Här är tjejernas egna svar

”Vi är just tjejer och därför idrottar vi inte och så vi värdesätter betydelsen av att vara med kompisarna”, det är deras egna svar på frågan om varför inte fler tjejer idrottar.
Tjejer idrotter på sina egna, speciella villkor enligt en undersökning som Karin Book skriver om. Foto: TT

 

En mindre andel tjejer/kvinnor än killar/män tränar/tävlar inom idrottsrörelsen (se SCB 2012). Tonårstjejer är mer benägna än killar att hoppa av idrotten. 

Faktum är att det är en mycket skev könsfördelning om vi ser till vem som representerar idrotten i media. 93 procent är män, visar en alldeles färsk undersökning.

När kommunerna bygger nya idrotts- och aktivitetsytor tenderar dessa att domineras av killar. Dock vill jag understryka att detta inte betyder att tjejer/kvinnor motionerar mindre än killar/män sett över livscykeln. 

Frågor till de yngre tjejerna

Danska Lokale og Anlægsfonden (LOA) har sedan 2013 haft fokus på ”udendørs anlæg og andre faciliteter, der i højere grad appellerer til piger”. Detta är ett mycket viktigt ämne! Satsningen ledde bland annat till rapporten ”Pigers idrætsdeltagelse – Hvorfor er der så mange piger, der ikke går till idræt?”, som utkom tidigare i år

Undersökningen som ligger till grund för rapporten är genomförd av forskare på Syddansk Universitet och Idrættens Analyseinstitut med stöd från LOA. Rapporten har följts upp på olika sätt, bl a i form av seminarier, och LOA har slagit fast att det behövs mer kunskap och försöksprojekt inom fältet. Bland annat bestämdes det att det skulle tillsättas en ungdomspanel och en så kallad ”følgegruppe”, med vilket menas en diskussions- eller fokus grupp med såväl forskare som praktiker som kan bidra med kunskap. 

Jag inbjöds till att medverka i fölgegruppen och för några veckor sedan hade vi vårt första möte i Köpenhamn på temat ”Piger, Ungdomsliv og Bevægelsesfaciliteter”. Som alltid tvekade jag att acceptera ett sådant åtagande, men som oftast kände jag mig berikad på tankar och kunskap efteråt. Fokusgrupper tenderar att ha den effekten! 

Inga oväntade svar

Mycket av mötet gick ut på att diskutera de resultat som kommit ut av samtal med ungdomspanelen. Panelen består av två grupper med tonårstjejer från två områden i Köpenhamn. 

De hade fått i uppgift att ange vad det beror på att de inte idrottar. De hade fått en mängd olika alternativ att välja bland. Svaren från de två grupperna var identiska. De anledningar som angavs var: 

- Jag använder min tid till att umgås med kompisar.

- Skolarbetet tar för mycket tid.

- Jag är i dålig form.

- Jag har ingen att gå med.

- Jag gör ett uppehåll.

Nu ska vi kanske  inte dra för stora växlar på denna, ganska begränsade undersökning, med tanke på att den idag växande mängd forskning rörande genus och idrott, men jag vill ändå lyfta några saker.

Därför att de är just tjejer

I de intervjuer med tjejerna som spelades upp kretsade det mycket kring det faktum att de var tjejer (en könsmedvetenhet) och kring det förstnämnda, d v s betydelsen av att vara med kompisarna. 

Även stressen kring skolarbetet nämndes av de flesta. 

Min första tanke när jag ser svaren är att föreningsidrotten har misslyckats. Idrotten ses, av dessa flickor, inte som en social arena där man träffar vänner och umgås. Här lyfte tjejerna istället fram köpcentra och caféer. Idrotten betraktas inte heller som något nyttigt i den bemärkelsen att fysisk aktivitet kan öka inlärningsförmågan och i sin tur skolarbetet. 

Idrotten ses som som en arena för prestation där det krävs att man är i god form från början, annars är man bortgjord, och inte som en arena för att röra sig på ett sunt sätt. 

Allt detta är värt att fundera över, men det som väckte mest förundran hos mig och övriga deltagare, som ju var där för att diskutera inte bara tjejer och ungdomsliv utan också ytor och anläggningar för idrott och fysisk aktivitet, var att ingen av tjejerna anger rumsliga förutsättningar som en avgörande faktor.  

Detta trots att det bland svarsalternativen fanns flera som handlade om tillgänglighet till lämpliga anläggningar, avstånd till anläggningar etc. 

Hallar eller anläggningar mindre viktiga

Som kulturgeograf, eller närmare bestämt stadsgeograf, vill jag gärna tro att rummet är en central del av våra liv. Jag är ganska övertygad om att det är så. Dock verkar detta inte finnas med i gemene mans medvetande. 

I alla fall inte i unga kvinnors, eller tjejers medvetande. Det finns en stor förmåga att diskutera kön och sociala sammanhang, vilket är väldigt bra, men inte de rumsliga sammanhangen. Jag har i flera olika undersökningar, inte bara i fölgegruppen, noterat en rumslig omedvetenhet och/eller oförmåga att artikulera rumsliga fenomen. 

Framöver kommer det, är jag tämligen säker på, att bli allt vanligare att tjejer i olika åldrar bjuds in i olika planeringssammanhang för att säkerställa att det i framtiden inte bara byggs pojk/mansdominerade ytor och anläggningar. För att ta plats och diskutera dessa rum måste det finnas en rumslig reflektionsförmåga. 

Åter till fölgegruppen och intervjuerna med ungdomspanelen: Först när de får följdfrågor om idrottsytor lyfter några av dem fram två aspekter, nämligen att pojkarna dominerar idrottsytorna och en önskan om att det skulle finnas fler sociala ytor kopplade till idrottsytorna. Det tar jag fasta på i nästa krönika.

Karin Book

Fakta

En alldeles färsk undersökning visar att det är en mycket skev könsfördelning om vi ser till vem som representerar idrotten i media. 93 procent är män. Undersökningen finns presenterad i en rapport som baseras på medieundersökningen Global media monitoring project, som genomförs vart femte år. Här kan ni läsa mer.

Alla 24 nationer som kvalificerar sig till EM 2020 får 100 miljoner kronor från Uefa. Sveriges 2-0 mot Rumänien betyder 100 miljoner till Svenska fotbollförbundet. För VM-platsen i Ryssland fick SvFF 86 miljoner.

Att Ola Serneke är en byggherre på offensiven och står bakom en unik multihall i Göteborg där han också är på väg att uppföra en skyskrapa är känt vid det här laget.  Nu är han också på väg att liera sig med Fotbollförbundet och Järfälla kommun i syfte att göra en extrem fotbollssatsning av internationellt snitt.

En nyckelroll har förre landslagsspelaren Patrik ”Bjärred” Andersson, som numera är affärsutvecklare på Serneke Projektutveckling.

På fredagen kom glädjebeskedet som både Bauhaus-galan och Daniel Ståhl längtat efter. Diskus får Diamond League-status!

Internationella friidrottsförbundet – World Athletics – presenterade hur grenarna fördelas på de 15 galorna nästa år och glädjande nog får BAUHAUS-galan arrangera den enda manliga diskustävlingen i Diamond League 2020 - på Stockholms Stadion söndag 24 maj.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsföreningen Gatans Lag fick ta emot Volvo Car Sveriges och Svenska Fotbollförbundets stipendium ”Number 10” på en miljon kronor under Fotbollsgalan – Det känns helt fantastiskt . Gatans Lag finns till för de som vill ta sig ur missbruk, hemlöshet och kriminalitet och med det här stipendiet kan vi hjälpa så många fler, säger Sofie Nehvonen, tillträdande verksamhetsansvarig.

Bandyfinalerna fortsatt i SVT

Lördag 21 mars 2020 spelas bandyns SM-finaler på Studenterna i Uppsala. Nu är det klart att det blir direktsändning i SVT, inte bara 2020 utan även ytterligare tre år framåt (2020-2023). "En svensk idrottsklassiker och vi vill satsa här, säger SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson.

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.