En baksida av goda syften

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Krönika: Kan integrations- och inkluderingssatsningar leda till att idrottsföreningar förlorar ursprungliga medlemmar? 

För att få fler att röra på sig, fler att bli intresserade av föreningsidrott och skapa möten mellan olika grupper bedriver idrotten (via idrottsrörelsen, men också aktiviteter i annan regi) en mängd olika integrations- och inkluderingsprojekt. Det borde väl hyllas av de flesta?

I samband med årets upplaga av European Sport Management Conference (i Sevilla i september) arrangerade Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet i samarbete med Fritidsförvaltningen i Malmö stad och Skåneidrotten en gemensam workshop på temat Sport and Integration from a Policy and Governance Perspective. 

Att tre sektorer gör detta tillsammans är ganska unikt och väldigt fruktbart! Under workshopen presenterades Malmös satsningarna på drop in-aktiviteter för att locka malmöbor som i vanliga fall inte deltar i föreningsidrotten att komma och prova på utan krav på medlemskap. I den icke föreningsaktiva gruppen är unga med utländsk bakgrund, nyanlända och flickor överrepresenterade. 

De här  aktiviteterna blir allt vanligare, inte bara i Malmö utan över hela landet. Ett problem är att aktiviteterna riskerar att (för)bli separerade från föreningens ordinarie verksamhet. Ett annat problem är att de som är med i drop in-aktiviteterna ganska sällan blir medlemmar och därmed integreras i den ordinarie verksamheten. 

Eftersom den svenska idrottsmodellen och stödsystemen som är kopplade till denna bygger på medlemskap är det i nuläget ett problem, som talar för att diskussionen om en modernisering av idrottsmodellen fortsätter. 

Utifrån rådande strukturer kan man säga att de som lyckas skapa attraktiva drop in-aktiviteter som resulterar i att deltagarna blir intresserade också av föreningens övriga  verksamheter och blir medlemmar har lyckats väl med inkludering och kanske i förlängningen  till en ökad integration. 

Förhoppningen är ju att idrottsföreningar som arbetar med sådana här strategier kan bli mötesplatser för människor med olika bakgrund. 

Om vi återgår till workshopen där Malmös drop-inprojekt presenterades så räckte en kvinna från Nederländerna upp handen och frågade om hur projekten påverkar den ordinarie verksamheten och ursprungliga medlemsbasen. 

I Nederländerna har de nämligen sett att idrottsklubbar som arbetar med integrationsstrategier och lyckats rekryterat personer med utländsk bakgrund, främst nyanlända, tenderar att förlora de ursprungliga medlemmarna som alltså inte tillhör gruppen nyanlända. Hon talade i termer av drop-outs. 

De nederländska medelklassungdomarna, som hon uttryckte det, är inte intresserade av att vara med i klubbar med unga från olika länder. Eller om det är deras föräldrar som misstycker kan man kanske undra…. 

Med andra ord: de klubbar som arbetar aktivt med att skapa inkludering lyckas kanske skapa aktivitet men knappast integration utan snarare en ny form av segregering. Begreppet ”integrations” etymologiska betydelse är att sammanföra och nyskapa. Det lyckas man uppenbarligen inte med.  

Jag började fundera på om detta också är ett växande problem inom den svenska idrotten. Kanske. Vi vet att så kallade integrationssatsningar tenderar att vara skilda från den ordinarie verksamheten, men är problemen med drop-outs påtagliga? 

Förra året slogs det upp att fotbollsklubben Sorsele IF hade drabbats av en dränering på ursprungliga medlemmar (i detta fall fotbollskillar) när nyanlända killar började spela i klubben. ”Klubben, som några år tidigare hade kammat hem över en halv miljon i bidrag för just integrationsarbete, var i kris”, stod det att läsa i Västerbottens-Kuriren den 23 maj förra året. 

Jag är nyfiken på hur vanligt detta fenomen är. Vilka erfarenheter har föreningar runt om i Sverige? Kontakta gärna mig och berätta.

När arbetet med att välkomna nya aktiva, oavsett ursprung, leder till drop-outs i andra änden har vi ett problem som måste hanteras. 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

AIK Fotboll AB:s delårsrapport, perioden januari-mars 2024, är ingen munter läsning för nyvalde ordföranden Mikael Jomer, 40 år, civilekonom och operativ chef för ett medicinteknikföretag. Han kommer närmast från förtroende uppdrag i Svarta Massan, en fristående ekonomisk förening som finns i AIK:s bakgrund.

Resultatet, drift, för perioden är minus 37,5 miljoner kronor och vd Fredrik Söderberg flaggar för att spelarförsäljningar blir nödvändiga under sommarens transfer fönster.

Reglerna för moms på uthyrning av fastigheter är ett hinder och gör det svårt för idrottsföreningar att hyra lokaler. Idag har regeringen beslutat att reglerna ska ses över. Johan Karlsson, skattejurist å Riksidrottsförbundet, har ansvar för ärendet och gläds över snabb hantering

Nej, några pengar tillbaka blir det inte för de motionslöparna som hade betalat in startavgift till Göteborgsvarvet 2021, men som sedan tvingades acceptera att Coronapandemin stoppade ett genomförande.

Göteborgs Friidrottsförbund stämdes då av Konsumentombudsmannen och Nu har två domstolar instämt i arrangörens linje – och de slipper betala tillbaka pengarna, enligt Göteborgs-Posten.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”Gör golfen vildare”. Med den slogan lanserar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) ett nytt  samarbete  En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare  riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv.  Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.

Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid. 

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.