I SHL är publiksnittet, 6 114 åskådare per match efter 50 spelade omgångar. Det är Djurgården som ishockeyns mest publikdragande lag – statistiken är tydlig i det avseendet.
Många åsikter inför framtiden
Hockeyallsvenskan är omdiskuterad – och ifrågasatt.
Seriens utformning är ständigt under debatt och krav på ny modell lyfts fram med jämna mellanrum. Nålsögat till SHL bör vidgas hävdar de allsvenska lagen, SHL-organisationen håller emot, och är inte alls intresserat av att dela med sig av TV-miljonerna, cirka 65 miljoner per lag kommande säsong, till ytterligare lag än nuvarande 14.
Ytterst är det Svenska Ishockeyförbundet som är seriemakare, men att förbundsbasen Anders Larsson skulle ta beslut som inte är i harmoni med SHL-ledningen finns inte på kartan.
Säsongens publika succé hindrar inte att det jäser bland de allsvenska lagen. Inte minst i Djurgården (!) som i ett öppet brev, publicerat på föreningens hemsida, adresserar flera frågor till befattningshavare i svensk ishockey, ytterst Anders Larsson och SHL-ledningen, ordförande Roger Ekström och vd. Jenny Silfverstrand, med en bakgrund som vd. i just Djurgården.
Djurgårdens nya ledning, vd. Matthias Sånemyr och sportchef Niklas Wikegård, vill belysa de ökande skillnaderna mellan SHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan. Inlägget andas stor självkritik, den egna organisationen har under en följd av år inte varit tillräckligt bra, men kan också ses som en signal om en konkurrenssituation som ytterligare kan komma att öka klyftorna inom svensk ishockey.
Av brevet framgår tydligt att Djurgårdens ekonomi är i fritt fall, bokslutet från säsongen 2022-2023 berättade i våras om att en uppflyttning till SHL var absolut nödvändigt. Här talades om kraftigt sparbeting.
-Djurgården behöver kraftigt skära ned på sin verksamhet, och därtill sportsliga ambitioner i en hockeyallsvensk kontext, skriver Sånemyr/Wikegård.
I Djurgården finns en nyväckt stor frustration över förbundsstyrelsens beslut, från tidigare i vintras, att lag i förbundsserie obönhörligen måste tillhöra en ligaorganisation.
Den omstridda paragrafen 6:1 är nu förpassad i papperskorgen, samma paragraf som Boden och Karlskrona envist motarbetade och till slut vann Riksidrottsnämndens stöd. Så sent som i oktober 2022 konstaterade RIN att paragrafen 6:1 är ”lagvidrig och därmed ogiltig”.
”Hemlig” uppgörelse
Nu sägs att en ”hemlig” uppgörelse mellan dåvarande RF-ordföranden Karl Erik Nilsson och Anders Larsson banat väg avskaffandet av paragraf 6:1. Riksidrottsnämnden, RIN, var märkligt nog på åskådarplats i ett elakt spel.
Under 2022-2023 års paragrafstrid om ligatillhörighet var tystnaden total från Djurgården.
Nu har Sånemyr/Wikegård upptäckt att nuvarande ordning är dålig, ”både för Djurgården och för svensk ishockey”.
De pekar på, som Boden och Karlskrona gjorde i Hockeyettan att media rättigheter inte kan tecknas centralt. Djurgården reagerar över att klubbarna i Hockeyallsvenskan ersätts med cirka fem miljoner kronor.
SHL-klubbarna kan däremot årligen räkna in , och per lag, 65 miljoner till och med 2030.
Djurgårdens poäng är förstås att DIF med sina 16-SM-guld, och anrika historia, har ett helt annat marknadsvärde är SHL-jumbon Oskarshamn eller för all del ännu regerande mästarlaget Växjö.
I klartext: Sånemyr/Wikegård vill i en nära framtid, teckna egna TV och sponsoravtal för Djurgården. De vill ställa sig utanför Anders Larssons tvingande beslut och krav om medlemskap i ligaorganisation.
Djurgårdens argument är dessutom blytungt i samtal med sponsorer och TV-förhandlare.
-Se på oss, vi har den största publiken och under 2025 kommer vi att spela i en helt ombyggd och nyrenoverad Avicci Arena.
Fortsättning följer, Djurgårdens upprop och krav på ekonomiska förändringar är ett rejält vedträ till den brasa som ligger pyr om hur framtidens seriemodell ska utformas.
Skriv kommentar