"Därför är publiken inte vinnare"

Att intresseföreningar försöker påverka och förenkla tillvaron för sina medlemmar är självklart. Ett exempel på detta har spridits i media de senaste dagarna. Det rör det intressanta märkesbyggarredskapet sponsring.
En biljett till Nya Parken i Norrköping skulle aldrig kunna bli dyrare mer än marginellt, hävdar Christer Löfgren i sin krönika. Här jublar Norrköpings tvåmålsskytt Gunnar Heidar Thorvaldsson vid slutsignalen för den allsvenska segern. Foto Stefan Jerrevång , Scanpix


Sysslar man med varumärken vet man att ett ofta använt redskap i märkesbyggande är sponsring.

Sponsring ibland allmosor

I vissa fall gränsar sponsring till allmosor, i andra fall handlar det bara om exponering och i bästa fall är sponsringen så genomtänkt att det handlar om verkligt märkesbyggande genom de associationer som kopplingen till den sponsrade verksamheten medför för varumärket.

Sponsring är väsentligt såväl för företagen som använder redskapet, som för mottagarna av pengarna som fungerar som redskap.

När en undersökning av Sponsring Insight, utförd på uppdrag av Sponsrings- och Eventföreningen, presenteras, betonas vikten av sponsring på ettlustigt sätt. Sponsringsintäkterna ställs nämligen i relation till biljettpriser och det basuneras ut att utan sponsring, skulle biljettpriserna öka markant, i de flesta fall med flera hundra procent. 

Annars räcker inte pengarna

Idag är de flesta medvetna om att sponsring är ett måste för att man skall kunna bedriva elitidrott, och i de sporter där lönenivåerna imponerar, är det självklart så att sponsringen är central. I den oerhört penningstinna fotbollen är även tv-avtal en central byggkloss, men utan sponsring räcker inte pengarna till.

I Spanien har bristen på centrala tv-avtal inom fotbollen, och därmed jämnt fördelade tv-pengar, medfört att två klubbar lever sitt eget liv såväl ekonomiskt som resultatmässigt, jämfört med övriga spanska klubbar. 

Flyttar vi hem till svensk mark är fördelningen bättre och sponsringspengarna av större betydelse.

Årsredovisningar förklarar

En titt i årsredovisningarna för storklubbarna AIK och IFK Göteborg visar följande:

- AIK särredovisar så att man kan se att spelarlönerna har legat på cirka 27-28 miljoner kronor per år de senaste åren, medan löner för all övrig personal kommer upp i drygt 20 miljoner kronor sammanlagt. Om man tar bort intäkter av spelarförsäljningar, som varierar kraftigt, så fördelas intäkterna, rejält avrundat, om 80-90 miljoner kronor på 30 miljoner för matcher, biljetter m.m., och 25 miljoner för sponsring.

- IFK Göteborg har ett annat redovisningsupplägg, och - rejält avrundat – kostar elittruppen totalt runt 35 miljoner kronor. Även deras intäkter utöver spelarförsäljningar ligger på runt 90 miljoner, varav både matchintäkter, biljetter m.m., och sponsring varierar runt 30 miljoner kronor.        

Inga tidningar, inga toppmatcher

Alla inser snabbt att ingen ekonomiansvarig på en elitklubb skulle ens överväga att försöka lyfta över en total intäktsbrist på sponsringssidan till matchintäkter och biljettpriser. Det är fullständigt orealistiskt och ett rent filosofiskt resonemang.

Skulle man försöka hitta en motsvarande undersökning på ett annat område, kan man ta reda på hur mycket lösnummerpriset på tidningar från Expressen och Aftonbladet skulle bli om tidningarna stod utan annonser.

Svaret är precis som för fotbollsklubbarna; det skulle inte finnas några tidningar att köpa. Alltså heller inga toppmatcher att gå på i fotboll.

Sponsrings- och Eventföreningen får hitta bättre infallsvinklar än så här om man vill lyfta fram sponsringens betydelse. Det här gav bara ett intryck av desperation, och så illa ute är väl ändå inte sponsringen som märkesbyggarredskap respektive intäktskälla.     

Christer Löfgren

Chefredaktör vid Brandnews

Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games  - på köpet. 

Idrottssverige skriker efter anläggningar av alla slag. Det går trögt på de flesta håll. Men det finns en kommun som gör något åt behoven: Nacka kommun, 8 kilometer utanför Stockholms centrum. Fram till 2035 kommer kommunen att satsa 2 miljarder kronor på olika anläggningar.

AIK var länge den fula ankungen i bandysagan tills framför allt miljonären Marco Engborg ville att AIK skulle återta en plats bland hermelinerna. Med hjälp av en välfylld plånbok förverkligade Engborg sin dröm och på några snabba säsonger var AIK tillbaka i högsta serien inför säsongen 2019-2020.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet  med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.

Världscupen i längdskidåkning har en stor plats i svenskarnas hjärta och hälften av svenskarna (50 procent) planerar att titta på SVTs vinterstudion.

Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor tittar på vintersport. Var tredje kvinna (33 procent) har Vinterstudion på i bakgrunden medan de gör andra saker. Det gäller bara för var fjärde man (24 procent).

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.