vi möttes vid sidan av banan. 

Det blev en boost för självkänslan, att bli sedd och bekräftad.

Ingen uppmuntran

Problemet var bara att jag inte presterade så jäkla bra hela tiden, vilket alla som har en gnutta kännedom om träning och fysisk utveckling - är helt i sin ordning. 

Men efter tävlingar som inte gick så bra, uteblev klapparna på axeln, och blickar riktades istället rakt fram,  för att inte kännas vid den unga, bedrövade och ensamma flickan som passerade. 

Det var framförallt de här tränare som fick mig att sluta med min idrott när jag var 20, och då enligt mig själv alldeles för gammal för att fortsätta (jag hade visst lyssnat till någon som sagt att det var så också). Vad jag inte visste då, var att jag skulle göra mina bästa prestationer först nio år senare. 

När jag var 25 år så tänkte jag om – gällande det som varit ett avslutat kapitel. Efter ett halvår var jag betydligt bättre än jag någonsin varit tidigare och tog min första mästerskapsmedalj som senior. Efter det gick det heller inte alltid så jäkla bra hela tiden.

Bekräftade utan att bedöma

Skillnaden var att den här gången var det helt i sin ordning, med en tränare som såg, bekräftade utan att bedöma. Det var inte alltid vad han sa som var det viktiga, utan att han såg och brydde sig. Han fick mig också att förstå att det handlar om en långsiktig plan för att lyckas. 

Vid det här laget började jag också reflektera över förbundets betydelse för viljan att fortsätta utvecklas, i med - och motgång. 

Jag träffade en förbundskapten som fick mig att känna mig inkluderad. Även efter rent usla insatser så hade jag alltid ett värde som människa. Och vad gjorde personen i fråga? 

Jo, det som jag anser att alla ledare behöver göra på samtliga nivåer inom idrotten – se och bekräfta så alla känner att deras värde som människor är lika – oavsett prestation. Samtidigt är prestation något eftersträvansvärt framförallt om vi pratar landslag, oavsett om det är individuellt eller i lag. Att tävla och prestera är i mina ögon själva essensen av idrott. Med glädjen som drivkraft. 

Alltför många barn och unga slutar föreningsidrotta alldeles för tidigt. Uppgifter från Riksidrottsförbundet visar på att den nedre åldersgränsen för unga som slutar idrotta är nere på rekordlåga 10 år. 

Ha alltid ett ord över

Jag är medveten om att ett förändrings – och förbättringsarbete ibland måste få ta tid. När det gäller barn och ungas utveckling och prestationsförmåga, så kan jag leva efter den devisen. 

När representanter för olika idrottsorganisationer menar att förbättringsarbetet kring det övergripande förenings – och organisationsarbetet måste få ta tid, så håller jag verkligen inte med. Inte det minsta. Med en tydlig strategi och med viljan och inställningen att förbättringsarbetet börjar här och nu, är jag övertygad om att resultatet kommer snabbt. 

Åter - låt förändringarna komma ovanifrån, sjösätt strategin det pratas så gott kring. Genom medveten coachning så tror jag att fler kommer att vara aktiva längre. Om föreningsidrotten också ser luckan som de kommersiella aktörerna identifierat så anser jag att det finns goda chanser för båda att lyckas med uppdraget.

Ulrika Pizzeghello

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Drygt 4000 föreningar och förbund har sökt om stöd  för närmare 1,3 miljarder. I dag avslöjade Riksidrottsförbundet hur stort idrottens verkliga behov ärpå grund av Corona. Klubbar och förbund har önskemål om mycket mer pengar än vad statens anslag om 500 miljoner täcker. 

Nu får RF en synnerligen svår uppgift att fördela regeringens krispaket till idrottsrörelsen. Det står klart att många blir utan pengar eller får mycket mindre än vad de har förhoppningar om.

HL-laget Örebro HK är Sveriges mest publikdragande lag. Det visar Idrottens Affärers genomgång av den så kallade beläggningsgraden på ishockeyns och fotbollens arenor. Med beläggningsgrad avses det antal stolar som är sålda vid varje matchtillfälle.

Apropå publiksiffror och betydelse: I diskussionen om när fotbollen kan återstartas är det centrala för SEF-klubbarna, Allsvenskan och Superettan, att rädda det nya TV-avtalet.  Uppgörelsen med sändande Discovery garanterar klubbarna 700 miljoner kronor årligen under sex år.

Att sex förbundsordförande tydliggör betydelsen av motionsloppen för deras förbund och för idrottssverige stärker RF i arbetet mot regeringen. Ett arbete som sedan tidigare fokuserar på att skapa villkor för föreningar och förbund att kunna utveckla och driva lopp och andra event med skäliga villkor. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Onsdag morgon och två dagar kvar till beskedet – att idrotten tillåts leva och verka. Det är vad åtskilliga i alla fall vill tro inför Folk och Hälsomyndighetens utlovade svar på idrottens samlade vädjan om att få inleda träning och tävlingar.

Och vad händer då denna morgon? Jo, maillådan domineras av nyheter från företag som vill berätta om nya sponsoraffärer. Det om något är ett bevis på en förväntan och ett uppvaknande.

Statistik från Skatteverket visar en förflyttning av spelare. Men de har inte till nätkasino, utan många föredrar spel på hästar

Under våren har socialförsäkringsministern fört fram bilden av att spelandet på nätkasino ska ha ökat kraftigt under den pågående pandemin. Några fakta för detta påstående har inte presenterats, menar BOS (branschföreningen för onlinespel i ett uttalande.

Svenska Fotbollförbundet, SvFF, hotar med repressalier mot distriktsförbund vid fortsatt samarbete med streamingtjänsten Solidsport.

Flera stora förbund som Skåne, Västergötland och Småland har efter förbundets påtryckningar tills vidare avbrutit all samarbete – och därmed har distriktets mindre klubbar förlorat chansen till  värdefulla tillskott till klubbkassan. Extra värdefullt nu i corona-tider.

Under måndagen höll Cas, Idrottens skiljedomstol, en hearing med Saman Ghoddos och Östersunds FK. Anledningen känner ni till. Ghoddos underskrift med den spanska klubben Huesca, kovändningen till ett nytt kontrakt med franska Rennes som till slut blev ett kontrakt franska Amiens. Någon dom i ärendet kom inte.