Faktum är att ett kommunalt stöd är avgörande för ridklubbarnas existens. Det visar en undersökning som företaget Novus gjort bland ridklubbar och kommuner på uppdrag av Svenska Ridsportförbundet.

Undersökningen är en uppföljning på en webbenkät från 2013 och handlar om att hitta argument för klubbarna vid en kommundialog.

"Måste förstå oss bättre"

- Många kommuner satsar på ridsporten och nya hästanläggningar, men många beslutsfattare har fortfarande dålig koll på vad det verkligen kostar att driva anläggningarna och hur driften ska planeras, säger Markku Söderberg, ordförande i Ridskole- och anläggningssektionen.

Här är fakta för rid-Sverige:

• Hälften av ridklubbarna har ökade driftkostnader. 

• Fyra av tio ridklubbar har ökat sin omsättning.

• Nästan sex av tio av ridklubbar visade ett positivt resultat år 2015

• Åtta av tio ridklubbar får någon form av bidrag – tre av fyra via kommunen. 

• Två av tio uppger att bidragen har minskat.

• Drygt en av tre säger att antalet medlemmar ökat senaste 24 månaderna.

Stor del till driften

Av det en ryttare betalar går cirka 73 kronor till rena anläggningskostnader, underhåll och reparationer av fastigheten 

- En annan stor del av priset går till hästar, hästhållning och utbildad personal, säger Markku Söderberg.

Medlemmarnas pengar går till stor del dirrekt till driften. Det är alltså kostnader som klubbarna bär själva.

Mer än bara ridskola

Så tunga att kommunerna måste vara stödja verksamheten och i många fall är det en förutsättning för verksamhetens existens.

- Ofta vill kommunerna hjälpa till men de vet inte riktigt hur de ska göra.

- Därför är det viktigt att vi fortsätter att vara tydliga och berätta om vad som kostar och hur vi använder våra anläggningar till mer än att bara rida, som till exempel aktiviteter för ryttare med funktionsnedsättning, samarbete med skolor och integrationsprojekt, säger Markku Söderberg som själv är ridskolechef hos Lunds Civila RF.