- Då kunde vi inte säga nej. Vi hade inget val när Guldfågeln byggdes men i dag hade jag velat ha med kommunen som större delägare, säger förre Kalmarbasen Johnny Petersson.

Idrottens Affärers och Fotboll Direkts serie om arenor fortsätter. I dag med berättelsen om hur Guldfågeln Arena kom till och hur kommunen slapp undan.

Klubben fick ensam ta ansvaret

Kalmar och svenska mästarna MFF har, till skillnad från AIK, Djurgården och IFK Göteborg som satsat på att hyra, valt att långt gånget äga sina arenaprojekt.

På sikt sannolikt en mer lukrativ väg, enligt bedömare - med en slutgiltigt större ekonomisk potential. Men det kan ligga tio år framåt i tiden.

Effekten kommer att dröja länge och både Kalmar och Malmö bromsas i nuläget och kan likt Arsenal med Emirates stadium en gång i tiden tvingas räkna med en väntan till långt efter 2020 innan man lyckas balansera kostnader i två arenor som kostat 250 respektive 600 miljoner att bygga.

Backar 10 miljoner

Kalmar med ett 100-procentigt ägande och MFF med en fjärdedel mindre. Smålänningarna med driftskostnader på mellan 18-20 miljoner kronor per år - skåningarna med drygt det dubbla, enligt uppgifter till Idrottens Affärer.

Båda klubbarna har kapital i 30-miljonersklassen låsta i projekten och har likaledes redovisat kraftiga minus sedan arenorna sjösattes. Kalmar väntas bara i år backa närmare 10 miljoner medan mästarnas räkneskaper ännu dröjer.

I dag visar en av huvudmännen bakom Guldfågeln, Kalmar forne ordförande Johnny Petersson, en växande oro över utvecklingen; kring hur det ser ut i båda nämna projekt - liksom hur tre klubbar på kort tid som Helsingborg, Häcken och Halmstad har fått se sina ny-arenasatsningar hamna i väntlägen på grund av ekonomiska orsaker.

"Vi kunde inte säga nej"

- Klubbar som AIK och Djurgården är säkert tacksamma i dag. I dag är de rätt att hyra som marknaden ser ut. Det är klart att det är förenat med stora risker och att många klubbar kommer ha det tungt för många år framöver, säger ex-politikern och Kalmars förre bas, Johnny Petersson.

- Då kunde vi inte säga nej. Vi hade inget val när Guldfågeln byggdes men i dag hade jag velat ha med kommunen som delägare. Då när vi byggde var vi emellertid tvingade då vi hade kommit så långt och en privat affärspartner vi hade hoppade av.

- Då kunde vi inte säga nej och kommunen ville inte vara med mer än som det nu är. Men det är klart att Kalmar på sikt kommer att behöva ett ekonomiskt inflytande av kommunen. Det tror jag. Ett samarrangemang är det bästa för både parter.

"Kommunen borde medverka"

Hur ser du på Guldfågeln - varför anser du det?

- Därför att fulla effekter kommer det ta en tio-årsperod innan man ser av en nybyggd arena för sådana här pengar - och det gäller inte bara Kalmar. Bara driftskostnader på 20 miljoner om året säger ju de mesta, säger Petersson och fortsätter:

- Det gäller också att bredda kommersiella möjligheter och få in andra perspektiv. Det håller inte bara att tänka fotboll och här skulle kommunen kunna bidra med nya möjligheter.

Egna kapitalet minskar

Utveckla det kommunala perspektivet...

- Jämför med Öster och Myresjö arena. Där äger Öster 1/3-del och kommunen 2/3 delar. Så borde förhållandet vara i exempelvis Kalmar också men är istället det omvända. Kommunen måste helt enkelt ta ett större ansvar.

Ett kommunalt inflytande över Guldfågeln ser med andra ord på sikt livsviktigt ut för Kalmar FF.

Med en egen förmögenhet på omkring 60 miljoner så är smålänningarna än så länge solida men med fortsatt röda siffror av åttasiffrig sort så kan situationen bara inom några år sätta Kalmar i ett farligt ekonomiskt läge.

Måste bli mer än fotboll

- Jag tror alla är medvetna om riskerna i det här. Det gäller att få in kommunen som en partner och det gäller att hitta sätt att använda Guldfågeln till annat än fotboll. Det gäller att speciellt hitta möjligheter kring sommarhalvåret då Kalmar och Ölands-regionen har 250 000-300 000 plusinvånare.

- Sedan tror jag också att man måste ta sig en rejäl funderare på att börja använda konstgräs för att maximalt kunna utnyttja arenan, plus att det blir billigare.

Men trots en ekonomiskt tung start så kunde förutsättningarna ha varit långt svårare.

- Vi satt dödstysta

Den tidigare Kalmarpampen avslöjar här detaljer om spelet och roddiga turer innan Guldfågeln blev verklighet.

- Jag kan säga att vi mådde inte bra när vi fick den första ekonomiska kalkylen från entreprenören. Det första förslaget handlade om 600 miljoner och vi satt dödstysta, kan jag säga - och sjönk djupt i våra stolar.

- Om vi byggde för dyrt? Nej, inte utifrån den standard det ändå måste handla om. Vi hade omöjligen kunnat göra den 100 miljoner billigare. Då hade vi inte kunnat sluta den och 2 000-3 000 platser mindre så hade arenan inte fått tillräcklig höjd.

Arenorna var bedrövliga

Du och många med dig visar oro, men likväl tror du på så väl Kalmar som övrig allsvensk arenaboom?

- Det måste alla göra. Finns ju ingen annan väg att gå för allsvenska klubbar. Titta på hur den allsvenska standarden tidigare, generellt, var så bedrövlig. Titta på hur arenor som Ryavallen, Fredrikskans, Råsunda och Malmö stadion såg ut.

- Allsvenskan hade till sist hamnat i ett hopplöst läge i en internationell jämförelse.

Varför är Elfsborg i stort sett ensamt om att ha sin arenaekonomi under kontroll, enligt dig?

- Dels byggde Elfsborg billigast, ''fyra byggklossar'' och hade också turen att få bygga i en stark konjunktur och så måste måste man imponeras av hur klubben hela tiden satsat offensivt och spännande - ja, helt enkelt haft en spännande produkt att erbjuda.