Om ledarna ändå fick ägna sig åt idrott

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Hade regeringen gett besked om ett kraftigt ökat statsanslag till idrotten efter år av urholkning? Hade man gett beskedet att Sverige nu skulle ta krafttag för att förbättra elitidrottande ungdomars möjlighet att kombinera den yppersta elitidrotten med högre utbildning? Hade regeringen genom förändringar i plan- och bygglagen gjort kommunernas ansvar för att bygga idrottsanläggningar tydligt? 

RF:s ordförande Björn Eriksson var strålande glad och kommenterade regeringsbeskedet så här: ”Detta besked är mycket glädjande. Vi gör Sverige starkare.”

Nej, så var det inte. Det är inte alltid som mungipornas vinkel står i relation till nyhetens betydelse. Ibland kan också en helt droppe i Mississippi få mycket mer beröm än den förtjänar.

påslag på statsanslaget 2018 med 0, 9 procent

Läs noga nu. Idrotten ska få 20 miljoner kronor för satsningar på de äldre. Det betyder ett påslag på statsanslaget 2018 med 0, 9 procent. RF:s 23 335 föreningar får 857 kronor vardera. Eller om vi fördelar de 20 miljonerna på de 1, 9 miljoner människor i vårt land som är i åldrarna 65 – 89 år blir det 10 kronor och 50 öre per år.

Statsanslaget under tiden 2008 – 2018 har ökat från 1 982 miljoner till 2 137 miljoner, eller med 7, 8 procent på tio år. 

Riksidrottens ledning har därmed totalt misslyckats med sin viktigaste uppgift, att öka resurserna för idrottens utveckling.

Anslaget innehåller numera stöd till bl.a. etablering av nyanlända ungdomar, särskilda insatser till segregerade områden och aktiviteter under skollov med mera. Miljoner har rullat, ackompanjerade av trumpetstötar och entusiastiska pressmeddelanden från regeringskansli och RF. 

Till att utveckla sin idrott, nja...

Man behöver inte vara på dåligt humör för att se att det har varit ganska lätt att få pengar för det som ligger utanför idrottens ”kärnverksamhet”. Aktiva idrottsledare, som älskar att utveckla sin idrott, förutsätts numera i allt större utsträckning vara oavlönad arbetskraft i statens eller kommunernas tjänst. Nu också i äldrevårdens tjänst.

Det var inte många år sedan vi på en RF-stämma, efter lång diskussion och mycket tveksamhet, bestämde att det statliga lokala aktivitetsstödet skulle höjas från 20 år till 24. Vi var noga med att ungdomar skulle prioriteras. Nu ska vi också satsa extra resurser på de äldre. Finns det någon grupp kvar, som vi inte ska prioritera? För just prioritera måste varenda förtroendevald idrottsledare göra varje dag i idrottens vardag. Det borde också regeringen göra. Och hur ska det sluta för ungdomarna, om de äldres verksamhet ökar kraftigt i anläggningar som inte ens finns?

Jag brann mycket för en koncentration till ungdomarna. Ett resultat från en enkät i Haninge, där jag några år var chef för kultur- och fritidsförvaltningen, har satt sin prägel på mej. 

Idrottens klassklyftor

Vi frågade om barn och ungdomar var medlemmar, och om de ville vara med i idrotten, om de inte var det.

I den grupp som hade det bäst ställt ekonomiskt var nästan alla som 

ville också med i idrottsföreningar. I den gruppen kunde nästan alla leva sin dröm. I den grupp som hade det sämst ställt svarade fyra av fem av dem som ville vara med, att de inte kunde förverkliga sin dröm.

Den bilden av idrottens klassklyftor har jag burit med mej sedan dess. 

Från och med den här veckan har idrottsrörelsen tagit på sig ett nytt uppdrag, som inte minst ökar byråkratin och förstärker myndighetsprägeln i vår största folkrörelse. Regler och ansökningar ska skrivas. Nya anställda, kanske på distriktsförbunden, ska börja arbeta med de äldre. Dessutom försöka se till att föreningarna gör det, precis som sker när det gäller barn och ungdomar som kommit till Sverige. 

Strunta i allt pappersarbete

Varför nu inte göra det enkelt för sig och undvika den byråkrati och det pappersarbete i idrottens olika organisationer, som vi redan har för mycket av?

Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen. Se därför till att kommunerna berättar för föreningslivet vad de önskar sig, när det gäller aktiviteter för de äldre, aktivitetens omfattning och mycket annat. Låt därefter både föreningar och privata aktörer lämna in anbud. På det sättet kommer de föreningar som verkligen brinner för äldreverksamheten att göra sitt bästa. Så kan tusen blommor blomma ute i kommunerna genom god samverkan mellan kommunen och de föreningar som verkligen vill arbeta mer med de äldre. Och vi slipper att ytterligare förstärka den byråkrati på central och regional nivå som redan riskerar att förvandla svensk idrott till en något svårrörlig och tondöv myndighet.

PRO:s ordförande Christina Tallberg kommenterade regeringsbeslutet så här:

”Jag är orolig för att regeringen inte förstår hur allvarligt läget är i äldreomsorgen.”

Var Christina Tallbergs uttalande ett infall av lite sjuk humor?

Nu ska jag berätta en hemlighet. Jag är inte alls säker på att regeringen förstår hur allvarligt läget är i idrotten. Men någon borde upplysa om  det.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.