Här är professionell idrott och bidrag annorlunda

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

I Corona-pandemins spår framgår det tydligt att svenska staten varken förstår eller ens känns vid den professionella delen av idrotten och att RF är en otidsenlig aktör när det gäller fördelningen av stödet, ett stöd som dessutom inte är i närheten av att återspegla behovet. En jämförelse med hur Schweiz regering har hanterat sin kris påvisar intressanta skillnader. 

Fotbollslaget Young Boys har återupptagit träningen och snart också seriespelet

En snabb tillbakablick. I samband med Corona-pandemins spridning i Sverige i mitten av mars blev en mängd idrottsevenemang inställda vilket fick stora konsekvenser för arrangörer, då förväntade intäkter i stort över en natt försvann. Värst drabbat blev arenaidrotten som ju är beroende av intäkter som genereras via betalande publik, men även via centrala medieavtal och sponsorer. 

Efter att RF-ordföranden Björn Eriksson hade lämnat in en analys av de ekonomiska konsekvenserna för större idrottsevenemang som ställdes in under perioden 12 mars till 30 april till kultur- och idrottsminister Amanda Lind, kom beskedet om ett stödpaket på 500 miljoner kronor från regeringen den 20 mars.  Av de 500 miljonerna lämnade för övrigt den omedelbart drabbade ishockeyn underlag för 200 miljoner kr. 

På RF:s websida kommenterade Eriksson: ”Det är mycket positivt att regeringen ser konsekvenserna för idrottsrörelsen och detta är ett välkommet steg som handlar specifikt om intäktsbortfall för större evenemang som ställs in. Vi förstår att det är en mycket svår tid men det är viktigt att även små ideella föreningar får det ekonomiska stöd de behöver, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.”

Mycket kompromissande

Redan där hade man på känn att det skulle kompromissas med det som var anledningen till stödpaketet, d.v.s. att försöka ge lättnader för dem som åsamkades intäktsbortfall då större idrottsevenemang ställdes in. Med all respekt för den lokala cykelklubben, brottningsföreningen eller segelsällskapet, så var det ju inte de som i första hand fick vidkännas intäktsbortfallen i mångmiljonklassen. 

De som blev hårdast drabbade var framförallt ishockeyn vars hela slut- och kvalspel sveptes bort av Coronan, elitfotbollen och dess stundande premiär och andra arenaidrotter som fick stryka intäktsbringande evenemang efter vilka budgeten var lagd. Om man bara tar elithockeyns och elitfotbollens beräknade bortfall, kommer man troligtvis upp i 500 miljoner. 

Så, vad blev utfallet? När detta skrivs tredje veckan i maj har enligt uppgift 4064 ansökningar från idrottsföreningar och 49 specialidrottsförbund kommit in. Det som Björn Eriksson själv angav som ”välkommet steg” för att täcka ”intäktsbortfall för större evenemang” har blivit att politiskt alibiprojekt som troligen inte kommer ha någon större verkan. 

Nu vet vi inte hur många föreningar som kommer att bli godkända för att få stödet men låt oss göra en snabb räkning; 500 miljoner delat med 4000 är lika med 125,000 kronor. Ett riktigt bra tillskott för bordtennisföreningen, men en nästintill försumbar summa för en ishockeyklubb vars intäkter för en enda slutspelsmatch kan ligga på 3-4 miljoner. 

Problemet med regeringens stöd – förutom att summan 500 miljoner inte på långa vägar räcker om ambitionen är att täcka ens ett minimum av bortfallet – är avsaknaden av en tydlig strategi och en grundläggande bedömning om vilka det är som har förlorat mest på pandemin och alla inställda evenemang. Politik är att våga ställa olika grupper och intressen mot varandra och säga vilka och vad man prioriterar. 

Vad regeringen har gjort i det här fallet är en halvmesyr, där man inte har vågat att prioritera och där man vill vara alla till lags. Ungefär en allmän extra utdelning av Lokalt Aktivitetsstöd.

Två välfärdsstater

Låt oss snabbt ta en titt på Schweiz. Sverige och Schweiz har ungefär lika många invånare, båda är välfärdsstater med mycket hög levnadsstandard och vi är, i stor uträckning, intresserade av att titta på och delta i samma sporter. 

Till skillnad från den svenska regeringen tog Schweiz tid på sig för att göra en bedömning av läget vad gäller idrotten i landet. I processen ingick att man gjorde en prioritering och en differentiering. Man bedömde att de som led mest skada som en följd ett ”generellt sammanbrott av biljettförsäljningen, av inställda evenemang och fallande sponsorintäkter” var de professionella ligorna i fotboll och ishockey. Resten av idrotten rubricerades som övrig elit och breddverksamhet.

Den 13 maj offentliggjordes stödpaketen. Proffsligorna i fotboll och hockey fick ett lån på sammanlagt motsvarande över 3,5 miljarder kronor, fördelat på 2 miljarder för fotbollsklubbarna och 1,5 miljarder för hockeyklubbarna. Övrig elitidrott samt breddverksamhet fick ett stöd (ej lån) på motsvarande 2 miljarder kronor, varav 500 miljoner som det beslutades om redan den 20 mars som ett första akutpaket till de mest nödställda föreningarna, fotboll och hockey undantaget. 

Om vi benar ut det här och jämför med det svenska paketet, så noterar vi att den schweiziska regeringens idrottsstöd – med proffsfotboll och proffshockey undantaget – är mer än fyra gånger så stort som det svenska paketet till ALL sport.

Självbärande, därför lån

Därtill tillkommer alltså krediter på motsvarande 3,5 miljarder kronor för arenasporterna fotboll och hockey. Då statens inställning är att den professionella idrotten i ett normalläge har stora intäktsmöjligheter och ska vara självbärande bestämdes att det skulle handla om ett lån.

Visst, det finns ledare hos de schweiziska proffsklubbarna som inte är förtjusta i åtgärden. För även om det handlar om krediter med ytterst förmånliga villkor (ska betalas tillbaka över fem och tio år, räntefritt till 2023, efter det 1 procents ränta) så kommer lånet med vissa förpliktelser, till exempel att hockeyklubbarna inom tre år måste genomdriva en genomsnittlig sänkning av spelarlönerna med 20 procent. 

Om regeringens åtgärder får avsedd verkan vet vi inte vid det här laget. Men andemeningen med hela åtgärdspaketet – och till stor del även poängen med denna krönika – är att de schweiziska myndigheterna betraktar den professionella idrotten som en viktig samhällsbärande företeelse, som är i stort behov av likviditetsstöd. 

Häri ligger den stora skillnaden mellan Sverige och Schweiz i synen på idrott som yrkesutövning och underhållning för massorna. Varför en svensk regering svårligen skulle tänka sig att ge förmånliga krediter till professionell idrott, är att en sådan formellt inte existerar i vårt land.

I sina stadgar delar RF upp den svenska idrotten i tre delar: barnidrott, ungdomsidrott och vuxenidrott. De två sista delar man i sin tur i breddidrott och elitinriktad idrott, med tillägget: ”I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande.”

Det är allt. Mer plats ägnas inte åt den delen av idrotten som varje år samlar hundratusentals människor på arenorna, som fyller en oerhörd viktig social funktion för så många och där klubbarna tillsammans varje månad betalar in hundratals miljoner i löner, skatter, arbetsgivaravgifter och pensioner. På 38 sidor av RF-stadgar finns inte ordet ”professionell” eller begreppet ”yrkesmässigt utövande” nämnt. 

Ur takt med samtiden

Detta visar tydligt hur Sveriges paraplyorganisation för idrott är ur takt med samtiden. Självklart att RF:s verklighetsfrämmande och otidsenliga hållning följaktligen återspeglas i hur statsmakterna ser på idrotten. 

I sin senaste krönika i Fotbollskanalen skriver journalisten Olof Lundh om att ”fotbollens olika organisationer och RF inte går hand i hand” och lägger till ”Uppenbart att den svenska modellen där idrotten är kanaliserad via RF inte har fungerat i kristider.” 

RF må vara en representativ organisation för ungdoms- och breddidrott, men dess stadgar och struktur är förlegade för att kunna ta tillvara den professionella idrottens intressen, som agerar enligt helt andra villkor. 

I Schweiz tog regeringen inte håller någon omväg via deras motsvarighet till RF när det gäller 3,5 miljardlånet till de professionella ligorna och dess klubbar, utan man gick man raka vägen till dem som krediterna avser. Så det initiala samförståndsavtalet mellan regeringen och ishockeyklubbarna skrevs under av regeringens högste tjänsteman och ligans VD. Det är så det måste fungera i en kristid. 

Szymon Szemberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.