Tom plan och stolpen sjunker allt mera ner i gräset. Ingen kommer ihåg senaste (sista) matchen...
-Privata gym ger större valfrihet och flexibilitet i träningen, konstaterar Mats Larlind med en bakgrund som tävlingsansvarig under 18 år hos Smålands FF
-Det är den alltmer ökande centraliseringen som påverkar villkoren. När exempelvis stadslaget IFK Värnamo har inte mindre än sex lag anmälda i en åldersgrupp vore det bästa med större geografisk spridning fortsätter Larlind.
Han slutade som 55-åring
Han är själv ett levande bevis på hur roligt det är att spela fotboll. Mats gjorde sin sista fotbollsmatch i höstas som 55-åring.
Om det ändå vore så överlag…
Samtidigt som det är en stor bostadsbrist i storstäderna finns det ett ökat antal tomma, åldrande, förfallna stugor på landsbygden.
Wembley och plogen
Än mer deprimerande är att uppleva hur snabbväxande lövträd, hängande målribbor och lutande hörnstolpar är återkommande på landsbygdens fotbollsplaner. Varje liten by hade sitt Wembley, så stort och viktigt för alla. Oavsett om det var träningens avslutande strafftävling eller de kittlande avgörande matchminuterna mot grannbyn stod fotbollen omistliga värden som gemenskap och lockade till umgänge.
Ern gröna ytan med enbart sittbänkar på den ena långsidan för åskådarna, det är vaD blev många gånger lika stort som stormatcher i Champions League på Camp Nou eller på Santiago Bernabéu.
Alla som har upplevt ett lyckligt, halvdåligt fotbollslag på nära håll, vet. Länge dög det gamla favoritlaget…
Bonden, som passerar på landsvägen väntar med att vara exekutor med sin traktorplog, kanske drömmer han om en förgången tid och en återkomst. Han var ju också med i det lokala fotbollslaget.
Han blev kvar
Idag är han en av de kvarvarande. Tidigare lagkompisar har flyttat för länge sedan. Bonden själv blev en av få kvarvarande. Han blev en ”landsbygdens bevarare”, men ser och märker skillnaden, ödsligheten märks allt mer på landet.
Han läser också om hur Gotland har 64 procent av befolkningen i tätort. Han tycker att det är en tankeställare – för honom själv och säkert även för många andra.
Men han blir också fundersam när han hör om att var femte person, drygt 470 000 personer överväger att flytta från Stockholmsområdet på grund av den dysfunktionella bostadsmarknaden.
Då uppstår den stora frågan – kan idrotten förändras och nå en större flexibilitet för träning och matcher?
Hur idrotten är statisk i vissa avseenden framkom nyligen vid ett välorganiserat Sydostmästerskap i gymnastik för åldrarna upp till 12 år. Det var nästan enbart tjejer som deltog. Noterbart var också att deltagande lag kom från orter som Århus, Älmhult, Värnamo, Huskvarna och Västervik. I klartext inom en 10-milsradie bort.
Och noterbart i sammanhanget – fyra av tio tjejer tjejer vill göra värnplikten och bland killarna vill två av tre. Men merparten kallas inte till mönstringen då sjukdomar, skador och diverse diagnoser sätter stopp för detta. En väsentlig skillnad mot tidigare årtionden.
Tänk om...
Detär en av alla rapporter om ett alltmer ”sjukt samhälle” som vi nås av. Det vore underbart ”uppfriskande” med en rapport om det motsatta!
Hur länge skall vi acceptera att våra ungdomars fysiska tillstånd blir sämre och sämre? Att onlinenyttjandet gör större och större erövringar.
De här är idrottens chans att återerövra förlorad mark och utövare. Att ge oss själva chansen till välmående via att umgänge tillsammans oavsett kön och ålder, det är en modell som kan bli framgångsrik.
Ett av fotbollens, ja alla idrotters största plusfaktorer är ”gagget i omklädningsrummet”. Det sociala umgänget. Att få människor att känna gemenskap och delaktighet. Mer sådant och vi finge vart tionde svensk att minska beroendet av antidepressiva medel.
Skriv kommentar