I samarbete med En Svensk Klassiker

Nolltolerans mot nedskräpning i Vasaloppet

För världens största skidlopp är hållbarhet och miljöarbete en överlevnadsfråga. Därför inför nu Vasaloppet nolltolerans mot nedskräpning – med 15 minuters tidstillägg för den som syndar.

66 000 åkare med ungefär lika många medföljande väntas till Dalarna veckan som kommer, med start fredag 24 februari.

Föredöme för andra

Det blir förstås en enorm belastning på naturen och miljön.

Det är något som ledningen för Vasaloppet varit medveten om sedan starten och därför arbetat målmedvetet med hållbarhet vad gäller områdena miljö, ekonomi och social.

- Som världens största skidlopp är vi  en förebild som andra tittar på, så vi måste arbeta med de här frågorna. För oss är det är en överlevnadsfråga. Om vi inte gör det blir det förödande för vårt varumärke och vi får inga kunder, det vill säga deltagare. Dessutom handlar det om att lämna över ett hållbart samhälle till våra barn, förklarar Mats Rylander, projektledare för hållbarhetsarbetet och miljöansvarig på Vasaloppet.

När det gäller miljömässig hållbarhet handlar det mycket om nedskräpning, avfallshantering och transporter. 

Straff som svider

För första gången i loppets snart 100-åriga historia (första loppet avgjordes 1922) införs böter för den som skräpar ned. Straffet är 15 minuters tidstillägg.

- Det kan svida ordentligt, inte minst för elitåkarna. Vi har uppmanat våra funktionärer att vara extra vaksamma på nedskräpning, och vi har nolltolerans. Bestraffningen gäller överallt utom vid kontrollerna, våra sju nedskräpningszoner längs spåret och om någon anhörig eller ett team plockar upp skräpet efter åkaren, förklarar Mats Rylander.

När det gäller avfallshanteringen har en av Vasaloppets leverantörer, företaget Suez (tidigare Sita), huvudrollen. Suez har utarbetat ett program för hanteringen av avfall som hjälpt loppet att gå från 1,5 kilo brännbart avfall per deltagare till 0,3 kilo de senaste fem åren. 

50 kilometer konstsnö

Detta program har även implementerats i En Svensk Klassikers övriga lopp, Engelbrektsloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och TCS Lidingöloppet.

När över 60 000 människor kommer till en och samma region samma vecka blir förstås transporterna en nyckelfråga för ett lyckat miljöarbete.

- Dels samarbetar vi med lokaltrafiken, dels organiserar vi busstransporter från södra Sverige där vi uppmanar folk att samåka istället för att ta bilen på egen hand. 

Transporter av snö ut till spåret är en annan faktor som har stor miljöpåverkan. I dag tillverkas snön vid en produktionsanläggning i Oxberg och körs därefter ut dit det finns behov i spåret mellan Sälen och Mora. Cirka 50 kilometer av loppets totala 90 kilometer tillförs konstsnö. Totalt produceras cirka 100 000 kubikmeter till vinterveckan.

- Vi planerar för att bygga mindre anläggningar längs spåret för att minska antalet transporter, säger Mats Rylander.

Vinsten till föreningslivet

Det är inte bara ”framtida segrar i fäders spår” som ska säkras.

Även framtida vinster.

Ekonomisk hållbarhet handlar om att investera klokt i anläggningen, det vill säga i start- och målområde samt längs spåret, för att kunna fortsätta utveckla Vasaloppet, tilltala fler deltagare och därmed säkerställa framtida intäkter. 

All vinst från såväl vinterveckan som sommarveckan går tillbaka till föreningslivet, vilket inte bara är ekonomisk hållbarhet utan även social sådan. 

Vasaloppet är en del av något större: möjligheten får fler, främst ungdomar, att komma i rörelse och bidra till att minska hälsoklyftan och öka folkhälsan.

Bara i början

Mats Rylander gnider på kristallkulan och funderar fem år framåt:

- Jag tror egentligen att vårt hållbarhetsarbete bara är i sin början. Det finns massor att utveckla. Målet är fortfarande att vara i framkant, en förebild för andra och även hjälpa andra arrangörer att komma igång med sitt hållbarhetsarbete. Mitt råd är att börja i det lilla, gärna med avfallshanteringen. Där finns det stora vinster att göra, inte minst ekonomiskt. 

Joakim Brodahl är verksamhetsansvarig för Hav & Land på stiftelsen Håll Sverige Rent, en partner till Vasaloppet. Han hyllar loppets arbete inom hållbarhets- och miljöområdet:

- Vi på Håll Sverige Rent är givetvis oerhört glada att få vara med och lyfta fram Vasaloppets ansvarstagande – och att få hjälpa till att göra loppet till ett Miljömärkt event. Det är imponerande och se hur Vasaloppet agerar för att visa allvar i sitt arbete, bland annat genom tidstillägget för den som skräpar ned med tillhörande nolltolerans.

Ökad trivsel för alla

För att lyckas krävs det både en väl genomtänkt kommunikation och att orka följa upp.

- Annars riskerar satsningen att bli tandlös. Det handlar om att kommunicera utan pekpinnar, påvisa hur en natur som inte är nedskräpad bidrar till bättre trivsel för alla och att faktiskt bötfälla de som skräpar ned med tidstillägg, säger Joakim Brodahl från Håll Sverige Rent som organiserar cirka 800 000 människor, varav 600 000 skolbarn, i sina städkampanjer under våren.

Slutligen kan noteras att det faktiskt är förbjudet enligt svensk lag att skräpa ned. 800 kronor kostar det om du blir ertappad. Polisen rapporterade in totalt 89 fall 2016 – i hela landet. 

Vasalopps-veckan inleds under fredagen. Drygt 60 000 människor kommer till Dalarna. Om någon av dem skräpar ned har de 15 minuters tidstillägg i spåret att vänta. Vasaloppet inför nämligen nolltolerans mot nedskräpning. — Foto: Vasaloppet