Så här kan och ska du träna

Många svenskar har avlagt nyårslöften. De ska börja träna alternativt träna mer. Men var och hur ska träningen äga rum? Kommer den överhuvudtaget att bli av?

Om vi här fokuserar på den vuxna befolkningen så vet vi att många rör sig för lite och är i dålig form. Det kan man ju förvisso se som en anledning till att börja träna, men denna tröskel är tuff att ta sig över.

Stress och tidsbrist

I en undersökning i Danmark (som dock gällde tonåringar) angavs just att "jag är i dålig form" som en anledning till att man inte idrottar. Då blir det lite av Moment 22.

"Men nu i början av januari, då ska det ske!"

Det finns emellertid ytterligare hinder. Ett sådant är att många upplever stress och tidsbrist och känner inte att de hinner träna. I synnerhet kvinnor mitt i livet och karriären har svårt att få tiden att räcka till.

Enkla och individanpassade träningar

I en undersökning som jag genomförde för några år sedan angav såväl kvinnor som män att de föredrog enkla, individanpassade, flexibla och tidseffektiva träningsformer – sådana som går att pressa in i ett hektiskt vardagsprogram (se t ex https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Kapplopning-mot-tiden.pdf). Detta bekräftades också i intervjuer som jag gjorde med företrädare för gym och fitnesscentra. De pekade dessutom på en ökad efterfrågan på barnpassning eller pass där barn kan vara med.

Därförär det lätt att förstå att de träningsformer och -alternativ som idrottsrörelsen, undantaget Friskis & Svettis, erbjuder inte ligger i linje med vad många (främst vuxna) önskar.

Istället är det antingen aktiviteter på privata gym och fitnesscentra eller så kallade spontana

aktiviteter som ligger närmare dagens villkor. Ett gymkort är dock kostsamt, vilket kan vara både ett ekonomiskt och ett mentalt hinder. Spontanidrott är både gratis och tillgängligt i de flesta geografiska kontexter. Hindret är då snarare den egna moralen och att det kan upplevas som ensamt och utsatt att träna på egen hand.

Lyckad modell i Malmö

Gatukontoret i Malmö har under det senaste decenniet i enlighet med spontanidrottstrenden byggt många nya aktivitetsytor för att locka Malmöborna till aktivitet i det offentliga rummet. Problemet är dock att ganska begränsade grupper använder ytorna.

Därför har kommunen börjat samarbeta med såväl idrottsföreningar som nya former av motionsnätverk som vid olika tidpunkter ordnar öppna träningsaktiviteter på spontanidrottsplatserna. På så vis skapar de en viss organisering av det spontana.

Det här lockar många som vill ha flexibilitet och enkelhet i kombination med viss struktur. Strukturen ger trygghet utan att vara tvingande.

Ett exempel på ett träningsnätverk som kommunicerar sin verksamhet via Facebook är Träna i Parken, som erbjuder gratis utomhusträning på olika platser i Malmö genom att samordna instruktörer, föreningar och utövare utan att medlemskap krävs (http://tranaiparken.se). Jag benämner denna aktivitetsform semiorganiserad fysisk aktivitet/träning – någonstans mellan spontan eller självorganiserad och organiserad aktivitet.

Lagom flexibel

Flexibilitet är något som uppskattas i dagens samhälle, men för att träningen ska bli av krävs det ofta vissa rutiner. Då kan den semiorganiserade aktivitetsformen vara utmärkt. Lagom flexibel, lagom spontan.

Numera finns det många exempel på semiorganiserade träningsformer och aktiviteter, varav många använder sociala medier för att kommunicera. Somliga tar betalt och andra gör inte det. Ett mycket bra exempel på gratis semiorganiserad motionsverksamhet är Västergympa i min hemstad Lund. Verksamheten startade i liten skala 2012 för att grundaren Lina Lundgren saknade denna träningsform då hon var föräldraledig. Därefter har verksamheten utvecklats och vänder sig till alla, inte bara föräldralediga. Västergympa har fyra pass i veckan och följer en given slinga. Dock varieras passen utifrån vem som leder passet, väder, deltagare, medföljande barn etc. Passen är samtidigt både krävande och roliga, opretentiösa och seriösa. Jag har själv deltagit ett antal gånger och det känns roligt att kunna göra olika övningar intill gångvägen utan att känna sig dum! Antalet på ett pass kan variera från fem till 25. Få män deltar. Lina Lundgren berättade att "många män tror nog att det är kärringgympa, en man kallade gruppen för tanterna i buskarna". Jag tycker att det är synd om männen går miste om denna träningsform!

Jag bad de som tränar på Västergympa ange varför de väljer denna träningsform. De svar som återkom många gånger var för att det är lättillgängligt, socialt, gratis, lätt att ha barn med och utomhus.

Här finns utvecklingen

Tröskeln att köpa ett dyrt gymkort och binda upp sig att träna på en viss anläggning kan vara ganska hög. Tröskeln att börja träna badminton i en idrottsförening kan också vara hög. Då måste du vara på en viss plats vid en viss tid en eller flera gånger i veckan och dessutom förväntas du prestera och utvecklas inom den valda idrotten.

Tröskeln att ge sig ut och springa på egen hand kanske inte är så hög, det är ju bara att sticka ut. Fast jag väntar en timme…men nu har det ju börjat mörkna och det känns lite otryggt. Jag gör det imorgon istället. Det är här de semiorganiserade motionsformerna kommer in. Tröskeln är ganska låg, men sammanhanget verkar ändå lite pushande. Det är en bra förutsättning för att aktivitet ska bli av. Dock ska vi vara medvetna om att det sannolikt inte handlar om att helt nya grupper av motionärer lockas att röra på sig, utan snarare att de som är åtminstone lite benägna, inte sällan med idrottsvana sedan tidigare, faktiskt får till träning med större regelbundenhet. Inte minst gäller detta kvinnor.

Därför vill jag slå ett slag för dessa nya semiorganiserade aktiviteter och menar att det finns utvecklingspotential. En fråga som det finns skäl at återkomma till är: Hur kan de semiorganiserade aktivitetsformerna utvecklas så att nya grupper attraheras?

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Åsikter: ”Så gynnas kultur jämfört med idrott” skrev Dan Persson i en krönika i Idrottens Affärer. Det var åsikter som  skapade reaktion. Två läsare som kände sig provocerade var Bengt Olof Dike och C-G Pernbring   

Det finns ett gammalt småländskt talesätt som lyder ”dä gaur allri”. Men när det gäller bandy och klubben Åby/Tjureda är kanske den rätta tillämpningen ”dä gaur allti”.

När förstudiegruppen inledde sitt arbete dagen efter den var tillsatt kännetecknades arbetet av ”finns inte en dag att förlora, bara tid att vinna”. Hallen står klar till seriestarten oktober 2019.

Norske skidlegendaren Vegard Ulvang vill ändra avslutningen på Tour de ski. Den som kommer först i mål efter klättringen uppför monsterbacken Alpe Cermis har vunnit. Så har det alltid varit. Nu vill Ulvang ändra på det.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Det finns ingen kartläggning över landets mest framträdande sponsorföretag. Men en sak är klar. Bauhaus är om inte etta så i alla fall bland de absolut främsta sponsorerna utöver spelbolag.

Byggvaruföretaget med marknadschefen Johan Saxne i spetsen  samlar på idrottsförbund. Senaste tillskottet  är Svenska Fotbollförbundet

Idrottens Affärer har gjort en kartläggning av vilka förbud och utövare som Bauhaus har skrivit sponsoravtal med. Listan blir lång och omfattar åtskilliga namn och förbund.

Förbud mot spelreklam hotar tv-kanaler, skriver TT.  Det är i spåren på den massiva reklamen i TV och på olika sajter som det nu står klart att flera svenska mediebolag är starkt beroende av  intäkterna från spelbolagen. De vill absolut inte ha något  förbud mot spelreklam

SVT gör sig nu gällande i kampen om rättigheter till olika idrotter och tävlingar. Armand Duplantis, Sarah Sjöström och Daniel Ståhl är trion som blir mer synliga framöver.De tre och Europas övriga stjärnor i friidrott och simning kommer att tävla om EM-medaljer i SVT från 2020 till 2024.

Allmänt talas det om att klubbarna i bandy-Sverige har problem med ekonomin. Men Edsbyn klarar att lösa Simon Jansson. Men så sker det med hjälp av supportrarna som har gjort en insamling och fått ihop en kvarts miljon kronor!