Bristen på anläggningar skriande

I förra veckan presenterade Riksidrottsförbundet resultatet från vår årliga kommunundersökning. Kommunundersökningen är en enkät där vi frågat kommunerna om hur deras stöd – såväl ekonomiskt stöd som anläggningsstöd och särskilda idrottssatsningar – till idrotten ser ut. I år har undersökningen även haft ett särskilt fokus på anläggningstillgången och där resultatet är mycket oroväckande.
Foto: John Getchel

Hälften av de 247 svarande kommunerna upplever att idrottsföreningar tvingas tacka nej till potentiella utövare med hänvisning till brist på anläggningar. Det innebär att barn och unga som vill idrotta och motionera hindras från att göra det på grund av bristen på ändamålsenliga idrottsmiljöer.

Detta i en tid när stillasittandet är en av de vanligaste folkhälsosjukdomarna, när svenska barn är de mest stillasittande i Norden och när behovet av motion och rörelse är större än någonsin. Bristen på idrottsytor gör att många barn står i kö för att få plats istället för att springa, slå en kullerbytta eller sparka på en boll. Bristen på idrottsmiljöer är också ett av de allvarligaste hoten mot förverkligandet av idrottens gemensamma strategi för 2025.

Resultatet av kommunundersökningen är dessvärre föga förvånande utan bekräftar snarare den bild som Riksidrottsförbundet har sedan länge. Under året har vi varit ute och träffat våra distrikt för att identifiera vilka frågor som är viktigast och mest prioriterade inför valet nästa år. Alla distrikt har utmaningar med anläggningar för att föreningarna ska kunna utveckla sin verksamhet och nå fler, men det ser olika ut på olika orter runt om i landet.

Prioriterad fråga

Det är viktigt att frågan kommer upp på den politiska dagordningen och att politikerna tar ansvar för att säkerställa tillgången till bra idrottsytor och idrottsmiljöer, inte minst ur ett folkhälsoperspektiv. RF har bland annat mot bakgrund i detta beslutat att göra anläggningsfrågan till en av våra två prioriterade frågor inför valet 2018. Den andra frågan handlar om det livslånga idrottande där vi vill ha ett statligt stöd för idrott för äldre. När det gäller anläggningar kräver vi att:

• Ordet idrott skrivs in i plan- och bygglagen (PBL) så att kommunerna tvingas ta med idrotten i samhällsplaneringen.

Sveriges befolkning har sedan 1990 ökat med 14 procent, under samma period har tillgången till idrottsanläggningar, räknat i antal, inte ökat i samma takt. Befolkningsprognoser visar att befolkningen förväntas öka med ytterligare 20 procent fram till 2050 och när kommunerna tillåts nonchalera behovet av idrottsmiljöer så kommer bristen på idrottsanläggningar och ytor fortsätta växa.

Den höga byggtakten har gjort att stadsutvecklingsfrågor står högt upp på många kommuner och fastighetsbolags agenda. Men när fokus hamnar på hur fort vi kan bygga för att lösa bostadsbristen så missar kommunerna allt för ofta att planera in idrotten vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser. Genom att skriva in idrott i plan- och bygglagen får idrotten en högre prioritering i stadsplaneringen vilket kommer gynna såväl föreningslivet som folkhälsan i bred bemärkelse.

Ta frågan på allvar

Regeringen har lovat mer idrottsundervisning och mer daglig rörelse i skolan. Det är bra, men det är minst lika viktigt att skapa bra förutsättningar för människor att idrotta även på fritiden. Då behöver tillgången till idrottsytor och idrottens roll i samhällsplaneringen tas på allvar.

Anläggningsfrågan är också en hörnsten i förverkligandet av Strategi 2025, den strategi som vi inom idrotten gemensamt har fattat beslut om. Ifall vi ska kunna nå målet om det livslånga idrottandet där fler hittar och känner sig välkomna inom idrotten, där fler kan ta del av glädjen och gemenskapen samt få en mer aktiv och hälsosam livsstil så behöver vi fler idrottsanläggningar. Vi vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa men då måste vi också få rimliga förutsättningar att göra det, och för det krävs fler anläggningar.

Kommunundersökningen visar att det även finns ett brett stöd bland Sveriges kommuner för att skriva in ordet idrott i plan- och bygglagen. Hela 65 procent av de svarande kommunerna anger att de tror att utbyggnaden av idrottsytor skulle öka om ordet idrott skrevs in i PBL.

Att det byggs upp en infrastruktur med hallar, planer, banor och så vidare som ger alla möjlighet att idrotta är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. I forskningsrapporten "Idrottens samhällsnytta" (2017) visar till exempel att idrottsytor bidrar till en mer levande, hälsosam, attraktiv och trygg närmiljö. Den visar också att ju närmare man har till en idrottsanläggning, desto mer idrottar och motionerar man.

En strimma hopp

Även om resultatet av kommunundersökningen på många sätt är nedslående så inger den också ett en strimma hopp. Det finns ett starkt stöd bland landets kommuner för att en förändring av plan- och bygglagen, där ordet idrott skrivs in, främjar tillgången på idrottsytor och miljöer och det finns också forskning som visar på idrottens samhällsnytta samtidigt som folkhälsofrågorna är på framväxt i den politiska debatten. Vi behöver politiker som bygger för vår hälsa.

Idrottsrörelsen, med över 20 000 föreningar, vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa för att alla som vill och kan ska få vara med. Bygg för vår hälsa så får vi rätt förutsättningar för det arbetet.

Björn Eriksson

Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Hur  ansträngd situationen är i Östersunds FK beskrivs av dagens fakta – klubben har fått in drygt 7,7 miljoner kr, men behöver ytterligare 11 miljoner! Sedan den 1 september har klubben lyckats samlat in7,7 miljoner kronor av de tio miljoner kronorna som föreningen behöver kortsiktigt och av de 15 miljoner kronorna som behövs långsiktigt.

Sportprofilerna Niklas Wikegård och Jonas Eriksson expanderar sitt träningskonceptet WE och öppnar ett nytt träningscenter tillsammans med hälsoentreprenören Peter Bláha. 

Svaneholm Open lockade med några av världens bästa spelare till den nya tennisturneringen vid slottet. Men det kom alldeles för få åskådare och arrangemanget gick back. 

Arrangörsbolaget saknar pengar och kan inte betala räkningarna, enligt Sydsvenskan.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nordea återkommer som landets ledande sponsor till tennis. Banken har en lång tradition som tennissponsor, allra senast för Nordic Light Open åren 2002–2008. Damturneringen i Båstad gällde det då, nu går banken all- in för både damtävlingen och herrturneringen, den som är en av tourens äldsta och mest populära tävlingar. Nu skaSwedish Open bli Nordea Open, en tvåveckors tennisfest sommaren 2020.

Rättigheter att sända stora idrottstävlingar i tV  halkar hit och dit. Köpslåendet är intensivt och som konsument är det inte lätt att alltid hänga med. De gäller att ha rätt abonnemang.

Glädjen över att SVT var tillbaka i en huvudroll vid ishockey-VM i fjol blev kortvarig. Förvisso är SVT kvar VM t o m 2023, men sedan tar Nent Group med Viasat-kanalerna, Viaplay, TV3 och TV6 tillbaka ett eget herravälde. Kontraktet är signerat och gäller fem år, 2024–2028.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.