SISU måste hjälpa förbund och klubbar
Idrotten har förlorat 500 miljoner på en dryg månad. Vad innebär det? Var kommer dessa pengar tas ifrån? Och framför allt vad kommer det betyda för olika idrotter? Vi måste först konstatera att den stora smällen för idrotten inte syns av dessa siffror.
Det beror på att summan bara tar hänsyn till en liten period och där vissa idrotter blir överrepresenterade. Effekterna blir större nu när effekterna av Covid-19 sträcker sig över längre tid.
Förnärvarande krishanteras Covid-19 inom de flesta styrelser. Frågorna är mycket här och nu. Hur påverkas idrottare? Vad kan vi genomföra för tävlingar? Hur kommer detta påverka i förbundet? Kommer det påverka vår idrott? De större förbunden och klubbarna sitter också räknar på effekter – både idrottsliga och ekonomiska.
Traditionell riskbedömning
Nu är det viktigt för varje idrott och klubb att förstå vilka effekter idrotten har och att kunna tydliggöra dessa. Ett traditionellt riskhanteringsarbete och riskbedömning brukar behöva besvara tre frågor.
• Vilka risker finns (Riskinventering)?
• Vad är sannolikheten att det händer (Riskanalys)?
• Vad blir konsekvensen om det händer (Riskutvärdering)?
Dilemmat är att för få idrotter har gjort denna typ av analys. Jag tror inte heller att SISU erbjuder detta stöd i sitt utbud, men det måste fram och det omgående.
Nu skriker alla högt om att man förlorar pengar. Men vem förlorar mest? Är det den som förlorar mest pengar – dvs ishockey och fotboll? Är det den som förlorar mest pengar i sin idrott förhållande till idrottens omsättning – kanske friidrott och orientering (den senare i än större omfattning om O-ringen inte blir av)? Är det den som har lägst soliditet – dvs svagaste idrotter som drabbas hårdast av ett litet inkomstbortfall?
Konsten att göra rätt
Fokus måste vara att gå systematiskt tillväga. Identifiera de risker som redan realiserats och de som är på väg att realiseras. Vad är sannolikheterna att olika sårbara verksamheter drabbas och vad blir konsekvenserna? Konsekvenser både på kort sikt och lång sikt, både idrottsligt (topp och bredd) och ekonomiskt samt för idrotten, folkhälsan och för samhället i stort.
Utifrån denna systematik som RF och SISU måste hjälpa förbund och klubbar med kan vi arbeta för att idrotten drabbas så lite som möjligt. Men det är viktigt att vi värnar de strukturer som är viktigast för att idrottens ekosystem ska fungera även 2021, 2025 och i framtiden. Arbetet är inte enkelt, men det måste göras. Hur vi hanterar denna kris påverkar hur idrotten kommer se ut framöver i Idrottssverige.
Mest lästa just nu
Eländet som bekymrat hela Fotbolls-Sverige är löst och åtgärdat.
Svensk Gymnastik växer - som inget annat förbund. Efter ett stort tapp under pandemin vände kurvan över antalet medlemmar i fjol och trenden håller i sig i år. Siffrorna för 2023 visar en total ökning om sex procent, eller 13 763 aktiva. inte mindre än 237 201 individer är aktiva i 924 föreningar, över hela landet. I 259 av Sveriges 290 kommuner finns minst en gymnastikförening.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Skriv kommentar