Ungdomsidrott på egna villkor
Nyligen kom en uppföljningsrapport kring statens stöd till idrotten. Av flera intressanta saker valde Dagens Nyheter att vinkla det som att ”idrott är på väg att bli en klassfråga”. Det görs en poäng av att i Solna ges 827 kr i bidrag per barn medan man i Ljusnarsberg bara ger 51 kr. Detta skulle då på något sätt förklaras av att i Solna bor det flera rika barn. Sambandet verkar tydligt, i kommuner där medianinkomsten är högre än genomsnittet får barnen mer bidrag.
Frågan är om...
Här är det viktigt att poängtera en sak. Det handlar inte om att stödet per barn i sig skiljer sig. Det ges 8 kronor per deltagare och 24 kronor per gruppaktivitet – oavsett vilken kommun det gäller.
Med oförändrat antal deltagare, har man fler träningar och delar in sin grupp i två olika grupper (vilket kräver fler ledare) så blir det mer pengar.
Den intressanta frågan här blir varför man har fler träningar och fler grupper i vissa kommuner. Beror det på medianinkomster och i så fall, varför?
Inkomsterna inte drivande
Leif Karlsson i AIK ger i DN:s artikel svaret att ungdomarna i AIK vill och får träna mycket. Vill ungdomarna i Solna alltså träna mer än ungdomarna i Ljusnarsberg? Är det en högre efterfråga som driver fram ett ökat utbud vilket leder till mer statliga pengar? Ja, det är en tolkning. Är det ett problem? Inte nödvändigtvis.
Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Det är en svår fråga att reda ut. Jag skulle dock vilja hävda att det inte är inkomsterna i sig som kan vara drivande, utan andra saker.
Låt oss titta på utbudet. Hur kan föreningen erbjuda så mycket mer? I AIK-fallet lyfter Leif fram ”allt hårt arbete som görs i klubbarna”. Det skulle kunna tolkas som att man i fallet Ljusnarsberg inte har ledare som arbetar lika hårt. Det är jag tveksam till. Och om det finns en skillnad, har det med inkomst att göra? Knappast.
Utbilda och utveckla ledaren
Däremot kan det ha med organisationen att göra. Uppenbarligen har AIK under lång tid byggt upp en organisation där det finns många ledare som vill lägga ner mycket tid på verksamheten och erbjuder därför många träningar.
Om jag förstått det rätt satsar man på att utbilda och utveckla sina ledare, vilket tillsammans med att man är en storklubb, attraherar ledare som vill lägga mycket tid på verksamheten. Som jag tidigare skrivit om här på Idrottens affärer ska inte ledarens utvecklingsintresse underskattas.
Har detta med medianinkomsten att göra? Kanske.
Konsten att bygga organisation
Viktigare tror jag dock är att lyfta fram att i vissa föreningar har man lyckats bygga en idrottsorganisation som under lång tid klarar av att bedriva en verksamhet som erbjuder många deltagare många aktiviteter i relativt sett små grupper. Det handlar inte bara om hur man organiserar och utvecklar ledare utan hur man får allt runt omkring att fungera. Det inkluderar hur man sköter sina bidragsansökningar.
Det finns fall där det är en hel del tusenlappar som slarvas bort, vilket kan förklara en del skillnader i undersökningen.
Poängen är att skillnader i bidraget per barn alltså främst kan ha göra med föreningens förmåga att bygga en organisation, inte med att föräldrarna är rika. Att hög medianinkomst och organisationsförmåga möjligen samvarierar är en annan fråga. Frågan är dock vad som orsakar vad.
Mest lästa just nu
Skytteholms idrottsplats, grannen som s a s blev kvar när Råsunds revs, ska nu bli en fullvärdig arena med större huvudplan, större läktare och här blir det totalt tre fullstora elvamannaplaner och en sjumannaplan. Solna stad satsar på anläggningen som blir hemmaplan för AIK:s damlag och Vasalunds herrlag och en fast plats för AIK:s akademi.Allt blir möjligttack vare en överenskommelse med företaget JM AB.
SVT presenterar vilka kommuner som klarat kriteriet för att vara med och tävla om titeln Sveriges bästa idrottsstad 2024. Och då framkommer att Rättvik klarar urvalet för första gången och är med sina 11 000 invånare den minsta kommun som varit med i omröstningen sedan starten 2011. Nu får dalakommunen god marknadsföring via idrotten.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Champions League kommer tillbaka ! Vipalay Group har lyckats i förhandlingarna och kunde på onsdagen gå ut med nyheten. Från och med i höst sänds världens största klubblagsturnering åter i Viaplays kanaler. Och det blir fler matcher än någonsin, då nya avtalet sträcker sig till och med säsongen 2026/2027. kanaler. Och det blir fler matcher än någonsin, då nya avtalet sträcker sig till och med säsongen 2026/2027. Viaplays kanaler. Och det blir fler matcher än någonsin, då nya avtalet sträcker sig till och med säsongen 2026/2027.
Silverfisken (inte verifierad)
tis, 2015-06-16 14:00
1. Organisation
Förmågan att kunna få ut ett bra basarbete i en förening, beror på hur strukturerat och långsiktigt du arbetar. En liten förening med en eldsjäl som ska blanda sig i varje beslut och kontrollera varje enskild händelse får svårt att utvecklas att bli större. AIK, DIF, BP och i viss mån Hammarby har förutom heltidsanställda administratörer också väldigt uppstyrda och funktionella ungdomsenheter. Dvs det finns en idé hur de skall drivas, det finns dokumentation som understödjer och man har utbildning för att linjera kunskaperna. Samtidigt kommer drivkraften från fler än en eldsjäl och det skapar högre utvecklingstakt (om än också större motsättningar som man måste kunna kontrollera). Därav den större genereringen, tror jag.