I samarbete med En Svensk Klassiker

Stark start för Special Olympics-klassikern

300 personer i 23 kommuner som samlat ihop till 589 kilometer motion – och då har inte alla som anmält sig kommit igång ännu. Special Olympics-klassikern har fått en stark start.

Tisdagen den 19 september lanserades Special Olympics-klassikern, En Svensk Klassikers och huvudsponsorns ICA:s bidrag till att få personer med utvecklingsstörning i rörelse – i samarbete med Svenska Parasportförbundet och Special Olympics Sweden.

Brett utbud av kommuner

Harriet Tiderman Säfwenberg, projektledare för Special Olympics-klassikern, tillika kommunikationschef, på En Svensk Klassiker

Redan har 300 personer i 23 kommuner sprungit, cyklat och simmat sammanlagt 300 kilometer, alltså en hel Vätternrundan. Skidåkningen kommer när snön faller.

– De här deltagarsiffrorna ska vi vara riktigt nöjda med. Vi har inga upparbetade kanaler sedan tidigare, utan har fått börja från början. Dessutom har inte alla som anmält sig kommit igång och börjat motionera ännu, förklarar Harriet Tiderman Säfwenberg, projektledare för Special Olympics-klassikern, tillika kommunikationschef, på En Svensk Klassiker och fortsätter:

– Vår analys visar att det är många olika slags kommuner, både stora och små. Det är bra, för då når vi ut brett. Vår erfarenhet från Skolklassikern är att informationen om möjligheten att delta sprider sig mellan skolorna i kommunen, och vi hoppas att det blir så också när det gäller särskolor, dagboenden och idrottsföreningar.

Vill vara som andra

Special Olympics-klassikern följer samma upplägg som Skolklassikern. Det gäller att på hemmaplan hjälpas åt att samla ihop till 90 km skidåkning, 300 km cykling, 3 km simning och 30 km löpning – allt före den 11 maj 2018. Detta kompletteras med kunskap om kost i undervisningen.

Enligt undersökningar rör sig personer med utvecklingsstörning i genomsnitt en gång i veckan. Nu får de chansen till kontinuerlig träning.

– Den här gruppen vill känna att de är som alla andra. När andra springer vill de också springa. När andra cyklar vill de också cykla. Det tror jag är en av anledningarna till att intresset är så stort, säger Harriet Tiderman Säfwenberg.

Träning med effekter

Motion är givetvis bra för alla, men kanske lite extra bra för personer med utvecklingsstörning.

– Vi har exempel på personer i den här gruppen som börjar motionera regelbundet och fortsatt att träna ganska hårt, vilket medfört att de har fått ett jämnare humör och kunnat sluta med sin medicinering, berättar Harriet Tiderman Säfwenberg.

Linneá Björndahl är projektledare för Special Olympics-klassikern på Svenska Parasportförbundet och Special Olympics Sweden. Hon säger om starten.

– Det känns så roligt att vi är igång och att vi redan har fått in 23 kommuner. Vi ska givetvis få in många fler kommuner, men vi är nöjda, glada och positiva över starten.

Idrotten inkluderade

Jacob Landegren är tidigare ordförande i Borås Konståkningsklubb. Han drev under tre år tillsammans med Svenska Konståkningsförbundet projektet Jämlik Ishall med medel från Allmänna Arvsfonden. Syftet var att få in elever från bland annat Särskolan i Borås i ishallen och börja träna konståkning. Ett 70-tal började träna med hjälp av en sele som var kopplad till en skena i taket – en sele som de snart tog sig ur – under ledning av bland andra landslagsstjärnan Viktoria Helgesson. Flera av dem började tävla. En av dem tog sig hela vägen till Special Olympics.

– Det finns många fördomar om personer med utvecklingsstörning. Vi låter dem gå i speciella skolor och arbeta på speciella arbetsplatser, oftast Samhall De kan mycket mer än vad vi andra tror och det är viktigt att vi inkluderar dem i samhället. Det jag är mest stolt över med projektet Jämlik Ishall är att vi visade att den här gruppen verkligen kan om de bara får chansen, och att vi inkluderade dem i samhället med hjälp av idrotten, säger Jacob Landegren.

 

Thomas Björn