För ofta och för mycket fel bild

Åter har vi i sommar kunnat läsa och höra om hur höga löner elitidrottarna har. Nu har det handlat om spelare i de största lagidrotterna. Ofta om få aktiva i individuella idrotter med stort medialt genomslag. Men det är inte en sann bild av elitidrottens villkor.
Träning och hårt slut är ändå vad som gäller innan det kan bli tal om belöning. Utfallet i SOK:s talangprogram visar mycket bra resultat. Foto: TT

 

Verkligheten är en helt annan för de flesta som jagar olympiska medaljer. Bara var fjärde kommer upp i en årsinkomst över 150 000 kronor och skulle inte kunna göra sin satsning utan ett kraftfullt stöd.

En av tre tar medalj

Alla vill se att Sverige ska vara med i kampen om många medaljer vid VM och OS. Och vi behöver förebilder som öppnar dörren till många idrotter, med olika dramatik, som kan locka unga att hitta fram till sin idrott. 

Låt tre aktiva göra en hundraprocentig satsning i slutsteget till världstoppen så tar en av dem medalj vid VM eller OS inom fyra-fem år. Det är utfallet i SOK:s topp och talangprogram. Den siffran är stabil över tid. Kan vi ge fler chansen blir det fler som tar medalj. Har vi inte råd att satsa på nya talanger så sjunker konkurrenskraften och det tar många år att ta sig tillbaka. Efter 15 år av systematiskt talangstöd är det enkelt att se mönstret. 

Fler som får chansen ger fler som lyckas. Det gäller här hemma och det gäller internationellt. Alla såg vid OS i London hur hemmanationens enorma satsning på många aktiva över lång tid bar frukt. Mönstret går igen inför varje OS, men det följs ofta av en rejäl svacka i resurser, satsning och resultat. 

Avgörande faktoret

Så det handlar om att vara uthållig. Men när allt fler länder blir det så riskerar förstås vår ”träffprocent” att dämpas. Och varje satsning kommer att bli dyrare när kvalitetskraven ökar och den globala konkurrensen om kompetensen skärps.

Nyckeln till framgång ligger i att ta vara på varje individs egen drivkraft och unika särdrag. En skräddarsydd satsning för att få göra det man drömt om i slutsteget till världstoppen. Utan kompromisser, men strikt inom etiska ramar, och uthålligt så länge den långsiktiga trenden pekar rätt.

I snitt kostar varje individ ungefär 300 000 kronor per år. Men variationen är stor. Stödet går bara till det som behövs utöver vad som är på plats via klubb, landslag och sponsorer. Det är uppenbart att det skiljer mycket mellan idrotter, individer och vilken fas man är inne i. 

12 500 kr snittlönen för en olympier

Vi behöver ge fler chansen. Kostnaderna kommer att öka för varje individ. Och visst vore det bra att kunna ta ett större ansvar också för grundsatsningen för att ge ännu bättre möjligheter till långsiktig planering. Det här går förstås att räkna om i pengar. 

Men får vi förståelse för det när den allmänna bilden är att ”elitidrottare tjänar en massa pengar”?

Begreppsförvirringen är stor. De elitidrottare som tjänar pengar hittar vi främst i de stora lagidrotterna, i internationella ligor eller i de högsta nationella serierna. Det är där diskussionen finns om löneläget och andra ”anställningsvillkor”. Och visst finns det individuella idrottare i några få mediala idrotter som tjänar bra med pengar, några väldigt bra. Och det kan vi också se i media.

Men för de allra flesta som kämpar i den yppersta världseliten och som kvalitativt är våra mest professionella idrottare i jakten på olympiska medaljer ligger hälften nära nollstrecket i inkomst. Bara var fjärde olympier i individuella idrotter når upp till 12 500 kronor per månad, eller 150 000 per år, på sin idrott! 

Det är viktigt att förstå det för att också förstå behovet av ett kraftfullt stöd för att de ska kunna ta sig hela vägen. Men de drivs inte heller av att tjäna pengar. Andra drivkrafter behövs för att ta sig hela vägen till världstoppen. Och den inre kraften är de rika på. Tack och lov.

Stefan Lindeberg

I dag delar Svenska Spel via Gräsroten ut över 50 miljoner kronor till ungdomsidrotten i Sverige. Totalt har över en halv miljon svenskar fördelat pengarna på 8 556 föreningar inom 71 idrotter. Den idrott som får mest pengar är fotbollen på 29 926 621 kronor, följt av hockeyn på 5 838 537 kronor. 

Att Ola Serneke är en byggherre på offensiven och står bakom en unik multihall i Göteborg där han också är på väg att uppföra en skyskrapa är känt vid det här laget.  Nu är han också på väg att liera sig med Fotbollförbundet och Järfälla kommun i syfte att göra en extrem fotbollssatsning av internationellt snitt.

En nyckelroll har förre landslagsspelaren Patrik ”Bjärred” Andersson, som numera är affärsutvecklare på Serneke Projektutveckling.

Den ekonomiska sammanställningen efter O-Ringen Kolmården 2019 är nu klar och alla siffror anger en succé. De 15 funktionärsföreningarna i Kolmården får nämligen dela på ca 5,3 miljoner kronor. Dessutom uppgick värdet för idrottsturismen till 143 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsföreningen Gatans Lag fick ta emot Volvo Car Sveriges och Svenska Fotbollförbundets stipendium ”Number 10” på en miljon kronor under Fotbollsgalan – Det känns helt fantastiskt . Gatans Lag finns till för de som vill ta sig ur missbruk, hemlöshet och kriminalitet och med det här stipendiet kan vi hjälpa så många fler, säger Sofie Nehvonen, tillträdande verksamhetsansvarig.

Bandyfinalerna fortsatt i SVT

Lördag 21 mars 2020 spelas bandyns SM-finaler på Studenterna i Uppsala. Nu är det klart att det blir direktsändning i SVT, inte bara 2020 utan även ytterligare tre år framåt (2020-2023). "En svensk idrottsklassiker och vi vill satsa här, säger SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson.

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.