Fonden ger småklubbarna energi

Totalt har 4,48 miljoner kronor delats ut från den energifond som elföretaget E.ON och Svenska Fotbollsförbundet skapade 2011. 200 klubbar från hela Sverige har kunnat göra elbesparande åtgärder.
Tilläggsisolering och nya fönster innebar en 40-procentig minskning av elkostnaderna för Tösse IF i Åmål.


Energifonden som ger landsortsklubbar finansieringshjälp till energieffektiva lösningar sparar både pengar och miljön och har blivit en succé.

Ny satsning på fonden

Just nu diskuterar E.ON och fotbollsförbundet nästa års satsning. Ronni Lindqvist, anläggningsansvarig hos förbundet, hoppas att den fortsätter, eftersom de klubbar som hittills har gynnats upplevt stor skillnad.

- Vi sitter och pratar om hur nästa år ska se ut, så förmodligen fortsätter vi. Det är väldigt kul. Vi känner att vi verkligen gör en insats.

2010 undersökte förbundet hur landsbygdens föreningar kunde få hjälp på bästa sätt. Aktuella var och är föreningar som äger sina anläggningar och när de visade sin budget kom idén till projektet.

Energin kostade mest

- Energin och elen var en storslukare för klubbarnas ekonomi. Majoriteten av föreningarna är små och har en breddverksamhet, stora kostnader slår hårt mot många, berättar Ronni Lundqvist.

Analysen visade att elräkningen kunde utgöra så mycket som en tredjedel av den totala driftkostnaden och att många anläggningar värmdes via direktel. Långa och kalla vintrar fick ofta kostnaderna att springa iväg och som en konsekvens stängde många klubbar sin anläggning på vintern för att spara pengar.

- Många var i behov av hjälp, förklarar Ronni Lindqvist.

200 föreningar gynnade

2011 instiftade därför fotbollsförbundet tillsammans med företaget E.ON en energifond. Där kunde landsbygdsföreningar som ägde sin egen anläggning ansöka om bidrag, högst 25 000 kronor och vanligast var att tilläggsisolera eller installering av en värmepump.

- Vi har fått en fantastisk respons från klubbarna hjälp, säger Ronni Lindqvist.

200 föreningar har gynnats och generellt har bidragen inneburit att klubbarna har minskat sin energiförbrukning med upp till 50 procent.

Under 2012 har enbart landsbygdsföreningar som verkar på orter med max 3 000 invånare haft möjlighet att söka bidrag. Nu finns det en möjlighet att bredda projektet så att alla föreningar som äger sin anläggning ska kunna ta del av energifonden.

Bergvärme nästa för Bua IF

I ungefär ett år har Varbergsklubben Bua IF:s nya bergvärmepumpen varit igång. Ordförande Peter Axelsson ser en stor skillnad.

- Ser man energiförbrukningen månad för månad kan vi se att vi har minskat den med nästan 50 procent, säger han.

- Vi sparar runt 30 000 kronor om året som kan investeras i föreningsverksamheten istället.

Här pågår borrningen och förberedelserna inför installationen av bergvärme hos Bua IF.

I dagsläget är det fyra omklädningsrum, ett domarrum och en stor klubblokal som ska värmas upp plus uppvärmning av allt duschvatten.

Hos Bua IF insåg de ansvariga att det krävdes på tok för mycket el och ändå var det inte tillräckligt varmt för att kunna hålla längre möten.

Kostade 340 000 kr

Klubben tog beslutet att installera två värmepumpar till en kostnad av 340 000 kronor.

- Vi har framför allt finansierat bygget med egna medel. Sedan fick vi ett bidrag från Sparbanksstiftelsen Varberg och energibidraget från fonden. Det var tacksamma tillskott men långt ifrån tillräckliga för att täcka hela bygget, säger Peter Axelsson.

Bua IF är en förening med lite mer än 200 medlemmar. Föreningen anordnar allt från bollskola till seniorverksamhet och har två avdelningar, fotboll och innebandy. Omsättningen för föreningen hamnar runt 1 miljon kronor.

Peter Axelsson säger att det inte går att poängtera nog hur beroende en idrottsförening är av externt stöd, antingen bidrag eller sponsring.

- Det är ett bra system att man får stöd, men det är långt ifrån tillräckligt för ett sånt stort projekt vi gjorde. Vi valde ändå att satsa och tror att det blir lönsamt i längden, avslutar Peter Axelsson.

Lönande isolering

Tilläggsisolering och nya fönster innebar en 40-procentig minskning av elkostnaderna för Tösse IF i Åmål. De årliga utgifterna sjönk med nästan 20 000 kronor.

De kalla vintrarna 2008/2009 och 2009/2010 gjorde elkostnaderna väldigt dyra för Tösse IF. Elräkningarna landade på över 50 000 kronor och klubben tog beslutet att göra något åt det. Lösningen blev tilläggsisolering, ny panel och isolerade fönster och vintern 2010/2011 hade elräkningen sjunkit till 37 000 kronor. Året efter var den nere på 32 000 kronor och även årets räkning landar runt 32 000 kronor, spår Thore Jansson, kassör i Tösse IF.

Klubbhuset är långsmalt och var dåligt isolerat. Några år tidigare installerades en luftvärmepump i ett försök att få bort uppvärmningen med en gammal elpanna. Men luftvärmepumpen tappade effekt vid 15 minusgrader.

- På grund av stugans utformning kunde den bara värma upp delar av huset. Så vi fick investera i en elpanna också. Den använder vi nu, tillsammans med luftpumpen, förklarar Thore Jansson.

Totalrenovering

Övriga delar av stugan värmdes via element. När elpriserna höjdes på grund av den kalla vintern blev situationen ohållbar och klubbledningen började se över alternativa lösningar.

Samtidigt med tilläggsisoleringen och nya fönster, passade man på att göra en totalrenovering av huset eftersom det var gammalt. Pengarna till kostnaden fick klubben från olika bidrag och sponsorer, men även via åtskilligt eget arbete.

Tösse IF är en stor förening i en liten by. Av byns 300 invånare är närmare 200 medlemmar med i föreningen. Att kunna minska kostnaderna och gynna verksamheten är målet.

- Nu har vi 20 000 kr över från elkostnaderna som kan gå rakt in i verksamheten, det är väldigt bra, avslutar Thore Jansson.

Värmande besked för Vitsands IF

I Vitsands IF i Torsby uppgick  elkostnaden förra året till närmare 22 000 kronor, vilket var ungefär en fjärdedel av den totala omsättningen på cirka 100 000 kronor. Klubben beviljades ett bidrag på 25 000 kronor för att installera värmepumpen och varmvattenberedaren.

I år förväntas kostnaden minska något, eller åtminstone hoppas Vitsands IF på att lokalen ska kunna utnyttjas mer för samma elkostnad. Detta tack vare värmepumpen och den moderna varmvattenberedaren.

- Men först nästa år kan jag säga exakt hur bra det blir när jag kan jämföra årets elräkning med förra årets, säger Stefan Jansson, ordförande i klubben.

För ungefär tio år sedan gjorde Vitsands IF en totalrenovering av sin klubblokal. Men det fanns inte pengar att effektivisera värmekällan och man använde direktel. Det tog lång tid att värma upp den drygt 250 kvadratmeter stora klubblokalen och för att spara pengar, drog man ner på värmen så fort någon inte använde lokalen.

Visar hur mycket man kan spara

Det innebar att en klubbledare blev tvungen att åka ut till anläggningen och skruva upp värmen när det skulle vara en aktivitet där, för att sedan åka tillbaka och vrida ner termostaterna efteråt.

- Det blev mycket åkande fram och tillbaka och vi tvingades hela tiden ha koll på vad som hände i lokalen. Nu är det aldrig lägre än 16 grader inomhus och huset mår bättre av att vara varmt året om, säger Stefan.

Värmeökningen har också lett till att föreningens 200 medlemmar kan utnyttja lokalen mer och aktiviteterna har ökat. Stefan Jansson ser det som en vinst eftersom föreningen inriktar sig främst på ungdomar. I år har klubben haft två aktiva fotbollslag. Ett flicklag upp till 13 år och ett pojklag upp till 11 år.

Stefan Jansson berömmer Energifonden, eftersom energieffektivisering är så angeläget.

- Vi måste alltid hålla koll på utgifterna. Därför är det bra att bli varse hur mycket man faktiskt kan spara på sådana här typer av projekt. Vi är dessutom den enda föreningen som finns i byn, så det är bra för alla om vi kan finnas kvar, avslutar Stefan Jansson.

Freja Andersson


Frans Fransson (inte verifierad)

mån, 2013-01-14 11:03

1. Lysande sponsringskoncept

Detta koncept skapar många vinnare. Såväl rättighetsköpare som rättighetsinnehavare får ut ett stort värde av sponsorskapet. Och i förlängningen mår miljön bra av att vi gemensamt tänker till kring vår energiförbrukning. Jag skulle önska att fler företag vågar ta sponsringen ett steg längre. EON ger oss positiv energi och förhoppning om fler lysande exempel i framtiden.

Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games  - på köpet. 

Nu börjar den ena efter den andra kommunen i och runt Stockholm att vilja göra sig gällande på området utbyggnad av idrottsplatser. Solna Stad  lanserar en ny idrottsplats med tre fotbollsplaner och ny entré till naturreservatet på Norra Järvastaden. Först ska samråd genomföras för planförslaget.

De turister som besökte VM i Åre respektive Östersund spenderade nästan exakt lika mycket pengar per dag. Det är en slutsats i den stora VM-studien från Mittuniversitetets turismforskningscentrum ETOUR. Deras svar: 1 552 kronor/dag

Den totala ekonomiska effekten av världsmästerskapen i alpint och skidskytte för Jämtlands län beräknas uppgå till minst 176 miljoner kronor

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet  med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.

Nu gör SVT en egen lansering. ”SVT – kanalen för damfotboll!”

Sportevenemang och tv – men i vilken kanal… Den här gången är det SVT som har varit på tårna. SVT har klart med större delen av det svenska damlandslagets kvalmatcher och landskamper och nu står det klart att EM 2021 sänds i SVT. 

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.