Med glorian på sned

Pia Sundhage var en briljant fotbollspelare. Förmodligen den bästa av kvinnligt kön Sverige haft. Eller också var hon bara extremt tidigt ute när damfotbollen ännu var på larvstadiet.
Pia Sundhage tackar för sig på en pressträff efter Sveriges förlust i EM i Holland. Hon drömde om att få vinna ett mästerskap med det svenska landslaget men avslutet kom redan i kvartsfinalen. Foto: Maja Suslin /TT SPORT

 

Nu är också hennes tid som svensk förbundskapten över. Hon lämnade arenan efter 0-2-förlusten mot Nederländerna i den pågående EM-turneringen och glorian satt lite på sned.

Hon överskattade sina befogenheter när hon kom, hon fick aldrig klubbarna med sig. Fick hon spelarna, fullt ut? Jag vet inte. Jag tycker det finns åtskilligt att ifrågasätta i hennes ledarskap men det är inte hennes fel i grunden, att det kvinnliga svenska fotbollslandslaget halkat efter. Det ser stelt och torftigt och lite klumpigt och fantasilöst ut och det finns en grym läxa för de svenska klubbarna att göra.

Man kan, med fysisk kraft, taktiskt snille, gränslös offervilja och outtröttliga löpningar komma långt också i fotboll. Och på så vis kompensera det som är svensk fotbolls stora problem; bristen på kreativa spelare, teknisk briljans, bollsinne, kvickhet, passningsprecision. På den hyllan är det glest i butiken och jag vet, att ingen förbundskapten har varken tid eller möjligheter att ansvara för fotbollspelares utbildning.

Snudd på fiasko

Men för att kompensera för bristerna ovan krävs de snabbaste fötterna, de längsta löpningarna, tempoväxlingarna, tuffheten och närkampsspelet - alltså allt det där som kan leda långt (och har gjort det) när förhållandet till bollen inte varit det  allra bästa.

Det är snudd på fiasko det Sverige presterat i Nederländerna.

Det var ett obegripligt och dumt beslut av Pia Sundhage att röra om i hela laget och skapa en ny backlinje i sista gruppspelsmatchen som italienskorna kunde vinna och därmed tvinga Sverige till kvartsfinal mot Nederländerna. Motiveringen att spara spelare - jag hörde t o m någon forcerad bisittare med regnbågsfrisyr hylla beslutet att vila Nilla Fischer för att hon hade en så tung kropp; herrejisses - för att ha dem fräscha längre fram i turneringen är en mycken korkad idé eftersom man kanske inte alls är kvar längre fram i turneringen.

Det är man nu inte.

Elementära brister

Det är fyra mycket bättre lag som spelar vidare. Ja, Sverige kanske rent av var det sämsta av de åtta kvartsfinallagen.

Italien - som alltså kom sist i svenskgruppen - var helt överlägsna i teknik, kvickhet och bollbehandling.

De flesta lag jag sett har flera funktionella spelare än Sverige som jag tycker har stora elementära brister. Jag tror orsakerna står att finna i ett otillräckligt ledarskap på alla åldersnivåer som bottnar mera i de glada amatörernas entusiasm än den professionella, välutbildad instruktörseliten. Man borde ta hjälp av f d manliga fotbollspelare som förebilder för att ge tjejer ett naturligt handlag med bollen. Ledarskapet är för dåligt, de bästa och mest äregiriga väljer herrfotbollen. För en förbättring - och det är mycket som behöver göras - krävs att de största och starkaste fotbollsklubbarna i Sverige, alltså de som i huvudsak lägger krutet på herrfotbollen, också satsar på utvecklingen av kvinnliga fotbollspelare - gärna med hjälp av de manliga förebilder de har till förfogande. Varför blev Pia Sundhage så bra? Hon spelade på lika villkor med grabbar!

Takt med omvärlden

Det behövs modeller för kvinnlig fotbollsfunktionalitet om de skall hålla takt med omvärlden. Och de finns bland manliga f d elitfotbollsspelare. Därmed inte sagt att det blir succé med Peter Gerhardsson som Sundhages efterträdare - förbundskaptenen får hålla tillgodo med vad klubbarna presterar - men jag är ändå nyfiken på vad den smarte gossen kan göra.

Sverige har idag ingen given, central nyckelspelare. Det jag sett av Carolina Seger förklarar varför hon inte hållit platsen i Lyon. Det är destruktivt ok men konstruktivt alldeles för trögt och finessfritt på det svenska mittfältet.

Passningsspel, bollmottagningar, instick till forwards - bristerna är stora.

Jag har inte sett Sverige i någon match med ett etablerat, kontrollerat, uthålligt anfallsspel.

Inga snabba kantattacker med forwardskompetenta backar (även om jag gillar Jessika Samuelsson som den kanske bästa svenskan) som är en så viktigt ingrediens i dagens fotboll.

Trögt, stelt, omständigt och rätt fantasilöst.

Spännande samarbete

Det finns ett embryo till något spännande i samarbetet mellan Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius; de skulle kunna avgöra åtskilliga matcher och rejält öka på sin blågula målskörd men jag saknar det etablerade spel och den konstruktivitet och kvickhet som måste understödja och omge dem.

Svenskorna ger mig intrycket att de alltid är i tidsnöd. Och i den här kvartsfinalen hade ”vi” inte ens en målvakt i  toppklass.

Det krävs en rejäl handlingsplan för svensk damfotbolls utveckling. Hur intresserat är Svenska Fotbollförbundet av det?

 

———

PS. Jag vet att jag skrivit detta förut; om man strävar efter jämställdhet i förutsättningarna mellan kvinnor och män i t ex fotboll; varför dömer då inte de bästa domarna när de bästa spelarna spelar? Det är en snedvriden jämställdhetsambition att kvinnliga fotbollsdomare nödvändigtvis måste döma när kvinnor spelar. De är genomgående alldeles för usla. Att låta de bästa herrdomarna döma vore att visa tjejerna respekt.

Åke Stolt

Debatt

Det här inlägget har lett till en debatt/replikskifte mellan Åke Stolt och Emma Stenberg. Alla inlägg i debatten:

Du är här → Med glorian på sned Åke Stolt
  Ett jämställdhetstänk på sned Emma Stenberg
  Kvalitet - inte kön - är det som räknas Åke Stolt
  Ett strukturellt problem Emma Stenberg
Inte i ett feminint reservat... Åke Stolt

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Svenska bordtennisförbundet växlar upp rejält! Efter succén vid lag-VM i Halmstad i månadsskiftet april/maj där Sveriges herrar tog brons har allt tagit fart. - Nu vil vi växa, säger förbundsordförande Petra Södrling.

Nu är det på riktigt. På fredagsförmiddagen togs de första spadtagen till en ishall med fullstor bandyplan. Platsen är Gubbängens IP i södra Storstockholm. Den är mer än efterlängtad, inte minst av Hammarby Bandy. Hallen kommer att kosta 150 miljoner kronor.

Det ryker runt det röda gruset som omger de vita linjerna på Båstads teannisstadion igen. Det är varmt på läktarna och förhoppningen är att det också blir det även på center-courten.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Sponsringen i svensk idrott uppgår till 5,4 miljarder kronor och handlar allt mindre om exponering via skyltar. Numera vill företagen betona ett aktivt samhällsengagemang, rapporterar Thomas Björn efter samtal med sponsorexperter. 

Östersund var inte långt ifrån att bli en vinnare i dubbelmötet med Arsenal. London-klubben drog dock det längsta strået till slut, men det fanns stora vinnare. Östersunds vinst på bortaplan bidrog till att tre kuponger på Europatipset lyckades pricka in 13 rätt och 1 miljon kronor i vinst.

Lördagens högt ställda förväntningar inför Sveriges kvartsfinal i VM mot England-VM infriades med en publiksiffra på 2,8 miljoner TV-tittare. Det innebar  rekord för TV-tittande. Det mytomspunna VM 1994 då 2,4 miljoner personer såg Sverige vinna kvartsfinalen mot Rumänien raderades.

Det råder Christiano Ronaldo-feber i Turin. Enligt tyska Sky Sport sålde Juventus 520 000 tröjor med nummer 7 ryggen för 1 000 kronor styck – på ett dygn sedan affären blivit officiell.