" />

Det kändes som en månlandning

Finns det någonting mänskligt, greppbart vi kan jämföra med?

En svensk (ja, i alla fall en halv) tonårsgrabb hoppar 605 i stav och de kallar honom Mondo. Världen.

Ja, snart äger han hela världen, Armand Duplantis, han som kom till oss häromåret som en skänk från ovan därför att pappa Greg och mamma Helena (född Hedlund) borta i USA hade en talang till son som ville göra sin mamma glad och representera Sverige.


En salig Armand Duplantis efter att han har fått guldmedaljen och det yttersta beviset på att han är Europamästare i stavhopp. Foto: Jessica Gow / TT

 

Och så, den tolfte augusti 2018, tre månader innan han skall fylla 19, gastkramar han hela sitt nya land, som om han vore uppfödd på psykologiska thrillers och är för ung för att förstå hur farligt sånt här är för ett gammalt hjärta.

 

Jag vet inte om det går att jämföra med någonting annat i svensk idrottshistoria. Som enskilt idrottsögonblick är det nog det häftigaste jag upplevt. Det är bortom det fattbara. Det känns som när jag en sommarnatt 1969 stannade min bil i östgötaskogarna, klev ur, tittade upp mot månen och försökte förstå; Neil Armstrong och Buzz Aldrin. De har gått där. Det kan väl inte vara möjligt.

Det som hände i Berlin kommer att bevaras som ett av de största svenska idrottsögonblicken.

Kanske har vi aldrig haft en större talang i svensk friidrott. Han är 18 år och utomhus finns bara en - den överjordiske Sergej Bubka (614) som hoppat högre. Genom tiderna. Där har vi perspektivet på bragden.

Sjöberg på Stadion

Jag var inte på Stockholms stadion den kvällen (1987) när Patrik Sjöberg (då 22 år gammal) satte världsrekord i höjdhopp med 242, jag var dock i Rom senare på året när han blev världsmästare. Hans världsrekordhopp är väl det närmaste vi kommer.

Men Duplantis är som sagt ännu tonåring, han kom till Berlin med personrekordet 593, ett resultat som ett normalt EM räcker till guld. Det är sällan man slår sina personliga rekord i en vansklig hoppgren mitt i mästerskapsdramatiken.

Han vann alltså den bästa mästerskapstävling i stav som avgjorts. Det kunde lika gärna varit en OS- eller VM-final. Han slog sitt personliga rekord med tolv centimeter och då skall man minnas att Bubka på sin tid (visserligen av ekonomiska skäl, men ändå) höjde världsrekordet med en centimeter i taget (bonus på 125 000 kronor) när han passerade sexmetersgränsen och klättrade mot höjderna och blev mångmiljonär under friidrottsgalornas glansperiod när han och Carl Lewis fick närmare en miljon för att starta.

Det är väl dags för Duplantis nu att lämna det där fåniga amerikanska collegesystemet där det är förbjudet att tjäna pengar på sin sport. I USA av alla länder. Han måste från och med söndagen den 12 augusti 2018 vara en av friidrottsvärldens allra mest attraktiva dragplåster.

Har det hänt?

Det är svårt att skriva det där. För det känns inte verkligt. Sitter jag och fantiserar? Vad faen håller jag på med? Det är klart att en svensk-amerikansk 18-åring inte kommer till EM och vinner på helt obegripliga 605? Det högsta hoppet i världen på tjugo år. Hur skall man kunna förstå?

Och som han (tydligen) gjorde det.

Jag har bevakat massor av OS och friidrotts-VM (och EM) på plats men jag har aldrig sett en så perfekt genomförd hopptävling som den Armand Duplantis gjorde. Hopp efter hopp efter hopp. Exakt på samma sätt. Det såg ut som repriser. Och han var inte i närheten av ribban. Han rörde den aldrig. Han svävade med luft emellan lika högt över på 605 som på 550. Det såg ut som 620. Det var en uppvisning i stilrent, effektivt stavhopp som vi aldrig sett.

Och detta i den allra svåraste av friidrottens grenar. Så komplicerad att få ihop. Ansatsen, stavisättningen, böjen, armhävningen, kroppsvridningen, ribbpassagen, insamlingen av alla kroppsdelar så att inte något finger fladdrar iväg och petar ner ribban. Duplantis hade fullständig kontroll på allt. Stavhopp är som en mångkamp i sig. Det är snabbhet, koordination, mod, styrka, akrobatik, teknik, tajming, allt i ett. Förlåt, jag hade förträngt rivningen på 580.

Vilken kärlek!

Bilderna kommer att spridas över hela världen på showen runt stavhoppsgropen. Den var känslomässigt oemotståndlig. Det är visserligen känt att mångkampare och stavhoppare har en viss familjär atmosfär vid sina möten. Men det här. Det var närmast rörande hur veteranen (och han som hoppat högst i världen, 616 för fyra år sedan) Renaud Lavillenie tog honom i sin famn, slöt honom i sina armar som för att beskydda honom, inte låta honom vara ensamma med alla de känslor som måste ha pulserat i honom när han klättrade höjd efter höjd mot det rent himmelska.

 Det var som en kärleksfull adoption. Och en efter en av motståndarna, de rutinerade medaljfavoriterna, anslöt och visade honom sin ömsinta respekt. Det var som kärlek. Och det var mitt i tävlingsallvaret så bedövande vackert. Ett närmast sagolikt idrottsögonblick att ta till sitt hjärta.

Ja, det är väl närmast onödigt ett skriva det men här räcker varken olympiska guldmedaljörer i skidor eller galopperande hopphästar vid jämförelse. Vi såg, på klassisk mark i Berlin, en svensk idrottsbragd av alldeles säreget slag. Bragdguld, Jerringpris, Årets prestation, Årets idrottsman, Årets svensk-amerikan, Nobelpriset i fysik.

Mondo, Mondo - ge honom allt!

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Golfen har medvind. Men det finns också förlorare. rena tragedier. 

Sollerö golfklubbs bana ligger fantastiskt inbjudande vid Siljan, men nu växer gräset okontrollerat .Maskinparken är såld och en av de stora fairwayklipparna hämtades nyligen av en köpare. Nu är det slutklippt.

Bandyns SM-finaler 2021 spelas på Studenternas i Uppsala för26:e gången 2021. Och kanske den sista...

–   Vi är glada att vi är överens med Uppsala kommun. Beslutet har dröjt med vi har utmanat med andra alternativa spelorter utifrån den rådande situationen med Corona, säger Per-Anders Gustafsson, ordförande Svenska Bandyförbundet, och fortsätter.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

ATG:s miniatyrhäst Vinnie har setts av miljontals tv-tittare sedan premiären 2014.

Nu får stjärnan en egen tv-serie – ”Mitt liv som Vinnie” – där tittarna får följa med hem till gården, med kompisarna i hagen och under filminspelning.

TV-profilen Rickard Olsson har fått en ett nytt uppdrag. I nio avsnitt av programmet ”Travsommar med Rickard Olsson” – som visas i ATG Live och ATG Play – ska han lära sig själv och tittarna olika moment i den svenska travsporten.

- Jag älskar hästar, men har inte kommit nära travsporten tidigare. Nu har jag fått chansen och jag tycker att det är superkul, säger den folkkäre programledaren.

Under måndagen höll Cas, Idrottens skiljedomstol, en hearing med Saman Ghoddos och Östersunds FK. Anledningen känner ni till. Ghoddos underskrift med den spanska klubben Huesca, kovändningen till ett nytt kontrakt med franska Rennes som till slut blev ett kontrakt franska Amiens. Någon dom i ärendet kom inte.