En bakvänd relation med staten

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Statens stöd är numera allt mindre avsett för att hjälpa idrottsrörelsen och alltmer för att få hjälp av idrottsrörelsen att möta stora samhällsutmaningar. Det torde bli ett ämne för Riksidrottsmötet 2019, där RF:s och SISU Idrottsutbildarnas medlemsförbund samlas, som inleds på fredagen i Jönköping.

”I våra drömmars stad är idrottsrörelsen en stark, varm och för alla öppen folkrörelse. Genom utbredningen och kraften i vår rörelse sprider sig också värmen till alla i samhället utanför.”

Vision som väckte reaktion

Ingen formulering har stimulerat mej mer i mitt idrottsledarskap än just denna. Den var en del av visionen för Stockholms Idrottsförbund, som vi i bred enighet samlade oss omkring 1987 i programmet ”Vår idrott”. Två år innan hade jag valts till ordförande.

Stark, varm och öppen för alla. Naturligtvis krockar sådana drömmar ibland med verkligheten. En av mina största besvikelser kom, när jag var förvaltningschef för kultur och idrott i Haninge. Som en av de första kommunerna i landet gjorde vi återkommande fritidsvaneundersökningar. Vi ställde 2009 den här frågan till barn och ungdomar: ”Skulle du vilja idrotta i förening minst en gång i veckan?”

I årskurserna 7 – 9 svarade 70 procent ”ja” i den grupp som hade det bäst ställt ekonomiskt. Nästan alla som ville, 97 procent, var också med i idrotten. I den gruppen kunde nästan alla leva sin dröm.

58 procent svarade ”ja” i den grupp som hade det sämst ställt. Av dem var endast 22 procent med i idrotten. Det stora flertalet fick inte se drömmarna bli verklighet!

CIF en viktig spelare

I förra veckan var jag med, när Centrum för idrottsforskning (CIF) presenterade 2018 års uppföljning av statens stöd till idrotten. Regeringen hade också den här gången gett CIF det speciella uppdraget att analysera hur det offentliga och idrottsrörelsen kan motverka ojämlikhet. Det redovisades i rapporten ”Idrotten och (o)jämlikheten – i medlemmarnas eller samhällets intresse.”

Den som vill lära sig om hur idrotten i Sverige fungerar ska vara särskild glad över att ett oberoende organ med utomordentligt kompetenta forskare synar idrotten. Den här gången var det Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, som var rapportens huvudförfattare.

Rapporten visar naturligtvis, att idrotten är ojämlik. Och därmed framstår på något sätt idrottsrörelsen också som ansvarig för samhällets ekonomiska orättvisor. Istället handlar det naturligtvis om att lida av effekterna av dem. Idrott är inte det enda det är ont om i familjer med lägre inkomster.

”Får idrottsrörelsen också syssla med idrott?”

Rapporten visar också att idrotten alltmer har fått två olika uppdrag. Det första är att agera i medlemmarnas intresse. Det andra är att agera i samhällets intresse. En allt större andel av det statliga stödet till idrotten har under senare år gått till speciella projekt utanför idrottens traditionella verksamhet. Nya bidrag har skapats för att bl.a. integrera nyanlända, öka den fysiska aktiviteten i skolan och motverka ojämlikhet. 

Pressmeddelanden från regeringskansli och RF-kansli har basunerat ut de nya signalerna och glatt berättat om de nya pengarna till annat än idrott.

Utan en bred debatt inom svensk idrott har vi nu en situation, där idrotten har två motstridiga uppdrag. ”Får idrottsrörelsen också syssla med idrott?” är en fråga som har blivit alltmer aktuell för varje år. 

Så här kan det inte fortsätta. Vårt land behöver en bred diskussion om idrottens roll i samhället. Ska den vara en självständig folkrörelse som själv formar sin framtid eller en entreprenör som i första hand tillgodoser ett antal politiska agendor?

En ny parlamentarisk idrottsutredning bör starta, samtidigt som frågan från och med nu bör bli en av de viktigaste i idrottens pågående strategiarbete. Med väldigt stor förvåning har jag upplevt att riksidrottens ledning hittills inte ens offentligt och med hög röst erkänner problemet med de två uppdragen. 

Den nuvarande ”svenska idrottsmodellen” bygger på att staten fördelar pengar till RF, som i sin tur fördelar en del vidare till specialförbunden. Landstingen ska stödja den regionala idrotten, och kommunerna skulle stödja det lokala föreningslivet med bl.a. anläggningar, så att kostnaderna för idrotten skulle kunna hållas tillbaka. 

Kommerna tar inte ansvar

Nu sviker stat, landsting och kommuner. I regeringsförklaringar glöms den bort eller får en till intet förpliktande formulering. Kommunerna tar inte ansvar för idrottsanläggningarna på samma sätt som tidigare. Bristerna är störst i storstadsområdena, dit alltfler medborgare flyttar. Stockholm, landets huvudstad, slår alla tänkbara bottenrekord.

Den svenska idrottsmodellen är på väg mot ett haveri både i sak och ideologiskt, när inte självständigheten försvaras. 

Det är därför hög tid att teckna ett nytt kontrakt mellan staten, landstingen, kommunerna och idrotten på samma sätt som i början av 70-talet. En ny idrottsutredning med politiker och idrottsföreträdare bör starta. Där kan det skapas en ny politisk samsyn på idrotten och gemensamma svar på frågan ”Hur kan vi tillsammans utveckla den svenska idrottsmodellen?”

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.