- Riksidrottsförbundet tolkar förslaget felaktigt, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg i DN.

- Vårt syfte har inte varit att omöjliggöra ideellt arbete. Men vi har tolkat EU-direktivet som att samhället vill ha ett skydd som värnar om skolarbetet.

RF kontrar

På RF kontrar Peter Eriksson, ansvarig för för barn- och ungdomsidrott:

- Förslaget slår hårt mot idrottsrörelsen och föreningslivet över huvud taget.

Många skolungdomar kombinerar idag sina studier med att också att jobba inom idrotten. De kan vara instruktörer, domare eller funktionärer idrottsledare.

Det kan i framtiden bli omöjligt om förslaget från Arbetsmiljöverket blir verklighet. De nya bestämmelserna innebär tuffa krav på hur mycket ungdomar under 18 år får arbeta, och vilket arbete de får utföra.

Ministern granskar

Nu har Lena Adelsohn Liljeroth reagerat och har bjudit in Karin Mattson Weijber till ett samtal på torsdagen.

- Arbetsmiljöverkets förslag har väckt oro inom idrottsrörelsen. Barn och ungas ideella engagemang och arbete är viktigt både för dem och föreningarna, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Hon är medveten om nyttan av att ungdomar får ta ansvar via ett jobb eller ett uppdrag.

- Vi måste därför bredda diskussionen om hur vi kan skapa ett regelverk som tar hänsyn såväl till barn och ungdomars rättigheter som till idrottsrörelsens särskilda förutsättningar.

Reglerad tid

Arbetsmiljöverkets föreslår att ungdomar inte får arbeta mer än åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka, och ha 48 timmars sammanhängande vila. Då räknas skolarbete som just arbete.

- Förslaget innebär att en person som går i skolan i princip inte kommer att kunna vara idrottsledare. I alla fall om hon eller han får ersättning och då räknas som anställd, säger Riksidrottsförbundets generalsekreterare Erik Strand.

Lika hårt slår förslaget mot exempelvis lott- och korvförsäljning liksom domaruppdrag.

I klartext – en tonåring stoppas från att döma en helgturnering eftersom det påverkar veckovilan.