Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

Både klantigt och korkat, AIK

Thomas Edselius, vd i AIK Fotboll AB, och Johan Segui, numera både ordförande för AIK Fotboll och vd för AIK Ishockey, har fått en del extrajobb…. Foto: TT

 

De kritiska rapporterna runt AIK har kommit tätt under en vecka. Är klubben kapad eller är det bara ren klantighet?

”Det är så korkat att jag fattar ingenting”. Så sa Johan Segiu om Jonas Galottas mindre intelligenta rasistpåhopp på Zlatan Ibrahimovic. Jag delar Johan Segius åsikt till fullo. Galotta har erkänt och bett om ursäkt.

Kanske ändå mer...  

Men det kan finnas mer som är korkat.

AIK är Sveriges mest påpassade idrottsklubb av flera skäl. Man har idogt strävad efter att bli ”hatad” av anhängare till andra klubbar, man är enda noterade bolag med informationsplikt och skyldigheten att publicera kvartalsrapporter.

Under de senaste åren har man varit utsatta för såväl Uppdrag Granskning och otaliga artiklar i media som påstår att det finns kopplingar mellan föreningen och både kriminella såväl som våldsbenägna huliganer.

Det här vet Johan Segui som är en smart kille (och både trevlig och bildad, de gånger jag träffar honom). Han är numera både ordförande för AIK Fotboll och vd för AIK Ishockey.

Segui väl medveten

Han vet också att fler skandaler i media, sanna eller osanna, skadar klubben i form av en svårare sponsormarknad och färre sålda biljetter. Han vet också att en ökad omsättning är grunden för bättre tabellplacering och ingen kan betvivla att han älskar sitt AIK och vill klubben väl.

Johan Segui vet att trots det rättsvidriga i begreppet, ”Guilt by association”, räcker det långt i media och bland stora delar av allmänheten för att döma.

Ändå inleder klubben ett omfattande samarbete med Galotta och hans bolag.

Det är osannolikt att inte Johan Segui också är väl medveten om följande - att Galottas bolag SOS Management AG saknar tillgångar och att Galotta söks av schweiziska myndigheter för skulder på flera miljoner.

Fel beslut på fel beslut

Likaså att Galottas bolag Abstergo lämnade Sandviken AIK med en obetald skuld på knappa 200.000. Att samma bolag utsattes för hård kritik för ”etiskt tveksamma metoder” i skuldsaneringen av Boltic. I dag saknar bolaget verksamhet och utmätningsbara tillgångar.

Inte blir det bättre av att Galotta tog över Goaltender shop Sweden AB som försätts i konkurs i Solna på fredag. Men de dåliga affärerna har inte skadat Galotta som kan ha den privata regskylten ”Inter” efter sitt italienska favoritlag på sin Ferrari.

Ändå inleder AIK ett samarbete med Galottas bolag Sports Revenue Management AB som enligt källor från flera håll får 60 procent av intäkterna från nya medlemmar i AIK.

Han har fem bolag, varav ett holding med det roliga namnet, den tidiga fågeln fångar flest fisk fast på Italienska och ett finansbolag har firmanamnet kopplat till AIK  ”Svartgult gatan fram AB, och de ovan nämnda. 

Man bad om problem

Klubben tar också in Galotta för att reda upp AIK Hockeys verksamhet och han deltar i ett antal aktiviteter som har koppling till AIK.

Det skadar AIK och det kunde en tredjeklassare med godkänt i kristendom lista ut i förväg. 

Det går inte förstå varför man agerat på det här sättet. 

Då blir det löpsedlarna igen

Det klubben skulle ha sagt var – ”du är väldigt välkommen som medlem, du får väldigt gärna skänka pengar till föreningen men vi kan inte ha något samarbete med dig eller med bolag där du finns i styrelse eller ledande ställning. Du får inte umgås med någon i ledande ställning i AIK eller AIK närstående bolag för det kan skada AIK”.

Risken är överhängande att om Sports Revenue Management missar en skatteinbetalning med en dag, påstås fibbla lite med momsen (Skatteverket är ibland att likställa med HA i synen på rätt och fel), har för mycket representation eller något annat relativt harmlöst så hänger AIK på löpsedlarna igen.

Johan Segui borde lägga energi på en etik- och moralstädning så ingen kan misstänkliggöra AIK. Klubbens varumärke förtjänar och behöver flera år av lugn och ro utan skandalrubriker.

Turbulens som förgör AIK

Fansen hos AIK hockey läser om bråket i klubben och försöker de något positivt av det hela. Foto: Maja Suslin, TT

 

Kvällstidningarna drar på om AIK Hockey. Indicier och beskyllningar, olika belopp och motbeskyllningar. Det är svårt att veta vad som är sant.

Däremot finns det anledning att göra en övergripande konsekvensanalys.

Först kan vi konstatera att det är mycket svårt att få ishockey på SHL-nivå att fungera i Stockholm. 

Inte samma intäkter

AIK och Djurgården sticker ut med väsentligt lägre omsättning än medianklubben i SHL när de spelar i högsta serien. Det kan gå bra något år men över flera säsonger så åker de lag som har lägst omsättning ut. Så enkelt kan den kommersiella idrotten beskrivas och det är vetenskapligt belagt.

Det är i nuläget osannolikt att AIK eller Djurgården kan etablera sig på övre halvan i SHL oavsett hur duktiga de är. Det finns inte förutsättningar att nå samma omsättning utan egen arena på en så konkurrensutsatt marknad som Stockholm.

Sedan har AIK valt att vara en klubb för de trognaste supportrarna medan SHL-klubbarna på landsorten valt att vara en klubb för alla där sällanbesökarna utan fanatiskt intresse ses som de bästa kunderna eftersom de spenderar mer.

Segui har rätt - och fel

Det försämrar AIK:s position på sponsormarknaden. Kopplingar till Black Army och påstådda kopplingar till de hårda supportergrupperna skrämmer bort sponsorer än mer, men hard core fans som huvudmålgrupp minskar antalet sponsorer som kan tjäna pengar på sin medverkan.

Johan Segui har både rätt och fel när han säger att medlemmarna har makten. I rent formell mening är det sant eftersom AIK har stadgar som säger just det. I praktiken är det så att den procent av medlemmarna som går på årsmöten har en viss makt om än begränsad medan aktiebolagslagen gör att styrelsen i bolaget har väldigt mycket makt.

Artiklar av den här typen, falska eller sanna, påverkar självfallet varumärket negativt i de grupper som inte är närmast klubben. I kombo med dåliga sportsliga resultat så tappar man publik och sponsorer och hamnar i en negativ spiral. I förlängningen väljer föräldrar andra klubbar för sina barn och spelarna kräver mer för att vara anställda i AIK eftersom en riskpremie verkar logiskt.

AIK har problem ändå

Artiklar om supporterföreningar som agerar som om de var representativa för alla kunder till klubben förstärker den negativa bilden. Dagens exempel är om hur supportrar skickar ner en person som saknar avtalsrelation för att diskutera eventuellt konstgräs (själv tror jag inte det blir konstgräs) med  moderbolaget till det bolag som kanske skall ta över driften. Då har man tagit sig själv på för stort allvar och signalen till oss utanför är att här bör man hålla sig borta.

Det blir lite Daniel Suhonen över dagens AIK. En gruppering som anser sig vara mer S än andra och som drivs av tesen att de andra socialdemokraterna är onda och falska. Vi har kunnat konstatera att det inte är bra för socialdemokratin. Och inte heller för AIK heller.

Oavsett hur mycket som är sant av det som påstås i media kan vi konstatera att det skadar AIK:s varumärke. Det gör mig ledsen.

Det var inte vad klubben behövde i den ekonomiska och sportsliga kris som hockeyn redan är i.

Om du vill läsa mer om AIK och turbulensen:

Här skriver Sportbladet

Och här är Expressen

Hur många föreningar är vakna?

Digitaliseringen utgör enorma möjligheter för föreningarna om de bara vill och är nyfikna. Foto: Fredrik Sandberg, TT

 

Det amerikanska cykel och träningsnätverket Strava (strava.com) fick in 130 miljoner kronor från Sequoia. Sequoia är en extrem framgångsrik riskkapitallist som tjänar miljarder på att vara med och finansiera många bolag som blivit mycket framgångsrika. Strava har målet att bli global ledare på sitt område.

Nischade sociala nätverk är stekheta på marknaden just nu. Orsaken kan inte vara annan än att man tittar på hur traditionella föreningar erbjudit social gemenskap och konstaterat att här kan man skapa något bättre. Det kan vara så illa att historiken inom den traditionella idrotten är negativ för oss. Genom att inte ha någon historik, ingen organisation att försvara kan man gå direkt på hur Digitaliseringen förändrar den moderna människans beteende och ta fram en tjänst som stämmer med dagens behov.

Här bygger vi sociala nätverk

Vi är sedan något år ett tiotal vänner som använder samma stegräknare och den vägen ser hur många steg alla har gått i våra mobiler. Tjänster som Runkeeper med flera har liknande sociala funktioner. 

Inget har undersökt det hela, men en gissning så god som någon är att fler än en miljon svenskar har någon av dessa tjänster i sin mobil. För tio år sedan var det av naturliga skäl ingen.

När de kom låg fokus på att fungera, dvs hålla reda på hur långt och var vi sprungit. Nu har fokus flyttat till att bygga sociala nätverk.

Vi har bara sett början än men det vi vet är att de genom våra mobiler och datorer vill skapa en ny modell av den traditionella svenska föreningen. Oavsett intresse kommer man att kunna vara med i ett nätverk anpassat för ens intresse via sin mobil.

Ett hot eller en möjlighet

Golfappar håller inte bara reda på hur långt det är till pinnen utan jag kan registrera mina slag, bjuda in vänner och tävla med dem. Strava med flera andra skapar IRL-möten som en del av sin communityuppbyggnad.

De skapar den nya tidens virtuella föreningar, anpassade till våra behov på ett bättre sätt än den traditionella föreningen. Tittar vi på Runday så ingår de fysiska mötena, men inte medlemskap, stadgar, styrelse och allt det andra som är själva blodomloppet för de föreningar som finns inom idrotten. 

Det finns två sätt för den traditionella föreningen att förhålla sig till Digitaliseringen. Man kan se den som ett hot och försöka motarbeta den. Resultatet blir att det går åt skogen.

Krävs öppenhet för förändringar

Man kan också välja att bejaka den, integrera den i den egna verksamheten och utnyttja tekniken för att bevara föreningens attraktionskraft.

För att välja alternativ 2 så måste man vara väldigt förändringsbenägen. Jag har bevistat många förenings, styrelse och årsmöten de senaste 15 åren. Det är inte så att just förändringsbenägen är det primära ord jag väljer för att beskriva de som jag träffat på den här typen av tillställningar. 

Digitaliseringen skapar också en global rörelse som den lokala föreningen på intet sätt kan konkurrera med. Nästa person som laddar ner Strava kan lika gärna vara en svensk eller en kines istället för en amerikan. Jag kan använda tjänsten på semester i Portugal eller i Florida. 

Lojalitet och nyfikenhet

Vi vet också en annan sak. Svenska idrottsföreningar har varit och är världsmästare på att inte skapa intäkter. Vår ideella struktur har gjort att vi låtit bli att skapa intäkter.

Vi köper vår utrustning, våra resor, våra träningskläder av andra än föreningarna.

De här nya aktörerna bygger modeller som gör att de skall tjäna pengar på alla områden som har med vårt tränande att göra. Med tillväxten inom e-handel i kombination med den trovärdighet de skapar så kommer de ha helt andra tillväxtmöjligheter än föreningarna. 

Om man nu sitter och säger att det här är ingenting vi behöver bry oss om i den svenska idrotten så kommer det att göra vansinnigt ont om fem år när man inser att föreningen måste läggas ned.

Bengaler styr ekonomin

Försenade matcher, avbrutna matcher, rök som hindrar åskådarna från att se hela planen - bengaler är ett fördärv eftersom inte fansen kan hålla sig till regelverket. Foto: TT

Bengaler är bästa sättet att förhindra att klubbarna når sina mål, bengaler är signalen ”kom inte hit” till publiken. 

När nu Aftonbladets krönikör Robert Laul skapar epitet kaosallsvenskan utifrån vad han tror samverkansrådet inklusive fotbollen har han fel. Fotbollen har inte fattat något beslut än och då polisens Isabel Thoren påstår att samverkansrådet är överens så uppstår frågan vilken agenda hon har. 

Om ändå ingen följer reglerna

Polisens oförmåga att beivra och lagföra är trots allt det grundläggande problemet. Det spelar ingen roll vilka regler och lagar man utgår ifrån om de inte kan följas. Prova exempelvis med kontrollfritt på E4:an och hastigheten skulle öka rätt dramatiskt. Sen tror jag att de goda krafterna vinner. 

Det polisen säger angående bengaler är följande:

1. Legal pyroteknik med klubben som arrangör är tillåtet (och uppmuntras).

2. Annan pyroteknik är inte tillåten.

3. Vid annan pyroteknik kan matchen uppskjutas, spelas vidare med tomma läktare eller motsvarande.

Vill inget annat än testa

Robert Laul har självfallet rätt i att ultrasgrupperna kommer att vilja testa gränser, om det här också blir fotbollens policy, och för dem handlar det mest om makt, de vill ha makten över klubbarna.

Om vi är överens om att punkt 2 är baserad på lag så uppstår logiken att fotbollen också måste nå en överenskommelse där vi slipper bengaler på matcherna.

Att kalla punkt tre för kollektiv bestraffning är dock principiellt felaktigt. Kollektiv bestraffning blir det först om en hel klack lagföres och bötfälls för illegal pyroteknik fast bara enstaka individer utfört brottet. 

Den enda "riktiga" publiken

Nu är min bedömning att alla parter inser att man måste komma överens och att illegal pyroteknik inte är en hållbar väg framåt. Supportergrupperna älskar sina lag och vill inte skada dem.

Men de som tror att dagens beslut handlar om bengaler har självfallet helt fel. Det gäller de framtida intäkterna för fotbollsklubbar.

Då är problemet att hard core-fansen ger för lite pengar, rent generellt minskar de i antal och de konsumerar primärt utanför arena samt betalar minst för biljetten. Samtidigt ser de sig som den enda ”riktiga” publiken där eventuella eventbesökare som inte har laget som det viktigaste i livet är något de inte vill ha.

Rätt åskådare behövs

Klubbarna har i växlande utsträckning misslyckats med att få dit sällanbesökare, delvis för att när klacken beter sig dumt så skrämmer det bort sällanbesökare. 

När klacken beter sig bra så är de fullständigt fantastiska på att skapa stämning och ett event med mersmak. 

Positiv supporterkultur är livsavgörande för att locka publik som betalar bra. En positiv supporterkultur förtjänar sina låga biljettpriser flera gånger om.

Dit hör inte bengaler, uppskjutna matcher, rökutveckling och i framtiden någon gång allvarliga personskador som följd av bengaler.

Det svensk elitfotboll behöver är fler besökare på matcherna som betalar mer för biljett och konsumerar mer. Då får vi bättre fotboll och en positiv spiral.

Bengaler signalerar "kom inte hit"

Bengaler är bästa sättet att förhindra att klubbarna når de målen, bengaler är signalen ”kom inte hit” till stora delar av den potentiella publiken. Det vet klubbarna och det vet supportrarna. 

I valet mellan framgångsrika klubbar med goda intäkter eller fattiga klubbar med dålig fotboll har delar av supportrarna valt den senare modellen. 

Jag kan dessutom ha fel i att ökade intäkter ökar möjligheter till Champions League och än mer ökade intäkter som ger mer publik och mer framgångar och ökade intäkter. Det kan vara en ren slump att klubbar som omsätter mer också vinner ofta. Entydiga fakta pekar på en 93-procentig korrelation för att så är fallet men vill man se det som slump så får man. 

Majoriteten överens

Men, dagens besked från samverkansrådet var inget besked från Samverkansrådet utan ett ensidigt uttalande från polisen. Fotbollen skall före seriestart vara överens med klubbar, SLO:er och SFSU om en policy. 

En sådan policy kan inte omfatta illegala bengaler och det förstår även SFSU. 

Fansens agerande under hösten visar att bengaler och knallskott inte accepteras ens av ståplatspubliken längre.

En dubbelsidig kvartalsrapport

AIK Fotboll AB har ett problem. Det har att göra med publiken... Foto: Henrik Montgomery, TT

 

Först och främst är det så att AIK Fotboll AB är ett noterat bolag. De har högre standard och en högre nivå på etik i redovisningen än de andra av de skälen. Det är troligt att de andra klubbarna har liknande problem men andra möjligheter att kommunicera det positiva och mörka mer. 

Det vi kan konstatera när vi läser Q3 rapporten är att läget är bekymmersamt.

Hur då, undrar vän av ordning som aldrig har funderat på om debet är mot fönstret, vinsten är ju hög…

Ett svagt VG

Ja, AIK fotboll har eget kapital på hög nivå, resultatet för perioden är bra. Någon närliggande kris finns inte och styrelse och ledning har gjort ett gott jobb med ett svagt VG som betyg.

Spelarförsäljningar är det som räddar AIK. Det är inte långsiktigt hållbart av två skäl. För det första så ökar andelen spelare som går som Bosman. 

För det andra innebär den vinst man gör vid spelarförsäljning, om marknaden fungerar, att man gjort sig av med lika mycket värde rent sportsligt. Vinsten på spelarförsäljning kostar i sämre sportsliga resultat som minskar andra intäkter. AIK:s affärside är sportsliga framgångar, kärnaffären är inte talangutveckling.

Färre betalar mindre

Publikintäkterna har minskat med ca 13 procent medan matchdagsintäkterna minskat med 20 procent. Den enkla analysen är att man har färre som betalar mindre. 

Det är en trend som slutar med att ingen går på fotboll och ingen betalar. Nu är det långt dit men oförmågan att ta betalt är skrämmande.

Sponsorintäkterna minskar också, dvs ytterligare ett år av fundamentalt misslyckande när det gäller att utveckla premiumprodukterna. Det som skulle ge mest i ökning i kommunikationen inför flytten till Friends Arena.

Sluta med rabatterna

Omvärldsfaktorer som inte AIK kan påverka är många. Mordet i Helsingborg, bengaler, klacken, Friendsproblemen i allt från gräsmatta, bristande kvalitet, bristande infrastruktur mm. 

Det vi kan konstatera är att AIK inte har råd med ett rekord till i antal sålda årskort som skapas genom höga rabatter. Det som inte står i årsredovisningen är att publiksiffrorna tydligt påvisar att lösbiljettförsäljningen gått käpprätt åt h-vete. Det är vad som skrämmer mig mest. 

AIK har flest fans, ligger i topp i omsättning och storlek på organisation (MFF lirar i egen liga). Men borträknat de trognaste som köper årskort och går på många matcher så har man tappat. Hammarby har gjort det omvända och lyckats skapa en hype av skäl som inte är enkla att förklara. Det oväntade i form att man numera vinner matcher är bara en delförklaring.

Kärnaffären blöder

Men kärnaffären blöder och det är inte långsiktig hållbart. Det går att under ett antal år klara sig på spelarförsäljningar och enstaka år med Champion League-kval men det håller inte långsiktigt att ha en kärnaffär som går med förlust.

AIK bör dock fortsätta på inslagen väg. Ny operatör på Friends kan förhoppningsvis innebära ett lyft, en fungerande gräsmatta hjälper till. 

Regeringens höjning av arbetsgivaravgifter för unga är en lök på laxen och några utsvävningar i spelarköp kan man inte göra. Att spela ner förväntansvärdet på placering nästa år är nog klokt för att inte skapa ett tapp om inte årets placering går att upprepa. 

Topp fem och bäst i Stockholm är en rimlig målsättning med tanke på MFF som har väsentligt större resurser och sedan säger sig IFK Göteborg redan vara vinnare nästa år, annan tolkning av att sparka tränaren efter en andra plats är svår att göra.Med förbehåll för att den här krönikan skrivits utifrån rapporten, dvs utan tillgång till all redovisning som finns i det slutgiltiga bokslutet.

Kärvare tider för idrotten

Köerna till alla evenemang lär avta när vi nu ska börja spara i ställer för att spendera. Foto: Andreas Hillergren, TT

 

För idrotten finns det anledning att se över grunderna för 2015 års siffror. Mitt råd är att räkna ner intäkterna nästa år med 5-10 procent.

Räntesänkningen är ingenting att jubla över. Det är det slutgiltiga beviset att vi har en ordentlig ekonomisk lågkonjunktur. För mig som är utvecklingsoptimist är det nu första gången på tio år som jag räknar med att vår bransch, upplevelseindustrin, inte kommer att växa. 

Vi håller igen med utgifterna

Att kostnaderna ökar som följd av statsbudgeten med höjda arbetsgivaravgifter och fler andra ökade skatter är en självklarhet för alla som har anställda.

Det allvarliga är dock inte höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga med 10 procent även om idrotten drabbas på nivåer upp till en miljard som helhet. Det allvarliga är att det kommer för många tecken på att konsumenterna nu bromsar konsumtionen och den här gången även av upplevelsekonsumtion.

Förra gången det small på hösten 2008 så tvärnitade bilförsäljning, kapitalvaror och övriga investeringar för hushållen, men snabbt sänkta räntor, minskade skatter gav hushållen ökade nettointäkter som då hamnade bland upplevelsekonsumtion av typen, måste vi skjuta upp köksrenoveringen kan vi unna oss en semesterresa.

Heller ingen stimulans

Den här gången finns ingen stimulans av hushållen. Vi har tvärtom fått tydliga signaler från regeringen att nu skall vi spara mer, minska energikonsumtion, jobba mindre, inte gå på krogen. 

De konsumentindikatorer som kommit senaste veckorna visar att vi konsumenter har förstått och är beredd att anpassa oss genom ökat sparande och minskad konsumtion. Räntesänkningen blir en signal till att se om vårt hus, snarare än motsatsen.

Lågkonjunktur innebär inte att det försvinner en enda krona om nu någon trodde det. Lågkonjunktur är när vi har färre transaktioner för att vi inte tar risken att köpa saker eller tjänster. 

20 procent fler matlådor

20 procent fler matlådor, färre taxiresor, hemmafest istället för krogen, ökade amorteringar och sparande, gamla bilen får gå ett år till. Allt vi gör i vardagen som innebär att vi skjuter upp köp innebär en minskad transaktionsmängd som i sin tur slår direkt på tillväxten.

Omvärldsfaktorerna är hemska. Även om USA och England har tillväxt är det negativa utsikter som står för helheten. EU som står för 75 procent av vår export har tvärnitat. Frankrikes ekonomi kan spricka helt med konsekvenser som ingen ens försöker förstå. Ryssland-Ukraina, Mellanösterm ligger som en våt filt. Brasilien, Indien och Kina stampar. 

Finansminister Magdalena Anderssons prognos om tillväxt på 3 procent nästa år ifrågasätts. Den siffran är höjd för att budgeten skall gå ihop, ett partytrick hon lärt sig av Anders Borg som praktiserat det ofta.

Ur idrottens perspektiv

Budgeten är negativ för tillväxten och med omvärldsfaktorerna så blir utfallet sämre ändå.

En konsekvens är att de skatteintäkter Magdalena Andersson räknat med i budgeten inte kommer att uppstå till fullo. Hennes höjningar leder till ett beteende som minskar hennes intäkter. Det är slutsatsen av senaste förtroendeundersökningen, dvs svenskarnas syn på hur deras ekonomi utvecklas. Den säger att vi kommer spara istället för att konsumera.

Om nu någon tycker att jag utifrån egen politisk åsikt gnäller på regeringen så kan ni väl läsa alla krönikor de senaste fyra åren där jag ifrågasatt den dåvarande regeringens agerande. Jag kan lova att jag även kommer kritisera de kommande. 

Många stannar hemma

Jag värderar utifrån vad som är bra för idrotten och vad som är dåligt för idrotten och struntar helt i partifärg.

Långsiktigt är trenderna för upplevelsekonsumtion goda men med det ”mindset” som hushållsindikatorerna nu påvisar är risken stor att man stannar hemma några matcher till per år, struntar i att anmäla sig till en tävling och så vidare.

Den här negativa förändringen av hushållens syn på sin framtida ekonomi kommer extremt olämpligt. Vi är mitt i en förändring av inställningen till arenakonsumtion med ökade konsumentkrav på totalupplevelse, kvalitet, bekvämlighet och tidseffektivitet som medför att klubbarna behöver utveckla sina tjänster såväl som förstärka sina organisationer för att säkra intäkter. 

Färre köper biljetter

Övergången till att färre köper sin biljett och fler biljetter måste säljas är inte enkel för elitklubbarna, det ser likadant ut inom utföraridrotterna och för ungdomar finns flera andra bromsar som stökar till det.

Att våga investera i nedåtgående marknad är inte det enklaste. Min bedömning är att dock att det krävs mer arbete per såld biljett och mer systemstöd och kompetens för att få kunder. Hard core-fans som köper årskort minskar i antal eller förutsätter så stora rabatter att totalintäkten minskar. De måste ersättas med sällanbesökare för att intäkten per matchstol skall bli rätt. Det är ett nytt läge som få är förberedda på. 

Budskapet till agenter och spelare är att ”the party is over”. Lönekostnaden för spelartruppen måste ned.

Allvarligt för upplevelseindustrin

Med lite flyt så sjunker gaspriserna och rubeln än mer medan några fotbollsligor i Europa också måste bromsa. Då minskar spelarnas makt.

För att lägga lök på laxen så är behovet att förstärka eget kapital relativt omsättning alldeles för stort. Ökad förändringshastighet och påverkan från Globalisering, Urbanisering och Digitalisering ger vid handen att nivåerna måste upp. Om 20 eller 30 procent är en lämplig nivå kan diskuteras men elitlicenser med en krona i positivt eget kapital är ett skämt.

Hade varit roligare att skriva något positivt men de signaler som kommer nu är allvarligare för upplevelseindustrin till och med än de som kom när Lehman Brothers gick omkull.

Friends Arena, på väg mot fas 2

Friends Arena står inför en omvandling. Ägandeförhållandet ska regleras och förbundet är på väg att sälja sin andel och nu är ett avtal nära med Lagardere som ska ta över driften. Foto: TT

 

Vi kan förvänta oss en del förändringar när det gäller Friends Arena organisation i närtid. Om jag har rätt så kan vi få en Friends arena som kan ha en positiv utveckling framåt i tid och så småningom när infrastrukturen med P-platser, shoppingcenter, vägar och kollektivtrafik är helt på plats nå en attraktivitet den förtjänar.

I närtid bör kommunikation komma om att driftsavtalet med Lagardere tecknats. Här kan vi förutsäga att hyrorna de första åren är väldigt låga men det här avtalet skall ses långsiktigt och det skapas nu förutsättningar på att utveckla verksamheten.

Peab tar över förbundets ägande

Före jul lär vi få nyheten att Svenska Fotbollförbundet inte finns med i ägarkretsen av arenafastigheten. Ett stalltips är att Peab tar över förbundets andel. 

Köpeskillingen lär vara av den digniteten att genomsnittsveckopengen för en tioåring räcker och blir över. Det är i sak ointressant. Övriga förändringar av balansräkning och lånestruktur blir en aktivitet som inte berör folkrörelsen SvFF. Framtida förluster i fastighetsbolaget påverkar då inte heller förbundets verksamhet.

Rätt tydliga indikationer på att gräsmatteproblemen är på väg att bli lösta kommer också. Kan vara så illa att det rört sig om fel skötsel men nu har det kommit in mer kompetens. 

Förbundet inget annat än en arrangör

För förbundet får man nu den position man borde haft från dag ett. Man är en viktig arrangör som hyr arenan för sina landskamper. Mixen att både vara arrangör, ägare av driftbolag och ägare av fastighet har varit besvärlig och på intet sätt bidragit till utvecklingen.

För ägarna Peab, Fabege och Solna Stad är arenastaden en jättebingo. I det sammanhanget blir långsiktiga förluster för arenafastigheten inte ett problem. Den förlustbringande gungan gör mycket för att skapa stora vinster i de karuseller som hotell, kontor, shoppingcenter och bostäder utgör.

Problemet för Friends nu handlar om bilden av arena i media och hos konsumenterna.

Bli en verklig nationalarena

Här finns det anledning för ägarna att ha is i magen och påbörja en relansering först när man vet att det går att leverera på alla områden. Det är klart att arenan om två-fyra år kan börja ses som den nationalarena den är skapad att bli. 

Det har gjorts massor med misstag med Friends. De är ältade många gånger och det finns ingen anledning att upprepa dem.

Svenska Fotbollförbundet är ett väsentligt fattigare förbund när man klivit ur arenan, dock att framåt i tid kommer arenan att ge dem bättre intäkter än vad Råsunda någonsin kunde göra.

Min förhoppning och tro är att ordförande Karl-Erik Nilsson och hans kamrater på förbundet lagom till den väl kylda julsnapsen kan skåla för att man kom ur Friends med ett levande förbund kvar. 

Helt andra förutsättningar

De problem som kvarstår för Friends såväl som Tele2, Mall of Scandinavia och många fler rår man inte över. Inte heller den bristande infrastrukturen i Stockholm med en icke fungerande trafik. 

Det alla tvingas konstatera är att upptagningsområdet inte längre är hela Storstockholm och värre lär det bli. Kombinationen att det inte går att ta sig genom staden med bil och snabbt ökade krav på kvalitet i totalupplevelsen (transfer är negativ tid) gör att vi oftare väljer bort event som vi hade varit intresserade av. 

Men, redan 2015 bör vi kunna ha bättre gräsmatta och löpande kunna se en utveckling av komfort och bekvämlighet som över tid gör att fler väljer att besöka arenan. 

Det är föräldrarna som drabbas

Föräldrarna blir de som måste betala för att sonen eller dottern ska kunna fortsätta med idrott... Foto: TT

 

15 000 ungdomar kommer inte att kunna idrotta. De sämre får inte chansen att klara skolan. Regeringens beslut slår mot de svagaste i samhället – och föräldrarna...

Regeringsförklaringen och valrörelsens löften fanns inte med i budgeten utan var bara tomma ord. Inget av de utställda löftena finns med. När det gäller idrotten så kan man nu konstatera att läget blir mycket bekymmersamt. Idag är därför en av de värsta dagarna i svensk idrotts historia (åtminstone de 30 år som jag har någorlunda koll på).
  • Ingen uppräkning av stödet till idrotten för sjätte året i rad. De utlovade 270 miljonerna i ökat bidrag lyste med sin frånvaro.
  • Ingen uppräkning med 3 procents kostnadsökningar per år motsvarar en sänkning med 300 miljoner så de utlovade pengarna hade inte räckt för att återställa nivån från 2008.

Föreningar måste höja priset

Det här innebär att föreningar som driver ungdomsverksamhet måste höja priset som föräldrarna skall betala. RF måste nu dra ner på bidragen. ¨

Idrotten drabbas också  av en skattehöjning som ingen så här långt vet den exakta storleken av. Antal anställda inom idrotten är en fråga hur man skall räkna.

Men tar vi med de som sköter om anläggningar, de som driver verksamhet i idrottsanläggningar, anställda i föreningar för bredd och ungdom, anställda spelare och liknande så hamnar vi på runt 20 000 individer. Med en kostnad på ca 30 000 kronor per år (10 procent på en snittlön om 25 000 kronor per månad) per ung anställd. 

Mer ökade kostnader

Med 40 procent unga anställda ökar den totala lönekostnaden med 4 procent. Idrotten omsätter ca 70 miljarder enligt Lunds universitet. 35 procent av det torde vara löner enligt de nyckeltal som finns. 4 procent på 25 miljard är en miljard kronor i ökade kostnader. Det kan ställas mot ett totalt bidrag på 1,7 miljarder. 

Det finns få möjligheter att öka intäkterna, snarare kommer den sänkta tillväxt som regeringen faktiskt också utlovar som en garanterad effekt att leda till den nog så obehagliga konsekvensen med ökade kostnader och lägre intäkter.

Omvärldsfaktorer som kris i EU gör att industrin inte kan öka. Vid krisen 2008 kunde konsumenterna kompensera för företagen då vi fått mer pengar genom jobbskatteavdrag och dessutom lägre räntor. Nu får vi låga räntor länge då socialdemokraterna cementerar lågkonjunkturen men i övrigt ökade kostnader. Upplevelsekonsumtion blir därför allt annat lika satt under press 2015. Det slår direkt mot idrotten.

De tvingas sluta

Vad blir då konsekvenserna av allt detta? 

Ett stort antal ungdomar med föräldrar med låga inkomster kommer inte längre att kunna idrotta. Varje procent av ungdomarna är ca 15 000 ungdomar som inte kommer att kunna idrotta och därmed får sämre chanser att klara skolan och bli anställningsbara. Det här slår mot de svagaste i samhället.

Ett stort antal anställda inom idrotten, min gissning mellan 1000 och 2000 kommer att sägas upp som en följd av de högre kostnaderna och minskad konsumtion.

Lägg på att Skatteverket tolkar gällande lagar som Osama Bin Laden läste Koranen när man reviderar idrottsföreningar och därför får ses som idrottens fiende nummer ett. 

Ingen munter dag för idrotten. Regeringens okunnighet om den samhällsnytta idrotten skapar gör att det inte var någon bra dag för Sverige heller.

Premiera de som är friska!

Vi har en modell där de olika aktörerna bara får betalt om människor är sjuka. Det är på tiden att de som är frisk premieras, tycker Dan Persson. Foto: TT

 

Gabriel Wikström är ny idrottsminister och känner säkert behovet att få lite råd. Bara det att systemet aldrig har premierat de som är friska. Där går det att göra en hel del.

Läs också Dan Perssons text om hur RF saknar kandidater til ny ordförande

Många tycker att den förra regeringen svek idrotten. Jag tycker att idrotten de senaste åren varit den som svikit även om jag självfallet delar synen att förra regeringen knappt gjorde någonting alls. 

Lägg ner friskvårdsavdraget

Nu har vi en ny idrottsminister och han inser förmodligen att det är dags att tänka om, men framförallt att det är dags att tänka nytt och stort.

Det statsfinansiella läget är ingen lek. Gabriel Wikström måste innan han kan be om någonting för idrottssatsningar först och främst få fram lite pengar.

Den delen är enkel. Lägg ner friskvårdsavdraget. Kostar någonstans mellan 1-2 miljarder kronor per år och har marginell effekt på vårt tränande (pengarna hamnar hos privata gym, det gynnar egentligen bara såna som jag, privatanställda tjänstemän som skulle idrotta i alla fall). Dvs effekten på folkhälsan är noll. Nu landar den besparingen primärt hos kommunerna men idag är transfereringarna mellan stat och kommun så omfattande att det går att lösa med lite bokföring.

Magdalena älskar Gabriel

Med det förslaget som start har Gabriel Wikström satt sig i respekt hos finansminister Magdalena Andersson. Hon kommer att älska ministrar som hittar pengar som inte skadar och hata de ministrar som bara vill ha mer eftersom hon inte har några pengar som inte kostar i minskat väljarstöd och förstör tillväxt genom högre skatter.

Då är det dags för nästa steg. För 2015 är tiden för kort, lägg samma summa som ifjol på idrotten, förstärk Alliansens resurs för att ge idrottscheckar till barn till föräldrar i utanförskap med 300 miljoner eftersom ni lovat 300 till. 

De kommer bara att utnyttjas till en del så idrotten får vad de begärt om än på annat sätt och regeringen klarar sig med mindre än hälften i reell kostnad. Ett sätt att hålla ett löfte som Machiavelli hade varit stolt över. 

Fem viktiga punkter

Nu tillsätter Gabriel Wikström en stor utredning om hur idrotten skall bli en del av folkhälsan. Syftet är att finna en helt ny modell för statens stöd till idrotten som ger samhället mångdubbelt tillbaka där idrotten också kan få mer. 

Det vi (det är trots allt vi som är samhället, även om alla inte förstår det) skall tjäna på är följande:

• Lägre kostnader för äldrevård då de som tränar har tre år istället för åtta år för perioden från fullt frisk till död. Dvs den period som både förstör vår livskvalitet och kostar miljoner per individ för samhället.

• Minskade kostnader för sjukförsäkring och sjukvård genom att vi håller oss friskare genom träning. Det vi primärt behöver är en aktiv befolkning då vällevnadssjukdomar som diabetes typ 2 och fetma är ett större hot mot välfärdssamhället än Putin.

• Fler barn som klarar skolan genom att chanserna ökar ordentligt om de idrottar regelbundet (Bunkefloprojektet m.fl forskningsprojekt). 

• Fler barn som blir anställda genom att idrotten lär dem det grundläggande (komma i tid, göra sitt bästa, ha respekt för ledaren och fungera i laget).

• Minskade problem med barnfetma.

Få betalt för gymnastiken

Inom ungdomsidrotten ligger också möjligheten för föreningar att få betalt för att ta hand om utökade gymnastiktimmer då det inte finns lärare.

Det är min bedömning att idrotten kan få väsentligt bättre betalt för positionen att vara den som förbättrar samhällsekonomin genom att bli framgångsrik på det här området. Men man måste självfallet leverera.

Då övergår vi till problemen för att nå ovanstående.

Det stora överskuggande problemet är att regelbundet idrottande och tränande i första hand är något som medelklassen gör. Fler idrottar idag än för 20 år sedan men andelen som inte tränar är för hög för att de samhällsekonomiska vinsterna skall uppstå. Vi måste nå ut till de med lägre inkomster, lägre utbildning och lägre framtida pensioner (en del av incitamenten för bättre hälsa på ålderns höst faller om man vet att man inte har råd att göra det man skulle vilja).

Oroande, mycket oroande

Antalet ungdomar som inte kan/får träna för att föräldrar inte har råd med avgifterna ökar också. Jag får regelbundet rapporter från klubbar om att fler ungdomar inte kan betala även relativt låga avgifter. 

Andelen som idrottar/tränar i verksamhet som är organiserad av föreningar anslutna till RF minskar medan de kommersiella aktörerna och egenidrotten attraherar fler. 

Modellen för hur statens bidrag slussas genom RF är väldigt gammal och den är på intet sätt en modell som ger mycket svett per krona, utan ska mer betraktas som ett solidariskt stöd där specialförbunden får mer per medlem desto färre de är. 

Premiera de som är friska!

Vi har historiskt aldrig haft en modell där vi premierar att människor är friska. Vi har en modell där de olika aktörerna bara får betalt om människor är sjuka. Vårdcentraler, läkemedelsbolag, apotek och alla andra i vårdsvängen får intäkter när någon är sjuk men inte en krona när någon är frisk. Det här är förmodligen det största problemet när man vill arbeta med folkhälsa.

Det regeringen ger utredningen i uppgift är att finna en modell som hanterar ovanstående problem. Hur kan idrottsrörelsen (inklusive de kommersiella aktörerna) minska samhällets kostnader med 100 miljarder per år eller mer genom att se till att befolkningen som helhet lever ett aktivare liv såväl som äter nyttigare och röker/dricker mindre. 

Idrotten har all anledning att som medverkande i utredningen ta på sig väsentligt mer för att det ger väsentligt mer. Företrädare för de kommersiella aktörerna också.

Vad blir det av RF?

Det här kommer självfallet att skapa problem inom RF. Många av de mindre förbunden vill inte ha prestationsbaserad fördelning. Det slår direkt på idrottens själ om elitsatsningar inom icke kommersiell idrott inte får något stöd.

RF och SF hoppas också på det fagra talet om stöd till den ideella folkrörelsen.

Här är mitt förslag att Löfven & Co inser att även om det är problem med demokratin och antalet aktiva inom idrotten finns de riktigt stora problemen inom partierna. Spara den satsningen till dess att Olle Wästberg kommer med den nya demokratiutredningen. Den kommer tydligt att visa att den representativa demokratin har slutat fungera för partierna då de saknar aktiva medlemmar i tillräcklig omfattning.

Ett utökat stöd till alla ideella organisationer bör byggas generiskt och vara framtidssäkrad då i stort sett alla har samma problembild. Här har idrotten de minsta problemen även om hoten är stora nog.

Förgäves jakt på ledare

Folkrörelserna lider av ledarproblem. Inom såväl politiken som idrotten har valberedningarna svårt att hitta nya ledare. Foto: TT

 

Karin Mattson-Weijber avgår till våren efter tio år som ordförande för RF och en ny ordförande skall då väljas. Den slutna modellen med valberedning som ”lyssnar” in olika maktgruppers förslag och tankar är identisk med den som kritiseras så mycket i samband med Daniel Suhonens bok om Håkan Juholt.

Läs också om Dan Perssons råd till idrottsminister Gabriel Wikström

Efter att ha läst den boken funderar man inte på varför han blev avsatt utan enbart hur i hela h-vete han kunde bli vald. Socialdemokraterna är i den här typen av frågor dessutom erkänt duktiga, en konsekvens av att man varit statsbärande fram till för tiotalet år sedan, dvs varje ny ledare skulle klara att också vara statsminister. 

Den demokratiska processen

Nu blev Karl-Erik Nilsson i Svenska Fotbollsförbund utsedd på ett liknande sätt även om det enligt uppgift i det fallet bara var tre personer som tog alla beslut. Så mycket krävdes för den demokratiska förankringen. I förbundets fall gick det bra för socialdemokraterna gick det åt skogen. 

RF är inte ensamma om att hålla kvar vid det gamla. Hos moderaterna utses Fredrik Reinfeldts ersättare också av en valberedning som i slutna rum lyssnar in vad distrikten kan enas om.

Centern valde en annan modell med öppen kandidering med tre kandidater som fick samma förutsättningar och som ledde fram till att Annie Lööf valdes. Hennes mandat som följd av den öppna processen var förutsättningen för den position hon nu har.

Folkrörelse i påtvingad förändring

Det RF, fotbollsförbund, M,S och C har gemensamt som stora mäktiga nationella organisationer är att de har svårt med att behålla sin legitimitet som demokratisk folkrörelse. Det är vårt fel som medlemmar, inte deras. Vi har nämligen lämnat och det är svårt vara folkvald utan folk.

Vi står inför en totalt förändrad situation för alla våra folkrörelser. Deras möjlighet att påverka sin egen utveckling har minskat dramatiskt. För mig som ateist känns det trist att konstatera att numera är det GUD som bestämmer allt. 

GUD i betydelsen Globalisering, Urbanisering och Digitalisering (om någon kameralt lagd kamrat får för sig att jag snott den meningen från Per Schlingmann så erkänner jag direkt, köp hans Urban Express och fundera på hur folkrörelsen skall vara relevant i den miljön).

Att hålla alla nöjda

För att ta RF som har många bra idéer om hur man skall utveckla breddidrotten (dvs vårt motionerande) uppstår självfallet problemet med att vi som medelålders medelklass redan har Runkeeper i mobilen som är kopplat till vår uppkopplade Withingsvåg såväl som till vår steg och sömnräknare Jawbone up och självfallet sociala medier. Vad är det då som föreningen kan tillföra? Digitaliseringen är ingen enkel konkurrent. Globalisering och Urbanisering är lika svåra.

Nu skall RF hitta en ny ordförande som skall klara av att få den här organisationen med 70 extremt heterogena förbund som medlemmar att utvecklas tillsammans såväl som återta den position i samhället man bör kunna nå.

Det är en väldigt svår uppgift. Att finna en ny ordförande som kan förvalta och hålla de flesta nöjda är enkelt, men då riskerar man att marginaliseras än mer.

Den personen är borta

Att finna en ny ordförande som vågar gå före är förmodligen enklare men då är risken för inbördeskrig väldigt hög eftersom SF har så olika verkligheter och flertalet av de mindre riskerar att slås ut om RF moderniseras.

Mitt öra mot rälsen indikerar att valberedningen inte direkt sitter med en kort lista över tre bra kandidater, de sitter med ett blankt papper och börjar bli nervösa för att de inte har några bra namn. Jag kan inte ens slå vad om en flaska vin om vem det blir. För vare sig jag eller någon annan med insikt verkar just nu kunna få fram ett namn att slå vad om.

Den person många trodde på för ett år sedan tror få längre på.

Så här borde det gå till

Missförstå mig rätt. Jag tillhör de som vill ha ett starkt RF som kan vara en röst för att utveckla idrotten i Sverige som alla respekterar, ett proaktivt RF som får acceptans på all samhällsnytta idrotten levererar och de mängder tillkommande samhällsnytta idrotten kan leverera framåt om man får rätt förutsättningar.

Då tror jag så här, inled en öppen process med tre kandidater enligt Centerns modell, ge dem möjlighet att berätta vad hen vill göra, om hen blir vald, då har de mandatet att genomföra det de sagt de vill göra. Tillkommande så agerar svensk idrottsrörelse för första gången med syfte att förbättra sin demokratiska legitimitet.

Allt annat skapar stora risker som bara skadar svensk idrott. 

Till sist, har ni namn på bra personer som kan komma ifråga så skriv de gärna i kommentatorsfältet.

Nya Idrottens Hus etableras i Folksams lokaler vid Skanstull i Stockholm. Här har riksidrottsförbundet hyrt 5 717 kvm och hit ska ett antal specialidrottsförbund flytta.

Efter 20 år som vd för destinationsbolaget Göteborg & Co grundade Claes Bjerkne sitt eget Bjerkne & Co för fem år sedan. Nu ligger han bakom STCC:s senaste påhitt.

Cecilia Andrén Nyström startade Futebol dá forca 2012 för att stärka unga tjejers självkänsla och förändra världen med hjälp av fotboll. Nu får organisationen 200 000 kronor i stöd ur Kronprinsesseparets stiftelse för att utveckla sin svenska verksamhet.

Ett tack borde riktas till de 271 612 kunderna. De som har tippat och hoppats. Om de blev vinnare, är en sak, men vinnare är i alla fall 6 935 föreningar som får dela på 50 miljoner. Här kan du också se fördelningen i Sverige.

Vänta nu, vad står det egentligen? ”C More utökar sitt redan starka sportutbud med landets största idrottsstjärna Zlatan Ibrahimovic”. Men i själva verket är det slut med gratistittandet på Zlatan och och hans PSG i TV4.

Tidigare i år petad i IFK Norrköping. Nu kan Isaac Kiese Thelin vara årets bästa allsvenska fotbollsaffär. I dag avslöjas hur den här spelaraffären även ekonomiskt är en succé för mästarna.