Det här önskar människor

Tjejerna lyfte fram köpcentra och caféer och kanske är sociala ytor i anslutning till idrotten för att möjliggöra socialt häng det kanske mest centrala då idrottsytor planeras eller byggs om framöver.
Människor vill vara där människor är, de vill söka sig till sociala platser och folktomma idrottsplatser lockar få. Foto: Jessica Gow

 

I min förra krönika berättade jag om en ungdomspanel med tonårstjejer i Köpenhamn som reflekterade kring varför de inte idrottar. Det som lyftes fram som huvudsakligt argument var att de hellre umgås med kompisar. 

Idrotten ses, av dessa flickor, inte som en social arena där man träffar vänner och umgås. 

Kraftig reaktion

Traditionella idrottsytor, såsom bollplaner, idrottshallar, isbanor mm, är ofta väl avgränsade och tydligt definierade som just idrottsytor genom särskilda mått, linjer etc. Om du inte är en bra fotbollsspelare och kanske bara vill prova på att sparka boll på ett lekfullt sätt är det en ganska stor barriär att ta sig över. 

När kommunen för ca tio år sedan ville bygga en oval basketplan i Malmö, med visst stöd från Handslaget, blev man hos Riksidrottsförbundet upprörda eftersom planen då inte skulle kunna användas av föreningar. Varför inte, undrar jag. Planen byggdes. 

De senaste åren har dock synen på idrottsytornas utformning, främst vad gäller spontanidrott, förändrats och ett visst mått av nytänkande har smugit sig in. Detta är positivt, men fortfarande brister det när det gäller att inkludera och integrera olika sociala och kulturella aktiviteter i idrottsmiljöerna.

Det här ger perspektiv

Jag vill här lyfta tre exempel, eller snarare perspektiv, och samtidigt passa på att rekommendera det kapitel om idrottens anläggningar som jag skrivit i antologin Idéer för idrottsutveckling (SISU, 2015). Dessa exempel syftar till att visa på nytänkande och beaktande av de sociala inslagen i samband med planering av idrottens rum och ytor. 

Mitt första perspektiv är hämtat från en fokusgrupp som jag arrangerade förra hösten för att tillsammans med representanter för idrottsrörelsen och Malmö stad diskutera idrotten i den fysiska planeringen. En av frågorna vi arbetade med var vilka ytbehov som de uppfattade som de mest alarmerande eller problematiska.

Flera i gruppen lyfte då att det som är den främsta bristvaran när det gäller idrottsrelaterade lokaler är samlingslokaler och liknande, sådant som alltså inte har med själva idrottsutövandet att göra. 

De sociala sammanhangen och mötena är en mycket viktig ingrediens i den organiserade idrotten, och kanske det som idrotten främst kan konkurrera med, men då lokaler för detta rationaliseras bort eller inte finns så mister idrotten en viktig funktion. Så, sociala uppehållsytor i anslutning till idrottsytorna är viktiga.

Utmanade vanetänket

Nästa exempel är hämtat från föreningen LUGI Gymnastiks planer på en ny anläggning. Lugi Gymnastik hade identifierat ett behov av fler och modernare lokaler och tanken på att skapa en större och mer nytänkande anläggning började ta form. 

Föreningen anlitade ett arkitektkontor för att ta fram en projektskiss på hur en sådan anläggning skulle kunna utformas. Anläggningen är tänkt att omfatta flertalet olika aktiviteter med fokus på gymnastik, motorik, parkour, dans och spontanidrott. I anläggningens hjärta finns en välutrustad gymnastikhall som lämpar sig för tränings- och tävlingsaktiviteter i organiserad form för barn och unga, såväl nybörjare som elit. 

Denna är tänkt att angränsa till en stor motorikhall som skiljs från gymnastikhallen med en glasvägg. Motorikhallen, som också ska innehålla ett parkourlandskap ska vara öppet för spontanaktivitet. 

På andra våningen ska det enligt förslaget finnas två danssalar, ett par mindre lokaler, en läktare samt ”hangouts” för läxläsning, mellanmål och samvaro. Byggnadens innehåll ska signaleras utåt dels genom glaspartier, dels genom aktiviteter utomhus. 

Lugi Gymnastiks förslag befinner sig fortfarande bara på konceptstadiet. Jag vet inte om det kommer att bli verklighet (troligtvis inte) och i vilken form i så fall. Jag inkluderar det i denna text just för att jag tror att det som koncept utgör ett utmärkt underlag för en fortsatt diskussion kring hur olika aktiviteter kan integreras. 

Värt att nämna är att gymnastiken, och friidrotten, är väl framme när det gäller att tänka nytt kring sina anläggningar.

Tilläggen som betyder något

Mitt sista exempel är köpcentra, inte nödvändigtvis något specifikt sådant utan i stort sett vilket som helst. Vän av ordning kanske tycker att detta har väldigt lite med idrott att göra. Och det är i stort sett rätt! 

Köpcentrum är ett exempel på en långt gången kommersialisering och privatisering av det som tidigare förknippades med det offentliga rummet. Här finns tydliga regler för hur du får bete dig och det är inte tillåtet att cykla, åka skateboard, springa eller utöva annan fysisk aktivitet. Dock ska jag tillägga att avgränsade ytor för t ex skridskoåkning blir ett vanligare inslag stora köpcentra.

Idag är det så at köpcentrum och andra kommersiella rum fyller en viktig funktion i många ungas liv. 

Dessa anläggningar kan ses som en slags fritidsgårdar i modern, privatiserad tappning. Vad är det i dessa miljöer som är så lockande? Går det att överföra några av de karaktäristika som uppfattas som positiva av ungdomar till idrottens anläggningar?

Jag misstänker att jag kommer att återkomma till fenomenet köpcentra i någon av mina kommande krönikor. Det finns nämligen fler kopplingar till idrotten som kan belysas.

Karin Book

En representant för den utländska sponsor som ska rädda ÖFK: existens med en gåva om 15 miljoner kronor förnekar i lördagens Expressen all kännedom om en sådan transaktion. Senare på lördagen presenterades ett uttalande på klubbens hemsida under rubriken ”ÖFK ochPuls8 gör ett gemensamt uttalande".

66-årige Lasse Diding, välkänd i Varberg som mångmiljonär, kommunist , fastighetsägare och tidigare hotelldirektör får rubriker eftersom han vill köpa namnet på stans bästa fotbollsarena, gamla traditionella Folkbergsvallen  och  döpa om den till Leninstadion

Diding  har redan en Leninstaty som han vill ställa vid fotbollsarenan i Varberg – lagom till den allsvenska arenan.

Det var som en saga. Lilla Åby-Tjureda gjorde på tre år en blixtresa till elitserien i bandy. Byggde rekordsnabbt och rekordbilligt en hall för 43 miljoner kronor som stod klar till premiären. Allt var glädje, hurrarop och applåder. Men alla sagor slutar inte lyckligt. Laget kom toksist i elitserien.

Så frågan är vad som händer? Blir det en snabbresa nedåt nu?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elias Pettersson genombrott i NHL är välkänt. Att hans stjärnglans stärks stadigt kommer det nu ytterligare bevis på. Han har skrivit ett personligt kontrakt med Vitamin Well där han ska bli en av varumärkets ambassadörer. Han  blir företagets första ambassadör inom ishockey.

Han lever ensam i dag och på existensminimum med en skuld hos Kronofogden på 20 miljoner kronor. Hustru och barn har flyttat och han tvingades lämna hus och jobb, men har nu varit spelfri i 20 månader och ser, trots all bedrövelse, en fortsättning på livet.

På ett år omsatte han 200 miljoner hos spelbolagen, han som knappt hade köpt en trisslott tidigare… Nu berättar han allt i boken Lukas Betting. Inte minst hur lätt det är att bli spelmissbrukare.

EBU, Europeiska radio- och TV-unionen, har säkrat både en förlängning och ett nytt avtal med  Internationella skidskytteförbundet. Ett kontrakt som gäller fram till 2026, med en möjlighet för IBU och EBU att förlänga ytterligare fyra år. Det innebär att det blir fortsatt mycket skidskytte i SVT.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.