Oron för idrotten under de närmaste åren ökar och därmed även behov av ytterligare stöd. Oundvikligt behöver klubbar och förbund hjälp för att ta sig igenom den största kris rörelsen har drabbats utav.

Riksidrottsförbundet bedömer att behovet av ekonomiskt statligt stöd under 2021 kommer att vara minst 2 miljarder kronor, 500 miljoner per kvartal eller mer, om pandemin blir långvarig och krisen ännu djupare.

Risk att förlora ungdomar

- Effekterna av det fortsatta krisläget innebär en omfattande negativ ekonomisk och idrottslig påverkan på idrottsrörelsen oavsett vilken ålder och ambitionsnivå bland idrottsföreningarna.

– Min oro för folkhälsan ökar ju längre denna pandemi pågår. Signalerna från föreningar runt om i landet är att vi nu med lokala råd att inte kan fortsättta träningena för de som är 16 år och äldre. Vi löper stor risk att tappa killar och tjejer från denna grupp av äldre tonåring. 

- När idrottsrörelsen successivt kan återgå till vardag behövs extra insatser och resurser för att åter fånga upp de vi tappat – men också få omstarta och ge ny fart i hela idrottens strategiarbete, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet gör bedömningen att behovet kommer vara liknande år 2021 som 2020 och att idrotten i så fall behöver ett ekonomiskt statligt stöd på minst 2 miljarder kronor (500 000 per kvartal). Ju längre tid som pandemin pågår och ju djupare kris så kommer behovet av stöd att öka.

Riskfaktorer

– När vi blickar mot 2021 och 2022 tror vi att samhällsekonomins utveckling tillsammans med restriktioner kommer att vara de två variablerna som påverkar idrottsrörelsen i störst utsträckning. 

- Vi är mycket oroade över att den kommunala ekonomin kommer att försämras avsevärt vilket riskerar att planerade investeringar ställs in och kommunala kostnader för idrott och fritid minskas till minimum, säger Björn Eriksson.

Hela underlaget som skickats som framställan till regeringen bifogas som bilaga. 

Thomas Ejderhov