"Idrotten behöver sina normer"
Det är dags att prata om mänskliga skyldigheter – även inom idrotten
Tänk om Nils van der Poel tvingats in i ”den svenska träningsmodellen”. Han hade aldrig kommit till Peking och hade inte heller vunnit några OS-medaljer. Nils ville ovillkorligen göra sin grej. Han valde sin egen väg, med mycket förnuft
Rätten att vara sig själv och följa sin övertygelse oavsett ålder, språk, politiska åsikter, status social, ursprung etniskt, kön oavsett innebär också att man är skyldig att respektera alla andra.
Det är en skrämmande nutid och vi måste lyfta upp och prata om mänskliga skyldigheter.
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter används i allt högre omfattning som en rättighet som innebär att kränka eller till och med skada och döda andra.
De måste känna delaktighet
I religionsfrihetens namn kan man förtrycka kvinnor på många olika sätt. Med kulturella, religiösa eller politiska motiv förtycks och skadas eller till och med mördas homosexuella, funktionsvarierade, oliktänkande etc.
Jag känner precis som alla andra en stor frustration över de upploppen den senaste tiden, där ungdomar med olika motiv skadar poliser som ska skydda samhället och demokratin.
Den känslomässiga sidan vill möta dom med tuffare tag och långa fängelsestraff samtidigt som mina kunskaper och den forskning jag läst visar på en annan väg
Vi behöver satsa ännu mer på att barn och ungdomar blir delaktiga i samhället.
Jag påstår att föreningslivet är en av de viktigaste vägarna för att på lång sikt skapa en tillvaro där vi tar ansvar för våra rättigheter och skyldigheter.
Vi måste syna idrottens normer
För mig innebär det att idrotten på djupet behöver se över hur normer och villkor verkligen fungerar. Det händer ju också att barn och ungdomar blir utslagna och drabbas av utanförskap.
Även i min klubb, Göteborg HC, finns det alltid saker att förbättra och att utveckla. Konflikter, kränkningar - medvetna eller omedvetna uppstår när människor möts.
Det finns alltid ett risktagande när människor ska umgås. . När kompetens jämförs måste vi lära oss att hantera den osäkerhet som karaktäriserar relationer mellan människor men också mellan organisationer.
Då och där lär vi oss förstå andras perspektiv och då kan vi utveckla förståelse och respekt för olikheter.
Utifrån det resonemanget behöver vi fundera extra när det startas idrottsföreningar för människor från ett specifikt land eller språkgrupp eller t o m föreningar där alla vet att man måste vara kristen eller muslim för att delta även om man säger att det är öppet för alla.
Det bidrar till ökad segregation och att barns och ungdomars sociala utveckling hämmas eftersom det minskar mötet mellan olika perspektiv. Jag oroas på samma sätt över religiösa skolor där undervisningen kanske sköts rätt men det sker i en tankemiljö där normerna och värderingar präglas av exempelvis ojämställdhet.
Mot idrottens själ
Inom idrotten finns många saker att jobba när det gäller jämställdhet och allas rätt att delta. Barn som lever i fattiga familjer stängs ute på grund av ekonomiska skäl. Det är emot idrottens själ.
Vi är alltför dåliga på att ta hand om och hjälpa ungdomar att hitta andra roller i klubbarna eller att hjälpa dem till att hitta en annan idrott eller fritidsintresse där de kan finna nöje och ro för att leva i ett positivt innanförskap.
Jag läser varje dag i tidningen om det fasansfulla kriget i Ukraina och svälten i Somalia och det gör ont i kropp och själ. Idrotten behöver vara en välkomnande arena med tydliga rutiner och tid för att ha roligt samtidigt som vi ledare finns där med stora öron och massor av kärlek.
Avslutningsvis, det finns många problem men för varje problem finns lösningar som vi tillsammans kan hitta. Vi som enskilda individer och medlemmar i idrottsklubbar, anställda i företag behöver hjälpas åt och jobba tillsammans för att göra Sverige till möjligheternas land.
Om vi sopar alla problem under mattan blir det till slut väldigt lågt till taket. Jag funderar även på idrottens logik med nationella strategier och nationella träningsprogram mot bakgrund av att innovativa lösningar sällan uppstår utifrån riktlinjer och strategier.
En organisation blir inte innovativ tack vare en riktlinje. Det skapas av människor i mötet med de problem och utmaningar de ser. Det finns lösningar utanför boxen där de ser att man vinner något. Innovationer kommer oftast från genuint nyfikna människor som tillåts testa och när det inte fungerar är det en lärdom inget misslyckande.
Här finns ett kraftfält inom idrotten som utmanar mina tankar.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll AB:s delårsrapport, perioden januari-mars 2024, är ingen munter läsning för nyvalde ordföranden Mikael Jomer, 40 år, civilekonom och operativ chef för ett medicinteknikföretag. Han kommer närmast från förtroende uppdrag i Svarta Massan, en fristående ekonomisk förening som finns i AIK:s bakgrund.
Resultatet, drift, för perioden är minus 37,5 miljoner kronor och vd Fredrik Söderberg flaggar för att spelarförsäljningar blir nödvändiga under sommarens transfer fönster.
Politikerna i Motala torde vara nöjda. I fortsättningen slipper de tjatat om att bygga bandyhall. De styrande har nämligen lyckats krossa elitklubben. IFK Motala ger upp platsen i Elitserien och entusiasmen i klubben försvinner. Likvideringen pågår, spelare och lämnar klubben och entusiasmen allmänt i IFK är på lägsta nivå
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Skriv kommentar