Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

Åshöjden en naiv dröm i dag

Tingsryd gör det jättebra, men förutsättningarna för fortsatt sportslig framgång är begränsade. I dagens elitidrott måste det finnas ett näringsliv kan bära en verksamhet på den allra yppersta nivån.

 

Eftersom Åshöjdenböckerna sitter nära hjärtat också 45 år efter vi läste dem så uppstår med jämna mellanrum en debatt om det osportsliga att små föreningar som lyckas ta sig upp får krav på sig de inte kan uppfylla. 

Just nu är det Tingsryd som överlevererar i Hockeyallsvenskan och rent teoretiskt skulle kunna gå upp i SHL, dock utan en sportmössa att fylla kraven på vare sig ekonomi eller arena.

Krönikörer i stora tidningar skriver då tårdryftande krönikor om de elaka kapitalisterna som förstör idrottens själ.

Trist verklighet

För att då nyansera bilden och försvara kraven, som ännu är alldeles för lågt ställda så finns det ett par trista fakta som vi inte själva kan påverka.

Det drivande av kommersialiseringen av elitidrott är inte vare sig föreningar, styrelser, sponsorer eller någon annan. Det är spelare och spelaragenter. De elaka kapitalisterna är spelarna och agenterna. Inte ligorna eller klubbarna.

Om SHL-spelarna och spelarna i Allsvenskan inte hade lön utan spelade ideellt för att idrott var så roligt så skulle de ekonomiska kraven på klubbarna se helt annorlunda ut. Nu fungerar det inte så utan löner och övergångssummor sätts på en internationell marknad som Sverige inte kan påverka.

Även det en form dopning

Inom lagidrotterna på elitnivå är dopning ett lika stort problem som inom skidor och friidrott men den stora skillnaden är att det är ekonomisk doping på klubbnivå, inte medicinsk på individnivå.

Det är lika osportsligt om klubbar köper eller kontrakterar spelare med andras pengar som om friidrottare stoppar i sig otillåtna medel.

En ekonomi i ordning är därför enda garanten mot fusk och klubbar som hamnar i en ekonomisk kris genom åren har antingen varit gravt inkompetenta eller medvetet fuskat. Några alternativa förklaringar föreligger inte.

  • Det finns ett nyckeltal på hur stor del av de pengar som skapas som hamnar hos elitidrott på ca 0,8 procent av BNP i upptagningsområdet. Vi har en snabb urbanisering som styrs av globala influenser, dvs vi kan inte påverka den vare sig lokalt eller nationellt. Är orten på gränsen eller för liten så blir det bara värre sen.
  • Det finns en korrelation på 93 procent mellan omsättning och tabellplacering för varje tioårsperiod i varje liga i Västeuropa.
  • Det finns nyckeltal för hur matchdagsintäkterna förhåller sig till medierättigheter och sponsorintäkter.

Saknar en klubb förutsättningar utifrån ovanstående trista fakta så har de inte i högsta serien att göra. Det enda som kan hända är en ekonomisk katastrof och sportsliga negativa konsekvenser för de andra lagen.

Krav på eget kapital

SHL:s krav på 4 miljoner i eget kapital bedömer jag som för låga även om de är ett bra steg i rätt riktning. Ett eget kapital på 15 procent av omsättning vore rimligt. Med en medianomsättning på 140 miljoner så motsvarar det 21 miljoner. Det är en nivå som förhindrar att stat, kommun, leverantörer och anställda drabbas. Det är dessutom kapital nog för att klara en nedflyttning.

För både fotboll och ishockey skulle jag vilja ha en maxgräns på 55 procent av omsättning exklusive försäljning av spelare som lönemassa för spelarna. Tillkommande ett krav på utformning och kompetens av den organisation som sköter om ekonomin och skapar intäkterna.

Sportchefer som inte får säga flasklock till ledamöter i styrelsen utan att ekonomichefen har godkänt vad han säger är också bra.

Inte annat än upplevelseindustri

En liga bygger på en solidaritet där varje lag skall vara bra nog för att locka människor när de är bortalag.

Tillkommande extremt viktigt för den sportsliga upplevelsen är att lagen är tillräckligt homogena ekonomiskt. Det är ett av ligornas huvudansvar att se till att skillnaderna minskar över tid.

Vare sig vi velat det eller ej så har idrott på den här nivån fått ökade inslag av upplevelseindustri.

Matchen är ett event som skall optimeras i kundupplevelse där det sportsliga och det som händer på plan är en delmängd som från individ till individ varierar från ca 20 procent till 100 procent i vikt. Vad värre är så går det påvisa att de som har lägre intresse av sporten och matchen genererar mer pengar per besök.

Uppbackning av en region

En femåring på en amerikansk arena värderar inte upplevelsen utifrån matchresultat utan utifrån om hans kompisar fanns att leka med i bollhavet, överfört så är sociala faktorer, mat och dryck, stämning, rena toaletter med flera faktorer något som ökar i vikt medan mängden hard core-supporters minskar, tack och lov i en låg hastighet, men de minskar.

Ur mitt perspektiv så är Almtuna, AIK och Västerås lag jag gärna vill se i SHL. Inte för att jag tycker om dem eller håller på dem utan för att de finns i orter där de ekonomiska förutsättningarna finns. Det är bra för alla andra lag och då kan man säkerställa högre kvalitet så man bibehåller positionen som tredje liga i världen. 

Om den ryska krisen fortsätter med rubelkurs och oljepris så finns andra platsen inom räckhåll. Att bevara den kräver ökad omsättning vilket då är fysiskt omöjligt i orter som Tingsryd.

Jag älskade också Åshöjdenböckerna som 14-åring. Jag respekterar till fullo de som vill att även elitidrotten skall vara mer ideell men jag hoppas att samma personer är beredd att acceptera att beslut måste baseras på den verklighet vi har, inte den verklighet vi skulle vilja att vi hade. Det får riksdag och regering hålla på med. 

Friidrotten tappar 300 miljoner

Sebastian Coe, den förre medeldistansstjärnan, står inför en uppgift långt värre än att ta hem en spurtduell på 800 meter. Adidas tvivel påverkar också andra sponsorer till friidrotten. Foto: TT

 

Adidas säger fyra år i förtid upp avtalet med IAAF. Det rör sig om knappa 300 miljoner (70 per år) som IAAF tappar. Och det är ett hot mot hela sponsringsindustrin. 

Det är en jättesmäll av tre skäl.

• Adidas skulle inte tagit det här beslutet om de inte vetat att det kommer att ske nya avslöjanden.

• Adidas skulle inte tagit det här beslutet om de inte bedömde att IAAF saknar förmåga att rensa upp i träsket och skapa ett nytt rent och icke korrupt IAAF.

• Adidas kommer att sätta en trend som leder till att fler stora sponsorer hoppar av internationella förbund såväl som nationella när de riskerar att deras beteende skadar sponsorernas varumärke.

Transparens enda vägen

Ovanstående får ses som minimikrav, på det kommer allt det andra som krävs. Det är med andra ord ingen lek att hitta rätt person. Näringslivet eller välgörenhetsorganisationerna är nog bättre fyndplatser än distrikt och föreningar inom friidrotten.

Med EM, VM och OS så krävs det en fungerande internationell organisation för att skapa de medel som behövs för att utveckla friidrotten såväl som för att skapa fungerande förutsättningar för rättvisa tävlingar.

Det måste vara prioritet nummer ett för såväl det svenska förbundet som övriga nordiska och de flesta Europeiska att återskapa ett fungerande internationellt förbund. Friidrottsförbundet måste räkna med att skandalen leder till både kostnader och tid under flera år framåt.

Ett hot mot sponsring

Skadan kommer att kunna kvantifieras i både internationella minskningar i intäkter såväl som minskade sponsorintäkter för det svenska förbundet såväl som minskat stöd till enskilda idrottsmän och kvinnor. För svensk del kan skadan beräknas till ett större antal miljoner under två-fyra år.

Ännu längre om man inte gör något alls.

Ur det rent ekonomiska perspektivet kan skandalen i IAAF ses som den största skandalen för Friidrotten sen den ekonomiska cirkusen runt VM i Göteborg i en grå forntid. Skillnaden är att den här gången är man inte skyldig till annat än underlåtenhetssynderna att inte agerat tuffare tidigare.

Det enkla och svåraste

I tidigare krönikor under januari har jag pekat på hur vi måste agera för att skapa hållbara internationella organisationer som kan agera med trovärdighet och attrahera sponsorer och värdländer.

Vad som skall göras är alltså väldigt enkelt, oavsett vem som sätter ner åtgärderna så blir det ungefär det jag föreslagit, det finns helt enkelt inga alternativ. Det svåra är att göra det.

Det kan vara så att förbundet bör överväga att välja en ordförande nu som får detta om huvuduppgift för att sedan om två år välja en ny som får det mer traditionella uppdraget att utveckla förbundet.

Spellicens - utan censur

Spel digitalt måste bygga på frivillighet och enkla klara regler, skriver Dan Persson. Foto: TT

 

Avslöjandet är sensationellt. ”Svenska staten är på väg att för första gången tvinga operatörerna till filtrering av internet”.  Men på ren och tydlig svenska. Ge f-n i internetblockering!

Internetoperatören Bahnhof har publicerat följande på sin hemsida. För den som inte orkar klicka. Staten vill träffa Bahnhof för att lära sig hur man blockerar Internet för att ingen svensk skall kunna betta på utländska siter utan licens.

Beskriv för- och nackdelar

Bahnhof som har varit duktiga med att stå upp för ett öppet Internet har varit emot FRA-kontroller och andra integritetskränkningar av oskyldiga medborgare. Sånt som våra politiker älskar att införa i tron att vår strävan efter trygghet är så stark att vi gladeligen ger upp vår frihet. För de här frågorna är nämligen nästan alla partier inne och tangerar Stalins idéer om samhällsbygge.

För en eventuell framtida spellicensmodell i Sverige har självfallet Internetblockering såväl som stängning av betalsystemet för spel i annat land funnits med som resonemang under många år.

Utredaren Håkan Hallström, som är den gode, kunnige och objektive tjänstemannen personifierad, måste självfallet ta med de här frågorna i sin utredning. Mitt råd till honom blir det logiska. 

Beskriv tydligt och korrekt alla för- och nackdelar med både IP-block och merchant-kodblockering men utan att förorda någonting. Ett så principiellt allvarligt beslut som att gå samma väg som Turkiet, Kina, Nordkorea och några andra skurkstater är något som våra politiker bör ta ansvar för och också få ta konsekvenserna av.

Strider mot EU:s regler

Min syn är att ett sådant beslut dessutom är motstridigt EU:s nya princip där medierättigheter med geoblockering förbjuds inom EU.

Jag spelar inte själv, mina V75-kuponger kan dessutom inte ses som spel utan mer som ett ensidigt frivilligt stöd av hästsport och svenska staten men i övrigt spelar jag inte. Jag saknar egenintressen.

Därifrån till att Svenska Staten skall förbjuda mig eller någon annan att på besök i Monaco knata in på casinot och lägga 50 euro på rött är det väldigt långt.

Att år 2016 stifta nya lagar och förordningar som gör skillnad på fysiskt och digitalt agerande är självfallet ungefär lika dumt som att köra porrshower på en krog som ägs av ett fackförbund som agerar mot porr.

Utöver ett principiellt fruktansvärt övergrepp på fundamenta för det demokratiska samhället är internetblockering tekniskt omöjligt. 

Inte ens Kina lyckas...

Fast skulle man lyckas med blockeringen så har våra politiker fått ett verktyg som är fullständigt gudomligt. Man börjar med det som upplevs som positivt, barnporr (finns frivilligt system idag) sidor med IS-propaganda och liknande. 

Sedan går man sakta vidare med Netflix, Youtube och HBO för att skydda medborgarna från tv och film som inte SVT har godkänt som lämpligt för oss och för att skydda SVT:s licensintäkter (samma princip som med spelbolag med licens). 

Utländska hemska skadliga hemsidor med information om vin och sprit är självklara. Vi har ju monopol i Sverige. Sidor med propaganda från Putin bör man dock undvika att blockera eftersom Aftonbladets kultursida skulle gå helt bananas och den fighten bör man undvika.

Men det är en teoretisk diskussion. Det går inte blockera Internet, punkt. Inte ens Kina som lägger miljarder klarar av det. VPN-lösningar, proxybyten och ett antal andra tekniska lösningar skulle explodera som tjänster och appar. Internet via satellit får en marknad.

Bygga på frivillighet

Jag kan bland mina relativt få vänner på FB räkna upp ett tjugotal som om IP-blockering införs av principiella skäl skulle börja spela på utländska bolag som inte har licens trots att de inte spelar idag.  

Ett förslag om spellicens som omfattar IP-blockering av siter inom EU leder dessutom till långa processer i EU och i Sverige som riskerar försena införandet av spellicens till dess alla svenska aktörer är utslagna av den ojämlika konkurrensen.

Ett fungerande spellicenssystem i Sverige måste bygga på att 95 procent av de som spelar frivilligt väljer en aktör med licens på grund av service, trygghet, förtroende, enkelhet med mera. 5 procent spelmissbrukare och proffsspelare kommer vi aldrig åt.

Konflikten här uppstår naturligtvis för att en sådan lösning förutsätter lägre skattenivåer än vad finansen vill ha. Låt mig då vara tydlig.

Ett spellicenssystem med skattenivåer som finansdepartementet är nöjda med kommer aldrig att fungera. Förutsättningen är skattenivåer som finansdepartementet är mycket missnöjda med. 

Här är enda lösningen

Det utredningen bör fokusera på nu är de beslut som bör genomföras i år för att de svenska aktörerna skall kunna konkurrera under tiden fram till genomförande. Det är enkelt.

1: Ge ATG och Svenska Spel rätt att höja utdelning på alla spel som inte är poolspel. Lägre skatt för ATG på sådana spel och lägre utdelning från Svenska Spel är konsekvensen, men det måste man ta.

2: Ge alla föreningar som har rätt att få lotteritillstånd möjlighet att ha digitala lotterier.

Men på ren och tydlig svenska. Ge fan i internetblockering. Vi skall i synnerhet i de tider vi lever i alltid försvara det öppna demokratiska svenska samhället. Internetblockering är ett direkt hot mot detta.

Låt polisen göra sitt jobb!

Är det så inte via polisen vi bevarar vårt öppna demokratiska samhälle?, frågar Dan Persson. Foto: TT

 

En statlig rapport som föreslår inskränkningar i vårt öppna samhälle för att polismyndigheten inte fungerar bör i första hand ses som ett bevis på att vi är på väg åt käpprätt fel håll.

Det finns fyra händelser i närtid som påverkar varandra. Olle Wästbergs demokratiutredning som presenterades igår, Agneta Blom kom också i går med sin slutrapport för att främja en positiv supporterkultur. Polisens uttalande om hur man ser på 2016 års We are Stockholm kom häromdagen och Kalmarpolisens beslut att lägga ner förundersökningen om +30 anmälningar om sexuella trakasserier kom idag. 

Sämsta rapporten

Wästbergs demokratiutredning är på 1 400 sidor så där har jag av naturliga skäl bara sett förslagen och sammanfattning, tänker läsa den i helgen. Den är viktig, genomarbetad, välskriven och av hög kvalitet. Den berör alla oss som gärna ser att Sverige är en väl fungerande demokrati också i framtiden. Andemeningen om ett samhälle där vi känner delaktighet och trygghet är då direkt motstridig Bloms rapport.

Bloms rapport är sämre än vad jag trodde vara möjligt. Jag är en hyfsad van läsare av utredningar, rapporter och sådant material från regeringen. Det här är nog det sämsta jag sett sedan propositionen om Skolans Inre arbete 1977 (jag var för ung för LGR -69).

Blom är den fjärde som har det här uppdraget. Lika fullt är utredningen till stora delar en problembeskrivning, dvs hon beskriver det som regeringen hade som underlag för att utse Per Unckel, det som hans efterföljare Björn Eriksson på ett strålande sätt använde som underlag för konkreta förslag på hur man åtgärdar problemen. 

Var det något alla redan kände till så var det hur problembeskrivningen såg ut. De många sidorna problembeskrivning har ett värde enbart allena om sidantalet på något sätt motiverar ersättning till utredaren.

Idrotter kan inte jämställas

Blom har också ett långt avsnitt om genusperspektivet. No shit, Sherlock. Kan någon ha missat att kvinnor lyst med sin frånvaro bland boxning och illegal pyroteknik? 

Det är den milda kritiken. Den kraftiga kritiken är den antiintellektuella ansatsen. 

Att som Blom gör, jämställa bandy, ishockey och fotboll är att garantera ett resultat i form av en fruktsallad som innehåller mer än jämförelser mellan äpplen och päron. 

2 000 bandysupporters i Ljusdal där alla känner alla går inte jämföra med 45 000 anonyma storstadsbor i Stockholm. Ca 450 av 480 fotbollsmatcher hade ordningsläge gott eller mycket gott (polisens rapporter) och kan jämställas med ishockey och bandy men även med damfotboll, curling och casting. 

Den så självklara slutsatsen

Problemet är alltså nästan helt kopplat till storstad, matcher med mycket stor publik, långt över de publiksiffror som finns inom fotbollen i övrigt och inom andra sporter och rör ett begränsat antal klubbar. 

Att det uppstår ordningsproblem om befolkningsantalet i en svensk mediankommun samsas på en hektar är ingen nyhet. Jämfört med festivaler och stora konserter så är den typen av fotbollsmatcher ett mindre problem i antal anmälda brott, men arrangörerna skall kunna förvänta sig hjälp av myndigheten för att övrig publik skall vara trygg.

Att konstruktiva förslag för att bli av med problemen bör kopplas till de här matcherna och inte till fotbollen som sport känns som en så naturlig slutsats att det är tragiskt att den förståelsen inte finns i rapporten. 

Inte fotbollen som har problem

När man påstår att det är fotbollen som har problem och ser fotbollen som en homogen struktur som rakt av går att jämföra med ishockey och bandy är det enbart ett sätt att garantera att man löser fel problem. Det har man dock lyckats rätt bra med. 

Polisens lösning som Blom anammar är att minska på antalet tillåtna åskådare i tillståndsgivningen. Det är tragiskt men logiskt. Polisen säger om We are Shlm-festivalen att man först och främst vill ha kameror för att kunna övervaka och om problemen kvarstår så vill man dra in tillståndet för festivalen.

Budskapet till Stockholms unga tjejer som vill lyssna till musik och se sina idoler i Kungsträdgården är alltså att det inte finns en polismyndighet som gör att de inte utsätts för brott eller om så sker beivrar brotten och lagför brottslingen. I farans riktning ligger att polisen föreslår att tjejerna bär heltäckande klädsel och åtföljdes av bror eller far när de besöker publika platser.

Är det så vi genom en polismyndighet bevarar vårt öppna demokratiska samhälle?

Vi ska undvika publika platser...

Polisen föreslår inte helt oväntat samma lösning för fotbollsmatcher. Det är då uppenbarligen den nya polisorganisationens idé om hur man skall hantera uppdraget att ge medborgarna trygghet. Vi skall helt enkelt undvika publika platser. Det kan vara så illa att rikspolischefen har rätt, den nya polismyndigheten kan bara fungera väl om alla låser in sig i sina lägenheter.

Om inte vår polismyndighet klarar av att hantera sitt uppdrag att medborgarna tryggt skall kunna befinna sig på publika platser finns det anledning att omgående avskeda ett större antal polischefer till dess att de klarar av att fullgöra sina grundläggande uppgifter. Den metoden har fungerat perfekt i många andra länder och bör prövas.  

Det är klart att vi alltid skall minska risken för att en polis i tjänst skadas eller dödas, men vi får aldrig glömma att polisen har fått sina maktmedel för att förhindra att civila medborgare utsätts för brott, skadas eller dödas, dvs när sådan risk föreligger måste polisen ta risker för egen del. 

Polisen ska inte utsättas för risker... nähä

Om det visar sig att arbetsmiljöverket eller facket beslutat att polisen inte får ta risker även när medborgare riskerar att utsättas för brott eller fara så har vi ett gigantiskt problem där enda lösningen är medborgargarden. Medborgargarden är inte en del av ett demokratiskt rättssamhälle utan ett bevis för att ett sådant inte längre finns.

Fotbollen såväl som de åskådare som utsätts för hot eller obehagliga bengaler är ett brottsoffer på samma sätt som de tjejer som utsätts för sexuella trakasserier.

Med vetskap om de +70 miljoner som fotbollsklubbarna lägger på säkerhetsarbete, ett mycket omfattande regelverk, ibland över 1 000 funktionärer och vakter på en match och de 100-tals miljoner klubbarna förlorar i uteblivna intäkter på grund av brottsligheten blir beskyllningar om att fotbollen inte tar ett ansvar patetiska. 

Ta tag i anmälningarna!

I synnerhet när polis och rättsväsende skriver av varenda anmälan som kommer in trots gott bevisläge. Med 622 identifierade s.k. risksupportrar där 75 procent agerar kriminellt (polisens egna uppgifter 2012) så hade problemen varit lösta vid det här laget om de här idioterna hade fått tillträdesförbud samt straffats för andra brott de begått. Då hade vi inte behövt bli upprörda över den här undermåliga rapporten.

Över 20 miljarder per år för en myndighet som skriver av anmälningar med gott bevisvärde eller mycket högt demokratiskt värde i brotten är ingen grund för tillit till myndigheten.

Fotbollen kan inte bekämpa supportrar som beter sig fel utan hjälp från samhället. Att införa lagar som skall hjälpa fotbollen blir totalt verkningslöst om inte polisen fullgör sin uppgift att beivra brott och lagföra brottslingar.

Inte den sista skandalen

Pengar utlöser mycket - allt från glädje till besvikelse när de saknas eller används fel. Foto: Fredrik Sandberg, TT

 

Skandalerna duggar tätt och de skadar idrotten. Gör man fel så åker man dit. Om det så är Kommunal, IAAF, FIFA och idrottsrörelsen.

Kommunalskandalen är i stora delar identisk med kulturen hos FIFA och begreppet makt korrumperar valideras löpande. Det kommer att komma mera, både om fackförbund och internationella idrottsförbund.

Vems tur nästa gång?

Förr eller senare så hamnar ett svenskt specialförbund i fläkten också, om man inte gör något ordentligt proaktivt.

Björn Eriksson, ordförande i RF, skrev häromdagen en utmärkt debattartikel i DN om hur viktigt transparensen och etik har blivit. Min förhoppning är att alla i förbundsstyrelser i SF har läst den och beslutat sig följa den.

Det som nu händer är att digitaliseringen skapar en väsentligt ökad sannolikhet för det man inte vill skall komma fram ändå kommer ut. Jag bedömer att läget totalt sett är väsentligt bättre idag än för 30 år sedan, både inom fack och andra folkrörelser som idrott medan det som skiljer är att sannolikheten att det kommer ut är ofantligt mycket större nu.

Blir uthängt

De förbund som inte aktivt, engagerat och omfattande arbetar med de här frågorna är förbund som förr eller senare blir uthängda i media på ett sätt som skadar förbundet och idrotten.  

Varje ordförande och generalsekreterare skall varje morgon på väg till jobbet göra det s.k. Aftonbladstestet, dvs kunna svara nej på frågan ”Finns det något i vår verksamhet som skulle kunna bli en rubrik på Aftonbladets första sida”. Om någon nu inte tycker om Aftonbladet så går det lika bra med Expressen.  

Gentemot det internationella förbunden bör varje Svenskt Specialförbund till varje internationell kongress motionera om följande:

1: Årsredovisningar skall följa standard för publika globala företag med motsvarande kvalitet på revision. Årsredovisningar med den här kvalitativa nivån skall publiceras på hemsida och minsta frågetecken skall ge nationellt förbund rätten att låta annan revisionsbyrå göra en granskning med tillgång till all bokföring.

2: Alla ersättning inklusive reskostnader till ledning och styrelse, kommittéledamöter skall redovisas per person. Det skall kontrolleras att sådana ersättningar beskattas i det land personen bor i.

3: Löner inklusive förmåner och pensioner till ledning får inte överstiga nivån för en ledamot i exempelvis det brittiska underhuset.

4: Mänskliga rättigheter och fackliga rättigheter vid byggnad av anläggningar är prioriterade vid utseende av värdnation för mästerskap. Detta skall kontrolleras kvartalsvis och rapporteras publikt under hela perioden från att stad/land erhållit medlemskap till dess det genomförts. 

5: Två perioder är längsta period som ordförande och tre perioder längsta period som ledamot i en internationell styrelse. Självfallet skall det gå att vara suppleant, sedan ledamot och därefter sitta i presidier i tillsammans fyra-fem perioder.

Vara trygg med sponsorerna

Ovanstående är självklarheter och i praktiken rena hygienfaktorer för ett internationellt förbund som vill ha ett gott renommé och vara trygg partner för sponsorer. 

Det lär dock möta motstånd vid internationella kongresser, vilket i praktiken skall ses som bevis på att engagemanget är nödvändigt. Sverige bör få med sig ett större antal europeiska länder på internationell nivå och på Europa-nivå är det ett extremt varningstecken om det uppstår motstånd mot förslag av den här typen.

Sen räcker det inte med det här. Det finns anledning att öka transparensen även nationellt. Punkterna bör gälla för internationella förbund självklara även nationellt. 

Svenska Fotbollförbundet är ett exempel där åtaganden och risker med investeringen i Friends Arena inte direkt lyfts fram för att uttrycka sig milt.

För idrottens överlevnad

Min tes är dels att det är lönsamt att vara transparant och att det också skapar högre nivå på demokratin i organisationen. Det tillsammans med synen att man numera åker dit. Det handikappidrotten höll på med under tidigare ledning skulle inte fungera idag även om det bara är några år sedan. Så fort går det numera.

Transparensen går att öka med digitaliseringen. Vi måste stoppa det demokratiska moraset. En bra modell är att låta distrikten vara det de var tänkta för, dvs samordna verksamheten i regionen men se till att alla föreningar som är medlem i ett förbund har rösträtt på förbundsmöten. Fotbollen får ha förbundsmöte på Friends men det är fullt görbart idag. Samordnat med e-röstning så att alla medlemmar i förening och alla förening i förbund kan delta på distans. 

Att öka deltagande på föreningarnas årsmöte och föreningarnas engagemang på förbundsnivå är överlevnadsfrågor för idrottsrörelsen.

Oacceptabla löner

Sedan skall vi självfallet acceptera ordentliga ersättningar. Alternativet är mindre kunniga eller bara rika och pensionerade som aktiva på nivå. Löner på miljonnivå för en generalsekreterare i ett stort förbund är inte på något sätt konstigt med svenska skatter och förmågan att rekrytera från näringslivet som grund.

Även på styrelsenivå är ersättningar nödvändiga om tidsåtgången passerar en dag per vecka. 

Men allt måste vara transparent. 

För att då avsluta så har europeiska handbollsförbundet bevisat allt som står ovan genom att först förbjuda regnbågsbindlar som symbol för människans lika värde och sedan köra lättklädda tjejer som pausunderhållning. 2016 efter Köln. Det är så korkat att klockorna stannar.

En märklig granskning

"Med hundratusentals hästar som rids eller tävlar i trav och galopp så uppstår skador på människor och djur, i en del fall tyvärr med dödlig utgång för både människor och djur. Ändå ger SVT:s så kallade granskning en skrev bild", konstaterar Dan Persson. Foto: TT

 

SVT upplåter utrymme på sin opinionssida åt ordförande i Djurens Rätt som utifrån en grundinsikt kom med ett oseriöst angrepp på hästsporten. 

Det är möjligt att veckans mediedebatt där påstådd mörkning för att inte stödja SD lett till stöd av SD medfört att SVT under helgen ändrat policy till vilka de skall tillåta skriva på sin sida, till att även omfatta de mest extrema.

Bemöter inte angreppet

Djurens Rätt har extrema åsikter. Om vi översätter deras position till religioner (och är så snälla att vi inte väljer Islam utan Kristendomen) så är de att jämställa med Westboro Baptist Church, den hatiska homofobiska, antisemitiska sekt i USA som får sammanfattas som det sämsta religionen kan uppvisa tillsammans med Salafism.

Läs igenom deras ideologiska program här så förstår ni. Bör dock tillägga att jag som hund och kattägare är positiv till att förbjuda fyrverkerier.

Travsporten lär inte bemöta angreppet, dels för att det är osakligt men framförallt att den tidigare sända så kallade granskningen av Travsporten påvisade nära band mellan SVT och Djurens Rätt. Ingen organisation eller företag kan föra en diskussion med någon som har ett dolt stöd av den mäktigaste aktören på svensk mediemarknad som SVT är. 

Olyckor oundvikliga

Det här är förmodligen krönika nummer 15 eller mer av mig som bemöter oseriösa angrepp på idrotten i media. I de flesta fall handlar det om okunnighet, i många tyvärr beroende på illvilja men den här gången är det i grunden extremistisk ideologi med ett påvisat ideologiskt stöd av Stats-TV:s personal. 

Det är en passerad gräns som jag i min vildaste fantasi inte kunde tro kunde passeras.

Låt mig vara tydlig. Med 4 miljoner idrottande svenskar och hundratusentals hästar som rids eller tävlar i trav och galopp så uppstår skador på människor och djur, i en del fall tyvärr med dödlig utgång för både människor och djur. 

När så sker på grund av bristande policy eller säkerhet skall de ansvariga kritiseras. När idrottande barn kränks så skall det också kritiseras. Skadorna är relativt antalet träningstillfällen och tävlingar väldigt få även om varje skada är en tragedi för de närmast berörda. Men det bryts ben, någon person avlider i samband med idrott. Det är i sak inte konstigare än att antalet som dör i hjärtinfarkt i Norrland ökar när det faller mycket snö som måste skottas men likväl tragiskt. Även hästar bryter ben och måste avlivas.

Inte SVT:s sak

De här skadorna kan aldrig vara grund för att sluta med idrott. Men det är det ställningstagande som Djurens rätt har. I ärlighetens namn så har de inga synpunkter på skadade och dödade människor, det är inte lika viktigt för dem som djur så den delen av idrotten kan vi fortsätta med enligt dem.

Jag skall inte kritisera Djurens Rätt mer, det här handlar inte om dem. De har rätten att finnas och driva sina frågor, precis som Jehovas Vittnen, Livets Ord och Sveriges Nationella Parti. Det är en modell som alltid skall försvaras oavsett hur aparta vi kan tycka att deras åsikter är.

Det finns däremot goda skäl att kritisera SVT. Public Service innebär ett mycket stort ansvar att hantera begrepp som Objektivet och fakta. Den tidigare granskningen kunde Svensk Hästsport bemöta på varje enskild punkt. 

Det som då oroade var twitterkonversationer med gratulationer mellan SVT-medarbetare och Djurens Rätt aktiva. Granskningen framstod som ett ideologiskt beställningsjobb från Djurens Rätt. Det skall inte SVT hålla på med.

Tillsätt en granskning

Utan ideologiska skygglappar hade granskningen ställts in. Även om jag valt att inte ha tv och inte betala licens av kvalitetsskäl så är jag en stark företrädare av public service och en idog lyssnare på SR. 

För mig är i synnerhet i den komplexa medievärld vi lever i ett starkt public service med extremt hög trovärdighet en del av att bevara demokratin. Då får inte SVT bete sig så här. SVT får aldrig misstänkas för att på ideologiska grunder samverka med extrema sekter. Vare sig religiösa, politiska eller andra sådana.

Tillsätt en granskning av det interna arbetet och gör en ordentlig policy samt byt ut personal som låter sympatier med sekter påverka sitt arbete.

Tradition ställs mot nya trender

Våra vanor och beteenden präglar också idrotten som är en rörelse i stark förändring. Foto: TT

 

Det är väldigt populärt att skriva årskrönikor om året som har gått. Jag väljer att skriva en om året som kommer. Det primära skälet är självfallet att en krönika om året som gick innebär att man måste komma ihåg och göra research, dvs arbeta. 

Då det är omöjligt att förutse framtiden så blir en krönika om året som kommer en ren gissning. Ingen som helst research behövs. Får se det lite som träning inför det arbetsfria samhälle som forskarna pratar om.

Fyra starka mål

Idrottspolitiskt så kommer minst två partier att föreslå att Friskvårdsavdraget görs om. Det är ineffektivt och är att se som slöseri med skattepengar. Det viktiga här är vad vi får i stället.

Ur ett samhällsperspektiv så är det fyra saker vi vill uppnå med idrotten:

• Fler barn som klarar skolan och blir goda skattebetalare

• Minskad konsumtion av äldrevård genom träning och bättre mat hos hela den vuxna befolkningen.

• Minskad sjukvård och sjukskrivning genom träning hos hela den vuxna befolkningen

• Förbättrad integration

Sen är det kul med medaljer i mästerskap och att utveckla talanger men det är inte bråkdelen så viktigt som ovanstående för samhället.

RF försöker tysta ned

Rent skattetekniskt är det viktigt att idrotten fortsätter att växa snabbare än BNP då den genererar mer i skatt och har fler anställda per omsättningskrona än industrin. Idrotten genererar +30 000 anställda och mellan 35 och 50 miljarder i skatter. Ingen vet den exakta siffran för RF har av ideologiska skäl hela tiden försökt tysta ner att idrotten har blivit en näring.

Det tycker jag är kodumt på ren svenska.

Vill man öka stödet från samhället så bör man väl tala om hur viktig man är för ekonomin såväl som för folkhälsan. En önskan är att 2016 blir första året när RF börjar berätta om allt det fantastiska Idrotten skapar i samhällsnytta. Det troliga är dock att inget händer och att bara golfförbundet förstår hur man bedriver opinionsbildning som påvisar samhällsnyttan.

Eliminerar risken med kapade föreningar

2016 blir året då RF tar fram förslag på hur specialförbund och föreningar kan använda e-röstning. Vi måste göra något åt föreningsdemokratin och om medlemmarna inte kommer till årsmötet så kan årsmötet komma till medlemmarna för att travestera.

Vi tar bort risken med kapade föreningar, vi förbättrar besluten då en större massa är med och röstar och den ideella föreningsidrotten kan återigen peka på att man är demokratiskt styrd. 

Det här är enkelt att genomföra och billigt, systemen finns redan, det som krävs är en gemensam metod för hur man rent praktiskt hanterar ex.vis tilläggsyrkanden och nya kandidater. Vi måste bevara den demokratiska strukturen och tanken att vi skall få medlemmarna att gå på årsmöten kan vi lägga ner.

Högt publikintresse

Den kommersiella idrotten kommer att öka sin omsättning 2016, men inte sina resultat. Det vet vi redan. Skattehöjningen med ökade arbetsgivaravgifter för unga kostar lika mycket som man har i resultat.

Publikintresset kommer att vara högt av två skäl. Dels växer marknaden för live event och samtidigt blir klubbarna bättre på att erbjuda kvalitet i totalupplevelsen.

Här kommer fler arenor än Vida i Växjö att inse att kontantlöst är modellen och andelen biljetter som säljs digitalt ökar snabbt. Vi får se mer av dynamisk prissättning och annan professionalisering.

Små förbund tappar mera

Idrotten blir mer heterogen. De små förbunden med enstaka undantag fortsätter att tappa medan de stora tappar mindre och allt som sker i egenidrottande och i kommersiell regi fortsätter att öka. Det logiska vore att RF införde samma modell för kommersiella aktörer som golfen med framgång använt sig av sedan slutet på 80-talet med möjlighet att vara Associerad till organisationen som bolag. Alla behöver en stark aktör som kan arbeta med opinionsbildning som en röst för hela idrotten.

En process där grundbidragen till förbunden anpassas mer efter leverans borde inledas redan 2016 men den politiska konflikten tror jag alla backar för.

Med borttaget friskvårdsavdrag från 2017 så är den viktigaste frågan vad som kommer i stället. Det finns två modeller jag tror på, Antingen göra om LOK-stödet så att åldersgränsen tas bort eller någon utveckling av RUT. Här måste idrotten gå före.

Låga förväntningar

I januari kommer rapporten från regeringens samordnare för s.k. idrottsvåld (huliganer, bengaler etc). Mina förväntningar är mycket låga. Det troliga är att rapporten är kvalitativt undermålig, saknar relevans i slutsatserna och i slutändan mest är skriven för att motivera ersättningen till samordnaren.  

Jag kan få äta upp detta om det visar sig finnas någon form av faktabaserade lösningar men jag tror risken är liten. För fotbollen som är den som är utsatt för våld och som bett samhället om hjälp är svar av typen våldtäktsmål ”men hade du inte så kort kjol så man kan förstå att han ville våldta dig” inte ok men det är ungefär vad jag tror kommer stå där. Lovar att be om ursäkt om jag har fel.

En enkel förutsägelse är att Idrotten under 2016 kommer att visa sig vara bäst på integration och också få mer stöd för att kunna utveckla den verksamheten ytterligare.

Ett tillkommande problem att hantera är hälsa hos de som nu kommer till Sverige. Väsentligt högre andel som röker, väsentligt färre som tränar skapar stora framtida kostnader för sjukvård och i förlängningen äldrevård. Det här är ett område där Idrotten kan göra mycket men då måste man ta hjälp av andra och framförallt måste samhället förstå att det här är mycket lönsamma investeringar i både minskade framtida kostnader och förbättrad integration.

51-procentsregeln måste bort

Vi borde få en av fotbollförbundet initierad motion till 2017 års Riksdrottsmötet om att ta bort 51-procentsregeln som den här gången går igenom. Den skadar idag idrotten och det blir absurt när klubbar som drivs som föreningar har en sämre skattemässig sits än de som drivs som bolag.

Vi kommer att få se en snabb ökning av community-idrott, dvs där wearables och sociala media skapar digitala föreningar som attraherar fler och fler som cyklar, springer, åker skidor, simmar, promenerar tillsammans utifrån tid och lust, helt initierat via webben.  Förstår inte varför inte fler föreningar utnyttjar den här stora ekonomiska potentialen i sin egen verksamhet. Vi måste inte göra som vi gjorde 1910.

Borträknat golfen, Korpen och Friskis så förtjänar alla förbund kritik för att man inte är bättre på breddidrott för vuxna. Hur man som SvFF kan ge bort sin egen idrott till konkurrenten Korpen är för mig obegripligt.

Kan bli ett lyft för spelmarknaden

En förändring som jag hoppas Håkan Hellström som spelutredare föreslår redan till våren är att föreningar som har rätt att få tillstånd för lotterier också får anordna digitala sådana. Det kan bli ett ordentligt lyft för spel som stödjer civilsamhället och en motvikt till de utländska bolag som inte ger något tillbaka.

Känner mig också rätt trygg i att RF blir pådrivande att specialförbund agerar tuffare mot sina internationella organisationer på områden som transparens, doping, korruptionsbekämpning, krav på mänskliga och fackliga rättigheter för länder som får internationella event. Varje SF bör ta fram en handlingsplan, motioner och bygga nätverk av länder som stödjer detta arbete.  IOK, FIFA, UEFA, IAAF borde räcka. Här kan SOK vara behjälpliga, de har med fyra länder i gruppen gjort underverk med IOK även om mycket återstår.

Därutöver är det troligt att jag sänker mitt handikapp i golf, vinner fler matcher än hustrun och att Luleå Hockey tar SM-Guld samt att Arsenal vinner Premier League.

God fortsättning!

När både klubben och fansen ska känna sig som vinnare

En artikel på Växjö Lakers hemsida har retat upp fansen och nu har klubben tvingats be om ursäkt och radera inslaget. Foto: Mikael Fritzon, TT

 

Skall försöka förklara hur svårt det här kan vara. Sen är det inte enkelt. Lakers är inte utpekat mer än i nästa stycke, texten är i övrigt generisk.

Lakers har klantat sig flera gånger i rad och påvisat en bristande förståelse för hur den här typen av kommunikation måste byggas. Det är 180 grader motsatsen mot att arbeta med politisk journalistik, sådan erfarenhet är alltså bara ett bevis för att man kommer att göra fel. Under flera säsonger med den gamla ledningen gick man inte bort sig en gång.

Då över till det generiska.

Klubben blir en motståndare

Supportrarna är dels omistliga för upplevelsen för alla andra kunder. En levande klack är fullständigt livsviktigt för att få alla ekonomiskt viktiga kunderna att betala och konsumera. Supportrarna i betydelsen klack på ståplats är olönsamma om man ser dem som kunder men de skall ses som en del av eventet och då blir eventuell lönsamhet totalt ointressant.

På det kommer att supportrarna anser sig vara de enda viktiga. Andra är inte ”riktiga supportrar” eftersom de inte hoppar och sjunger iklädda klubbtröjor. Inomgruppssolidariteten blir väldigt hög och alla som inte är 100 procent med dem är emot dem. Vill man förstå bör man läsa psykologi om sekter.

För att då förvärra finns det ledare i gruppen supportrar med en självbild som får Jan Guillou att framstå som ödmjuk och tveksam, som baserar sitt informella ledarskap på att kritisera klubben som alltid av naturliga skäl blir den naturliga motståndaren, hur motstridigt kärleken till laget det än verkar. 

Vet alltid bäst

Personen i fråga kan mer ishockey, fotboll, basket handboll än alla andra utan att någon någonsin erbjudit sig betala för hans kompetens. De här personerna lägger oceaner av tid på sitt engagemang, då övriga i gruppen mera sällan är lika engagerade ger det makt.

Som lök på laxen blir målen annorlunda, dvs supportergruppen skall försöka ta en plats gentemot andra klubbars supporterklubbar och vinna respekt hos dem. De metoderna är mera sällan det klubbarna vill se.

Så ungefär ser det ut. Sen har klubben de fem-tio gånger så många ekonomiskt livsviktiga kunder att hantera i en marknad där de som är där för eventet men inte nödvändigtvis älskar klubben är en växande och ekonomiskt viktig kundgrupp. Till råga på allt den snabbast växande kundgruppen

Enkelt - utom genomförandet

En klubb skall få sex-åtta segment av kunder att må bra och trivas på samma match. Motsättningar mellan de här grupperna är rena mardrömmen för klubbens ekonomichef och idrott på den här nivån är ekonomi där omsättning styr tabellplacering. 

Så hur hanterar man då kommunikationen med den här gruppen? Reglerna är ganska enkla, strategin är enkel och genomförandet är ett taktiskt elände som får Hawkins spelteorier att framstå som gymnasiematte.

Av naturliga skäl så fokuserar jag på 1 och 2 och skippar tre. Jag lever på att gå igenom sådant med de jag kan fakturera, här skriver jag det allmänt kända.

Regler som måste följas

Reglerna ser ut som följer:

1: Tonalitet är allt

2: Deras språk

3: Framstå aldrig som en Messerschmitt eller som någon som sitter högre i en organisation

4: Lyssna hela tiden, ställ frågor, återkoppla, lyssna. Man behöver inte hålla med och man får sätta ned foten men man måste lyssna. Uppdraget är att jämställa med att få en fyraåring att acceptera max en timme PS4 spel per dag eller en miljöminister att acceptera mera kärnkraft på grund av fakta. Ingen värdering i detta bara ett försök att beskriva svårigheten. Exemplen är jämförbara.

...och strategin också

Strategin är som följer

1. Aldrig någonsin vara reaktiv. Ligger man inte före är man torsk. Förväntade supporterreaktioner på onsdag måste vara kommunicerade på tisdag.

2. Klubbens långsiktiga idrottsliga framgångar enda gemensamma målet.

3. Kommunicera utifrån ett perfekt CRM-system med relevans mot individ. Aldrig till alla med samma budskap.

4. Använd tränare och spelare för kommunikation om det sportsliga

5. Var bäst på sociala medier

Strategin är av den karaktären att det här är inget man delegerar nedåt och har man åsikten att det inte är viktigt eller att man inte har tid så kan man rulla sig i tjära och fjäder själv, det är trots allt bättre än att andra gör det. 

Får inte känna sig som förlorare

Supportrarna är livsviktiga för klubben och just klubben och laget är livsviktiga för supportrarna. Bojkott är ett icke ovanligt hot som man kan bortse ifrån. De viker sig alltid. 

Sen handlar inte det här om att vinna, man får aldrig någonsin vinna i betydelsen att de är förlorare. Man vinner när de känner sig som vinnare och man själv inte förlorat. En positiv supporterkultur är en del av sportsliga framgångar som skapar ekonomiska framgångar

Men grunden är att ha en total respekt för kunden, varje kund oavsett om det är ung supporter eller en sponsor och allt däremellan. Misstänker VD, styrelse att det finns minsta brist i den respekten hos den ansvariga så har man två alternativ. Byt ut personen ifråga eller förlora intäkter.

Kan inte räkna med ersättning

Kvinnorna skriver i DN: "Som idrottande kvinna står många inför ett svårt val: att bli förälder och sluta idrotta eller att vänta med familjebildandet tills idrottskarriären är över. Idrottsrörelsen ligger ljusår efter arbetslivets trygghetsvillkor."

 

13 idrottare skriver ett öppet brev på DN sport där SOK och idrottsförbund kritiseras för att elitidrottare inte får ekonomiskt stöd under graviditet och mammaledighet. Den kritiken tycker jag är orättvis.

Här hittar du idrottskvinnornas öppna brev i DN

Nuvarande system med kostnadsersättning och stipendier till de som har för låga inkomster från sin sport är väl utformade och behöver inte ses över.

Ett val mellan karriär eller idrott

Är man elitidrottare i en sport där man inte kan leva på sin idrott måste man hela tiden välja mellan utbildning och elitsatsning, familj och elitsatsning och så vidare. Man vet när man väljer sådan idrott att det inte finns pengar. 

Samhällets krav på att man skall skapa sin egen försörjning står långt över rätten att försöka nå världselit i en icke kommersiell sport. Man blir dessutom inte gravid i dagens samhälle, det är ansvar som planeras för att stämma med allt från jobb och boende för båda parter.

Det här berör dessutom väldigt få, färre än tio per år. Vi kan inte bygga strukturer för enstaka individer. Det system vi har idag är bra.

Kan aldrig bli samma villkor

Det öppna brev som idag publiceras i DN bygger genomgående på tesen att idrotten skall ha samma villkor som näringslivet. Det är en absurd tanke och den bygger på helt felaktiga principer.

Intäkter inom idrotten bygger helt på prestation. Det lilla fåtal som tjänar pengar utanför lagsporterna där vi har några få ligor med löner över genomsnittet för Sverige till spelarna är inte anställda, annat än i egna bolag.

Väljer man en icke kommersiell idrott och vill ha barn får både den blivande mamman och pappan se till att de har jobb och inkomster så de kan ta hand om barnet. Det är deras ansvar, inte idrottsrörelsen.

Värre med små och icke kommersiella

Tjänar man pengar och betalar skatt så har man förtjänat de ersättningar som finns när man är mammaledig medan man själv får sämre ersättning när man som gravid inte kan tävla längre. 

Det är ingen rättighet att bedriva elitidrott med ersättning från någon annan. Pengar förtjänas dels där de skapas där spelare/idrottare får ganska exakt lika mycket som anställda får, dvs ca 60 procent av kostnadsmassan går till de som gör jobbet.

För små, icke kommersiella idrotter får man om man är riktigt duktig kostnadsersättning och man kan få stipendier. Har man valt en icke kommersiell idrott bör man sätta studier och arbete före idrotten. I synnerhet om man prioriterar att bilda familj. Ansvaret att försörja sig själv och betala skatt kommer etta på listan.

Gapet växer

Globalisering och Digitalisering gör dessutom att de små idrotterna tappar medan de största hela tiden tar en större del av kakan. Har man valt en icke kommersiell idrott kommer det att bli sämre och det bör man känna till och acceptera.

Att tycka att det är orättvist innebär att man inte förstått principen för idrott. The winner takes it all.

Samhällets syn på idrotten förändras sedan tiotalet år gradvis. Samhället vill betala för mer folkhälsa och ungdomar, förväntar sig att elitidrotten skall generera pengar till samhället som den industri den är och ser inga fördelar med ökat samhällsstöd till icke kommersiell elit. Värdet för samhället med en OS-medalj i en liten icke kommersiell sport är dessutom numera försumbart. 

Det borde inte heller komma som en överraskning för någon att elitidrotten är elitistisk. Den är grunden för begreppet elitistisk. 

Livet är fullt av val och är man eller försöker man bli elitidrottare är det samma som för oss alla. Ansvaret att försörja och sörja för ett barn är det största man tar på sig. En fungerande ekonomi som man själv har skapat är en mycket viktig del av det ansvaret. Barnet måste komma före den hobby som icke kommersiell elitidrott måste ses som.

Varför blir det på detta viset?

"Den första frågan som uppstår är varför SvT agerar på det här sättet", frågar sig Dan Persson. Foto: TT

 

SvT:s reportage om travsporten har fått travsporten att reagera. Johan Lindberg, generalsekreterare för Svensk travsport, har tvingats gå ut med ett långt och klarläggande informationsbrev där han konkret och tydligt belyser hur SvT har vinklat, klippt och skapat en negativ bild av hästsporten som saknar verklighet och fakta.

De här tre reportagen är bara ett exempel på många osakliga påhopp på idrotten av media. Mer om det senare.

Att måla ut travet som djurplågare är allvarliga anklagelser. Djurplågeri är ett skambrott. För de tiotusentals människor som valt att arbeta med hästar, med kärleken till hästen som en av de främsta drivkrafterna, är det fruktansvärt om SvT skapar en motsatt felaktig bild av hästnäringen hos allmänheten.

Fakta om hur SvT agerat finner ni i Johan Lindbergs informationsbrev här där även länkar till reportagen ligger. 

Den första frågan som uppstår är varför SvT agerar på det här sättet. Det journalistiskt korrekta med SvT:s stränga krav på opartiskhet och fakta som ”Public Service” har att ställa in reportaget eftersom ett inslag om att det inte plågas djur inom travsporten inte har något nyhetsvärde. 

Finns ett regelverk

Att travsporten har ett omfattande regelverk för att förhindra att man på något sätt agerar i strid med travets regler och svensk lag torde inte heller ha något nyhetsvärde. 

Den publicistiska Kajsa Varg-modellen att koka soppa på en spik är inte värdigt SvT, det skall Avpixlat, Fria tider, ETC och de andra mindre demokratiska tidningarna vara ensamma om. För oss som tycker om modellen med public service så försvårar sådana här lågvattenmärken vår förmåga att försvara public service som företeelse.

Om SvT tweetar Djurens Rätt, en organisation som i min bok utvecklas i riktning mot fundamentalistisk sekt, för att få beröm för reportaget, har den anställde totalt missuppfattat de värderingar man bör ha om man är anställd på SvT.

En slagpåse

Det allvarliga är dock inte att SvT gör ett övertramp, även om det här var lite överraskande, då jag uppfattat det som den politiska tillhörigheten hos SvT:s personal till +50 procent handlar om människor som vill ersätta bilen med häst och vagn. 

Det är bristen på kunskap och intelligens i idén att man kan vinna travtävlingar genom att ha med hästar som har ont, är sjuka och plågas som stör mig.

Det som bekymrar mig är också bilden av att idrotten blivit en allmän slagpåse i media. Idrotten är en av våra största samhällsföreteelser så den skall självfallet granskas.  När man inte följer regelverk så skall självfallet media belysa detta. Med 20 000 föreningar, 70 förbund och 1400 distriktsorganisationer med tiotusentals ledare och miljontals utövare så sker det övertramp. De är dock väldigt få relativt omfattningen. 

Idrotten måste agera annorlunda

Att medias funktion är av den arten att rubriker av typen ”Kalle hade jättekul på fotbollsträningen” är sällsynta får vi leva med. Nyheter är när något som inte borde hända händer. 

Den gamla mediabilden av idrotten hade dock förmågan att belysa det samhällsvärde idrotten skapar. Det moderna medielandskapet har inte råd med den typen av beskrivande information, här skall man bara förstärka det skandalösa för att skapa klick. Lokal media är fortfarande ett positivt undantag som förtjänar respekt.

Läser man mediebolagens resultaträkningar så förstår man att det blir så här. Av just det skälet borde public service vara den som inte rycks med i eländet.

Konsekvensen blir också att idrotten måste bli bättre på opinionsbildning. Blir man inte bättre så kommer bilden av idrotten hos allmänheten enbart att målas utifrån negativ klickjournalistik.

Idrotten måste helt enkelt bli väsentligt bättre på att kommunicera vad man gör eftersom media har blivit så mycket sämre.

Gör något.

Miljardärerna och bröderna Kawa Junad och Serkat Junad köper in sig i Borlängeklubben Dalkurd.  På söndagsmorgonen avslöjades nyheten. Bröderna drömmer om Champions League. 

Även om ridsporten har en positiv trend ägs allt fler ridanläggningar av landets kommuner och beroendet är mycket starkt. Ekonomiskt stöd är ett krav från många föreningar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Bert Karlsson gillar handboll och i synnerhet tjejerna i det allsvenska handbollslaget Skara HF. Han tycker att det är så pass angeläget att han har blivit en stor sponsor.

Här är de tio mest attraktiva idrottevenemangen. De som du och jag ska kunna se på TV utan att betala en enda krona. Och nu kan det bli möjligt.

IFK Norrköpings ordförande Peter Hunt vill ha en ny klubbdirektör.  Håkan Wetell har varit en utmärkt vikarie sedan Magnus Munken Karlsson plötsligt försvann. Först nu framkommer skälen.