Vi kan börja tro på ett nytänk

Barn- och ungdomars rättigheter i idrotten diskuteras flitigt. Som förändrade regler i fotboll som nu ska införas. Men mycket tyder på att den nya modellen blir bra, skriver Johan R Norberg.
Ungdomar ska tycka om idrott i högre grad, det är vad rekommendationerna betonar. Som fotboll för 13-åringar och yngre utan serietabeller. En regel som får många att ändå reagera. Foto: TT

 

I det tysta och med stor framgång har barnens rätt blivit ett väletablerat koncept i idrotten som tjänstemän på Riksidrottsförbundet beskriver utvecklingen. Ja, de använder till och med ord som ”omvälvande” och ”revolutionerande”.

Förvandlingen för ungdomarna

I somras genomförde jag på uppdrag av Unicef Sverige en kartläggning av hur idrottsrörelsen, myndigheter och andra aktörer tillämpar FN:s barnkonvention i svensk idrott.

Till saken hör att jag för några år sedan var sekreterare i den statliga utredning som under professor Tomas Petersons ledning föreslog att ett s.k. barnrättsperspektiv skulle införas i det regelverk som reglerar statens idrottsstöd.

Jag hade därmed på nära håll kunnat följa processen under 2008-2009 när barnkonventionen integrerades i svensk idrottspolitik. Med det nya uppdraget fick jag även möjlighet att undersöka reformens faktiska genomslag.

Många antar nytänkandet

Arbetet med kartläggningen gjorde mig positivt överraskad. Det visade sig att barnrättsperspektivet idag har utvecklats till ett väletablerat koncept i idrotten.

Det har en framskjuten roll i den offentliga idrottspolitiken – inte minst på kommunal nivå i form av nya idrottspolitiska program.

Det ligger även till grund för betydande verksamheter inom idrotten, framförallt satsningen på Idrottslyftet.

Därtill har barnrättsperspektivet genererat utbildningsinsatser och samarbetsprojekt mellan idrottsrörelsen och Rädda Barnen, Friends och Bris.

Tydligt är även att genomförandet av barnrättsperspektivet intensifierats inom idrotten under senare år.

Lärandet viktigast

En viktig milstolpe var Riksidrottsstyrelsens beslut i maj 2014 att utfärda särskilda anvisningar för hur barn- och ungdomsidrotten ska utformas för att leva upp till barnkonventionen.

Där framhålls att ungas idrottande ska inriktas på lärande och långsiktig utveckling, att tävlingssystem, tävlingsformer och tävlingsregler ska utformas med hänsyn till barns utvecklingsnivå samt att rankinglistor och dylikt inte får förekomma.

Ett särskilt avsnitt rör dessutom hur idrottsrörelsen ska hantera verksamheter ”som uppenbart strider mot riktlinjerna”.

Budskapet är att problem på individnivå kan hanteras av den enskilda föreningen medan ekonomiska sanktioner och andra insatser av Riksidrottsförbundets regionala organisationer (distriktsförbund, SISU etc) kan bli aktuella om problemen är av större karaktär.

Förbunden höjer ambitionen

I kölvattnet på Riksidrottsstyrelsens nya anvisningar har även många specialidrottsförbund höjt sina ambitionsnivåer.

Ett 40-tal förbund har anpassat sina regelverk. Mest omtalat är att ett antal lagidrotter med fotbollförbundet i spetsen beslut att inte längre kora slutsegrare i tävlingar med barn före 13 års ålder – en åtgärd som i praktiken innebär ett omdiskuterat avskaffande av cuper och seriespel för barn.

Parallellt har idrottsrörelsens distriktsförbund fått en allt mer operativ roll. I exempelvis Skåne har särskilda ”barnrättsstrateger” utbildats i samarbete mellan Skåneidrotten och Kommunförbundet med målet att sprida kunskaper och insikter om barnrättsbegreppet i den regionala idrotten.

Jag har talat med tjänstemän på Riksidrottsförbundet som beskrivit utvecklingen under senare år som ”omvälvande” och som ”en revolution”. Det är stora ord men högst rimliga i dessa sammanhang.

Tomas Peterson fick rätt!

Forskarna har lyckats

Barnrättsperspektivets allt mer framträdande position måste rimligtvis ses som ett resultat av ett antal samverkande faktorer.

Till viss del handlar det säkerligen om en reaktion på stora samhälleliga utmaningar såsom minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten och ökad konkurrens från kommersiella idrottsaktörer.

Jag tror också att forskarsamfundets kritik av barn- och ungdomsidrotten satt sina spår. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram professor Tomas Peterson.

Han fick utstå mycket missnöje och kritik från idrotten när han lanserade tesen att barn- och ungdomsidrott präglades av för mycket ”tävlingsfostran” på bekostnad av ”föreningsfostran”.

Men det är precis denna analys som idag präglar Riksidrottsförbundets anvisningar och specialidrottsförbundens förändrade regelverk.

Men, men...

Vad händer då ute i föreningarna?

Har Riksidrottsförbundets anvisningar och förbundens anpassade regelverk accepterats eller mötts med motstånd? Kommer de att förändra klubbarnas aktiviteter och barn- och ungdomsidrottens utformning?

Frågan är särskilt aktuell inom fotbollen där de nya reglerna om nya regler för serie- och cupspel före 13 års ålder gäller från årsskiftet. 

 Verkligheten är ju egentligen att matcherna spelas precis som vanligt. Varje lag har en serie som heter t.ex P12-7. spelare och föräldrar kan följa spelprogrammet. Varje match har en vinnare eller förlorare (eller oavgjorda). Spelarna får göra mål. Spelarna får släppa in mål. Den enda skillnaden är att domaren inte rapporterar in resultatet till förbundet och uppdaterar tabellen. I cuper är det nya att det inte sker prisutdelningar och överdrivna känsloyttringar ska undvikas. 

Jag är själv pappa till en fotbollsspelande 11-åring. Han har spelat serier och cuper i flera år. Jag vet mycket väl vilken känsloladdad diskussion nyordningen väckt bland tränare och föräldrar i hans lag – och jag ser med spänning fram emot att följa lagets utveckling under 2017.

Med allt vad det innebär.

Johan R Norberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Skuldtyngda Östersunds FK:s desperata handling att skriva upp värdet på spelartruppen till 64,9 miljoner kronor för att rädda elitlicensen får bakläxa av Svenska fotbollförbundets ekonomichef Kjell Sahlström.  ÖFK gick med drygt 50 miljoner i förlust 2019 och det egna kapitalet visade på minus 19,7 miljoner vid årets slut.

- Nej, man kan inte göra på det här sättet och det vet alla klubbar, säger Sahlström, som också är sekreterare i licensnämnden, till SVT Sport. 

Svenska bandyförbundets avtal med Uppsala kommun går ut i år. Bli inte ett dugg förvånade om nästa års final spelas i Västerås. Jag ställde frågan till Bandyförbundets ordförande Per Anders ”Nöne” Gustafsson. Hans svar: ”Rocklunda är vår största inomhusarena”. Det är svar nog. Cirka 7 000 åskådare ryms i arenan.

Nu finns svart på vitt. 22 personer i Fifas exekutivkommitté fick mutor för att rösta så att Ryssland och/eller Qatar tilldelades fotbolls-VM 2018 och 2022 menar amerikanska åklagare enligt The New York Times.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

I tider av stor ekonomisk oro har SHL-laget Malmö Redhawks skrivit ett tre-årigt samarbetsavtal, värt 5 miljoner, med RSA-gruppen, el och data. Företaget, med sin bas i syd-Sverige, är först på den nya nivån ”Stjärnpartner” och blir Redhawks största partner.

ATG delar ut vinster i efterhand efter att ha avslöjat en spelkupp.

Nu har ATG tagit beslut.. Spelaren på Malta som vann 15,5 miljoner får ingapengar utan de går i stället till 95 000 kunder.

Nent Group med Viasat förlorar rättigheterna till Champions League efter 29 år. En ny aktör tar över efter säsongen 2021?  Dagens Media skriver att Telia, som äger TV4, har köpt rättigheterna för 1 miljard kronor per år. Telia uppges ha köpt rättigheten till 2024.

Det uppges vara samma summa som Nent Group betalade för rättigheten i Sverige, Danmark och Norge för att få sända Champions League. 

För mindre än en månad sedan avbröts den hockeyallsvenskan finalen mellan Björklöven och Modo – ställningen var 1-1 i matcher och båda lagen tvingades ställa in resten av säsongen med anledning av corona-utbrottet.

I dag är Modo:s trupp slagen i spillror och ledarduon Björn Hellqvist, tränare och Fredrik Glader, sportchef, har den svåra uppgiften att bygga ett helt nytt lag inför säsongen 2020-2021.