- Vi har att göra med människor som inte vill annat än att ställa till med jäkelskap. Före, under och efter matchen vill de bara förstöra, sa Björn Eriksson när han på onsdagens berättade om sitt arbete.

Ingen ordning på betalningen

I samma grad som bråkstakarna ska stängas av och det länge, helst tre år, är han motståndare till systemet att ta betalt för polisarbetet vid evenemang.

- Det blir ingen ordning med dagens system. När och hur tar vi betalt för extra resurser?, Nej, det där fungerar inte. Vi måste skapa något nytt.

Som regeringens nationelle samordnare mot huliganism ska han i mars nästa år att lämna ett slutbetänkande om hur huliganism ska bekämpas.

Tillträdesförbudet viktigast

Han har alltså kommit halvvägs och redovisar nu några förslag som han betecknar som "extra viktiga". Onsdagens delbetänkande innehöll drygt 35 förslag.

Tillträdesförbud är första förutsättningen för att det ska bli ordning på arenorna.

- Det ska förlängas upp till tre år och vidgas till att gälla också för området närmast runt arenan.

300 meter från arenan vore lämpligt menar Björn Eriksson och föreslår ett nationellt register över de personer som inte kan sköta sig.

"De får inte komma in"

- Det är ju ingen större poäng att stänga av våldsverkare om man inte effektivt kan kontrollera att de inte kommer in på arenorna.

- Man ska också kunna ta ut huliganerna och vid insläpp säga att du inte har där att göra.

Han tycker att det är ”orimligt" att föreningar som drivs i bolagsform själva ska stå för polisbevakningen.

Samma dag kom beskedet

- Jag föreslår att kostnaderna för polisbevakning likställs mellan Idrotts AB och ideella föreningar under vissa villkor, till exempel måste den verksamhet som drivs i bolagsform till minst 51 procent ägas av en ideell förening. I dessa fall bör alltså utgifterna för polisbevakning täckas av allmänna medel.

I en hyllningskör på onsdagen fanns både hockeyförbundet och fotbollsförbundet. I nästa led föreningarna, som exempelvis Örebro SK som fick avslag på sin överklagan angående polisnotan vid hemmamatcherna 2011. Ett ÖSK som drivs i bolagsform och därför har en faktura för poliserna på nära 250 000 kronor.

- Vi kommer att driva frågan vidare, säger vd Jan Karlsson till Nerikes Allehanda, där han också konstaterar:

- Det är lite lustigt att det här kommer samtidigt. Jag kan tycka att förvaltningsrätten borde ha avvaktat regeringens utredning innan de fattade sitt beslut i ärendet, säger Jan Karlsson.

För landets bolagiserade föreningar handlar det om utgifter på åtskilliga miljoner om polisen skulle fortsätta ta betalt för sitt arbete.