Nya pengar behövs för byggnationer

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

När fem förbund går samman visar det ytterligare att vi har två stora problem inom svensk idrott.

Det första problemet är att vi har en kopiös anläggningsbrist. Det finns inte hallar för att hantera alla barn och ungdomar som vill idrotta. Vi är inte ens nära anläggningar nog för den strategi 2025 som även skall inbegripa vuxna.

Det andra problemet är att de som skall betala alla nya arenor, dvs kommunerna har slut på pengar.

Vi kan dagligen läsa om kommuner som drar in varm mat på äldreboende, och om hur nästan alla kommuner minskar på personal i grundskolan och att elevassistenter väljs bort på grund av resursbrist.

Och vi har stora kommunala åtagande för migration och integration som det saknas pengar till.

Lång lista på andra önskemål

Det finns en lång lista på kommunala åtagande som är fastlagda i lag som kommer före att bygga nya breddanläggningar. Vi vet sedan gammalt att kulturen är väsentligt duktigare på att lobba igenom sina förslag om investeringar i kulturbudgeten än vad idrotten är.

Mängden kommuner som går back ökar i en skrämmande hastighet och kombinationen av Migration, integration och ökad andel äldre i befolkningen innebär att situationen kommer att förvärras över tid.

En tillkommande problematik är att det kommunala utjämningssystemet gör att byggrätter som ligger utanför utjämningssystemet är den enda resultatregulatorn för många kommuner. 

En fotbollsplan kan ha ett värde på miljardnivå som byggrätter och kommunen har då inte råd att bygga fotbollsplanen.  

RF har gjort ett gediget arbete med att få politiker att förstå vikten av anläggningar men verkligheten i form av dålig kommunal ekonomi gör att det är svårt att få gehör i form nya anläggningar.

Hellre privata aktörer

Det nyckeltal som finns är ungefär 5 miljarder per år som används till att bygga och renovera hallar och anläggningar. Än har den summan inte börjat minska, men den borde ha ökat utifrån vår befolkningstillväxt och anläggningsbristen är reell.

Nu har vi ingen brist på kapital i vårt land.  Nollräntesamhället gör att det finns obegränsat med kapital att tillgå. Finns det ett lönsamt fastighetsprojekt och en seriös aktör så finns pengar att låna.

Vi har många tecken på anläggningar som byggs och ägs av privata aktörer som sedan hyrs av kommunen. Det är en bra modell men den bygger ofta på att kommunen ger bort byggrätter, dvs det man sparar på gungorna gör man av med på karusellen.

Det primära skälet till att vi inte har fler företag som vill bygga och driva idrottsanläggningar för breddidrott är 51-procentregeln. Ett privat bolag som bedriver idrottsverksamhet får inte vara ansluten till ett förbund eller få tillgång till de generella idrottsstöden som lokalt aktivitetsstöd. 

Egna driftbolag

Med anläggningsbristen som det största enskilda problemet är det min bedömning att vi bör ta fram en associationsrätt för privata aktörer enligt samma modell som golfen använt i över 30 år med mångmiljardinvesteringar i anläggningar av privata aktörer som konsekvens.

Professionalisering av idrotten gör att även ideella föreningar i ökande utsträckning sköts och drivs av anställda tjänstemän, skillnaden mellan en kommersiell och ideell aktör minskar hela tiden.

Att investera de ca 50 miljoner som en hall för gymnastik, innebandy, basket, handboll innebär idag att det måste finnas en årlig intäkt på 2-3,5 miljoner för att hantera räntor, avskrivningar och underhåll. 

Då är det naturligt att man vill ha bästa professionella drift av anläggningen som ger högsta möjliga beläggning. Det krävs ett driftsbolag som utöver egen verksamhet även samverkar med ett antal föreningar och den vägen säkerställer lönsamhet. Något som idag är omöjligt på grund av 51-procentregeln som gör att den som satsar kapitalet måste göra sig av med makten i bolaget.

Vi vet också att de privat byggda hallarna är 20-40 procent billigare än vid kommunal byggnad. Samma mängd årliga investeringar ger fler anläggningar vid privat byggande.

Det är 2019. Utifrån både samhällets behov och idrottens behov av att få fler som idrottar och idrottar livslångt kan vi inte ha en förlegad regel där organisationsform är det viktigaste. Vi behöver finna nya pengar till anläggningar. De finns inte hos kommunerna.

 

 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
”I februari reste jag med familjen på semester. Då hade jag jobbat mer än 14 månader utan en enda ledig dag. Jag är målinriktad och gillar att anta utmaningar men i långa loppet är det inte hållbart att arbeta så”,
Med de orden vill Peja Lindholm lämna  uppdraget som vd i Östersunds fotbollsklubb.

Skytteholms idrottsplats, grannen som s a s blev kvar när Råsunds revs, ska nu bli en fullvärdig arena med större huvudplan,  större läktare och här blir det totalt tre fullstora elvamannaplaner och en sjumannaplan. Solna stad satsar på anläggningen som blir hemmaplan för AIK:s damlag och Vasalunds herrlag och en fast plats för AIK:s akademi.Allt blir möjligttack vare en överenskommelse med företaget JM AB.

Röda siffror i bokslutet, minus 17 miljoner och 10 miljoner i sparbeting. Dåvarande förbundsordföranden, Christer Englund, fick skynda till banken för att lånevägen säkra förbundets drift.
Det var den ekonomiska verkligheten efter 2013 års VM i Globen, där Tre Kronor under Pär Mårts landade ett VM-guld.
VM-general då, som nu inför kommande mästerskap i Avicci Arena i maj 2025 var Tony Wiréhn,

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Pengar i en folkrörelse, är det förenligt, i synnerhet vid behovet av miljoner. Och, räcker de kommersiella krafterna till i vårt land?
Ledande frågor när Center for Sport and Business på Handelshögskolan hade sin partnerdag.   Framtidsfrågor utmanade de närvarande som skulle försöka ta ställning. Ämnet är gränslöst, åsikterna och svaren likaså.
Det här är helgen då trav gäller för 100 000-tals svenskar. Solvalla invaderas av entusiaster och det uppstår en mycket speciell atmosfär med spel och, tävling och den spänning som det leder till.
Närmare 1,5 miljoner svenskar samlas årligen kring travet, en sport som förknippas med gemenskap och tradition som förts vidare över generationer. Inför årets stora travhelg, Elitloppet, vill ATG dessutom rikta nytt ljus åt travets betydelse i svensk historia. 

Champions League kommer tillbaka ! Vipalay Group har lyckats i förhandlingarna och kunde på onsdagen gå ut med nyheten. Från och med i höst sänds världens största klubblagsturnering åter i Viaplays kanaler. Och det blir fler matcher än någonsin, då nya avtalet sträcker sig till och med säsongen 2026/2027. kanaler. Och det blir fler matcher än någonsin, då nya avtalet sträcker sig till och med säsongen 2026/2027. Viaplays kanaler. Och det blir fler matcher än någonsin, då nya avtalet sträcker sig till och med säsongen 2026/2027.

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.