Vågar Bragdjuryn välja Tove?

Den 5 december är det dags igen. Årets bragdmedalj ska delas ut och som alltid kommer både glada och sura kommentarer efter beslutet som brev på det gamla hederliga postverkets tid. Sune Sylvén, sekreterare i SvD:s guldmedaljnämnd 1980-2007, gör en betraktelse inför tisdagens avgörande möte

Tove Alexandersson var en av favoriterna för den gångna sommarens orienterings-VM i Estland. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Det somliga kallar ”ett utmärkt val”, betecknas ofta av andra som skäl att kräva juryns omedelbara avgång. Det som framstår som en självklar bragd i en sport, kan vara rena skämtet i en annan.

Men vad är en bragd?

Jag citerar det som kallas statuternas kärnparagraf:

”Med bragd förstås i detta sammanhang ett avgörande av hög rang, vunnet genom ett exceptionellt uppbåd av tekniskt och taktiskt kunnande, segervilja och energi i förening med idrottslig ambition. Bragdens värde anses förhöjt i ett fall där avgörande skett i ett svårt och vanskligt läge. En serie bragder innebär ytterligare kvalificering för utmärkelsen”.

Sensationella vinnare

För väldigt många förknippas ordet bragd med sensation. Typiska exempel på detta är Richard Dahls EM-guld i höjdhopp 1958, Stellan Bengtssons VM-titel i pingis 1971, Mats Wilanders seger i franska mästerskapen 1982, Pernilla Wibergs VM-guld i storslalom 1991, damstafettlagets OS-guld 2014. Bara några exempel.

Men det är inte alltid juryn erbjuds överraskningar och sensationer av nämnt slag och då kommer andra kriterier in. Det måste numera handla som prestationer i stora sammanhang, VM, OS, EM, stora cuper och världsomfattande årliga tävlingar i sporter som golf, tennis, ridsport etc.

1944 fick skidkungen ”Mora-Nisse” Karlsson bragdmedaljen för att han gjorde rent hus på SM. 1933 belönades bandymålvakten Sven ”Sleven” Säfwenberg sedan hans lag vunnit SM-finalen med 11-1. Han ansågs vara en stor ledargestalt.

Brons slog ut guld

Numera är kraven betydligt högre, även om det kan noteras att VM-bronset i fotboll 1994 slog ut det första svenska OS-guldet samma år. Det beslutet avslöjar också hur högt fotbollen värderades, som en globalt betydligt starkare sport än ishockeyn. Det fick hockeyvännerna finna sig i.

Favoriter kan också utföra bragder. Förväntningstrycket har förstört många medaljhopp. Ingemar Stenmark och Björn Borg klarade detta tryck på ett bättre sätt än många andra och var också de första som fick sin andra bragdmedalj 1978.

Därmed startades också den långvarigaste konflikten i medaljens historia: 1980 vägrade Thomas Wassberg att ta emot sin bragdmedalj, eftersom han ansåg att Sven-Åke Lundbäck ”berövats” en medalj två år tidigare.

Det dröjde 33 år tills Wassberg tog emot den belöning som präglad och klar legat i Svenska Dagbladets kassaskåp hela tiden.

Två inställda möten

Oftast tas jurybesluten i enighet, men åtskilliga gånger krävs provröstningar tills en majoritet nås. Vid två tillfällen har mötet ställts in: 1) 1942 när Gunder Hägg belönades för 10 världsrekord 2) 1959 när tidningsledningen inte ville utse Ingemar Johansson, som ju blivit världsmästare i tungviktsboxning. I stället fick skyttekungen Agne Simonsson medaljen.

Vid båda tillfällena ringde man runt till ledamöterna för att nå önskat resultat. I Häggs fall var beslutet självklart. I Ingos fall låg en allmän motvilja mot proffsboxning i botten, men även den som delar den åsikten, måste medge att myglet var orättvist och obehagligt. Ingen skugga över Agne Simonssons prestationer på Wembley, men sidsteppandet av Ingo förblir en ful fläck i bragdmedaljhistorien.

Men på tisdag sker mötet förhoppningsvis enligt traditionella principer med pläderingar, motiveringar och beslut i en lagom oenig anda. Någon absolut sanning finns inte i dessa sammanhang. Troligen får Sarah Sjöström sin andra bragdmedalj, men det skulle vara roligt om juryn vågade avvika från det väntade och valde Tove Alexandersson, drottningen av skog och snö!

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Östersunds FK har lyckats samla in 20 miljoner kronor.

- Målet är uppnått, lyder glädjemeddelandet på klubbens hemsida

Det var tidigt i höstas som ÖFK satte upp målet att få in 20 miljoner kronor i externt kapitaltillskott för att klara ekonomin.

Handbolls-EM, startar i dag, fredag. Spelplats som så många gånger förr, i olika sporter, är Scandinavum i Göteborg.

”Sveriges mesta arena” sedan invigningen 1971 – här har inte mindre än 16 europeiska mästerskap genomförts i arenan. Nu är det åter dags när EM i handboll 2020 drar igång och då blir arenans 17:e EM. Tillsammans med 18 världsmästerskap gör det Scandinavium till en riktig mästerskapsarena.

Han beskriver sig själv som ekonom i livserfarenhet. Egenskaper som ska bidra till att pågående EM, det 14:e mästerskapet i ordningen, blir tidernas svenska handbollsfest. Trots fiaskot mot Portugal.

EM-generalen, Krister Bergström, rekryterades från AhaWorld AB,  som investerar inom internet-baserat spel med kärnverksamhet i nätcasino-branschen. Hans stora utmaning är att fylla 170 000 stolar i de arenor där mästerskapet äger rum. Gruppspelet i Göteborg blev en fullträff, med tre utsålda Scandinavium, totalt över 30 000 åskådare.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Ibland tar sig idrottssponsring uttryck i de mest märkliga och positiva formerna. Som  i Göteborg. I december genomförde Göteborgsvarvet, till förmån för WaterAid, en julkampanj för att samla in pengar till ett livsviktigt arbete - och resultatet blev strålande!

Sportbladet inleder en storsatsning på bandy som innebär sändning av Elitseriens samtliga matcher. Aftonbladet fortsätter arbetet med Bandypulspå samma sätt som tidigare, men utvecklar samtidigt sändningarna för att få en större målgrupp.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.