Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

AIK:s intäkter har minskat med 25 procent

Hur mår egentligen Allsvenskan, frågar sig Dan Persson. Foto: TT

 

AIK:s delårsrapport är det mest skrämmande om Allsvenskans utveckling vi sett på länge, skriver Dan Persson och menar att varningssignalerna är mycket oroande. 

Börsnoterade AIK fotboll AB är enda aktör som släpper fullständiga rapporter. Häromdagen kom rapporten för Q2 (och logiskt också första halvåret).

Sammanfattningsvis så har man rekord i sålda årskort men intäkterna därför har inte ökat. Slutsatsen är att man rabatterat årskorten i sådan utsträckning att det minskat övrig biljettförsäljning och genom rabatter minskat den totala intäkten.

Något har gått riktigt snett

För Q2 har publiksiffrorna nästan halverats och den trogna ståplatspubliken betalar så lite att det direkt slår på intäkterna. Derbyt som ifjol låg i Q2 och i år i Q3 påverkar en del, men derbyts publiksiffror och intäkter var väsentligt lägre än ifjol.

Antalet sålda lösbiljetter har enligt andra källor legat under tusen per match och i rapporten pekas detta ut som en huvudorsak. Det är tragiskt då det är sällanbesökarna som är det enda kundsegment som går att öka ordentligt och där man också kan ta bra betalt. 

De senaste två matcherna med en poäng av sex möjliga ökar risken för att guldet är borta, vilket sänker publikintäkterna än mer för Q3. 

Hade det varit H&M som släppt en Q2-rapport av det här slaget hade det varit en katastrof med slutsatsen produkterna inte är attraktiva och där någon/några i ledningen fått lämna direkt. För AIK verkar det vara som att det är publiken som sviker, inte ledningen som inte levererat.

Riktigt illavarslande

Intäkterna har minskat med 25 procent under Q2 2014 jämfört med samma kvartal 2013. Resultatet för första halvåret är en förlust på 5 miljoner. Resultatet är inget större problem, spelarförsäljningar bör lösa den frågan. Det oroande är att man tappar publik och operativa intäkter.

Det trista är att siffrorna indikerar att intäkter per kund sjunker samtidigt som antalet kunder också minskar. Mindre från färre är en dubbelstöt. Revpas (intäkt per tillgänglig matchstol) mäter inte AIK av för mig outgrundliga skäl. 

Produkten har alltså tappat dubbelt. Det kan vara så illa att den stora satsningen på hårt rabatterade årskort har slagit sönder försäljningen av dyrare enstaka biljetter. 

Allsvenskan har problem

Det är tyvärr troligt att den ekonomiska utvecklingen ser likadan ut i de övriga klubbarna som inte behöver redovisa kvartalsvis.

Q2-rapporten blir ytterligare ett bevis på att den kommersiella fotbollen i Sverige står inför allvarliga problem.

Frågan är om det går göra något åt det?

Grundförutsättningarna är goda. Tittar vi på siffrorna från Fotbolls-VM så finns det uppemot 4 miljoner presumtiva kunder för Allsvensk fotboll. Upplevelsekonsumtion växer snabbare än BNP så frågan är varför inte Allsvenskan attraherar fler. 

Hard Core-fansen minskar sakta i antal beroende på samhällsförändringar och kraven på kvalitet och bekvämlighet för fritidskonsumtionen ökar i ett för många alltför högt tempo. 

Det finns hinder

Vi kan vara i ett läge när produkten Allsvenskan inte längre är bra nog. Den paketering som samverkan med supporterorganisationerna leder till ser ut skrämma bort andra lönsammare kundsegment, även om det inte går att belägga utifrån den här rapporten. Här har Allsvenskan gjort ett val. Visar det sig vara fel val hamnar vi i ett allvarligt läge.

En av de stora förändringarna är att kunderna fått en valuta till som vi dessutom värderar högre än pengar. Nämligen fritid. 

Skall man gå på fotboll så måste det först vara värt biljettkostnaden på några hundringar men också värt tre-fyra timmar av den dyra fritiden och här sker återbetalningen i form av upplevelse. Transport till och ifrån, köer vid entré, köer vid inköp, bengaler, ”hata stämning” med mera blir då negativ tid som gör det mindre troligt att man väljer produkten.

Attraherar inte längre

Fjolårets uppgång då både Friends Arena och Tele2 som nya arenor attraherade i sig självt är nu borta och alla negativa skriverier om Friends Arena tillsammans med bengaler, upplevd oro att gå på fotboll efter Helsingborgstragedin och konkurrensen från Fotbolls-VM och från den här veckan också den tuffa konkurrensen från de stora ligorna gör det svårt. 

Det vi vet är att bättre fotboll kräver ökad omsättning och att AIK:s omsättning minskar. Det är trist och tråkigt. Fotbollen skall som största sport omsätta mest men idag ligger man långt efter ishockeyn.

Vi har i AIK, MFF, IFK Göteborg, Norrköping, Helsingborg, Kalmar, Elfsborg, Kalmar och Halmstad lag med sådant upptagningsområde att de borde kunna omsätta +100 miljoner och vi behöver tre-fyra lag som ligger runt 300 miljoner för att det skall bli framgångar på Europanivå. 

Drar inte publik

Dit känns det väldigt långt och inte blir det bättre för AIK när hälften av lagen man möter inte drar någon publik.

Men AIK:s delårsrapport är det mest skrämmande om Allsvenskans utveckling vi sett på länge. 

Om vi extrapolerar Q2-rapporten och lägger på de risker som ökande andel Bosmanfall utgör så är uppförsbacken för Allsvenskan av den karaktären att den från andra håll skulle klara FIS-krav för en världscuptävling i slalom.

Idrotten måste skaffa egen kompetens

Det är de här TV-rättigheterna avtalen med Kentaro gäller - landslagets och elitens matcher. Foto: Andreas Hillergren, TT

 

Kentaro AB överklagar sin konkursansökan och hävdar att man kommer att kunna betala sina skatteskulder och i övrigt fullfölja sina skyldigheter gentemot kunder och leverantörer. 

Kentaro är tillsammans med McGormacks IMG och franska Lagardére stora aktörer inom den kommersiella idrotten.

Krasst uttryckt så är man ett mellanled som lever på provisioner av de pengar som man skapar åt idrotten (klubbar, förbund, enskilda idrottsmän).

Kreativitet ska belönas

Grunden för affärsidén är alltså att man genom högre kompetens, bättre nätverk och kreativitet kan skapa så mycket mer pengar att det blir en plusaffär för kunden även efter deras provisioner.

Så är ofta fallet. Dels för att det går att skapa mer värde genom olika paketeringar, kreativa upplägg med mera men i samma utsträckning för att idrotten genomgående varit väldigt dålig på att utveckla sin kommersiella verksamhet.

Jag har när det gäller Lagardére och IMG, som uppfann sport business, ofta haft synpunkter men ser dem som två seriösa företag som dessutom tar risker. När det gäller Kentaro är jag inte lika positiv. Bör dock nämna att jag aldrig har försökt ta reda på all information men det jag hört och sett gör mig inte så imponerad.

250 miljoner saknas

Fordringar på moderbolag på 250 miljoner och kan inte betala skatteskuld på åtta år är ingen bra signal. Att låna av ett annat dotterbolag är också en signal som gör mig avståndstagande. 

Tesen att de håller på med en Madoff, dvs betalar gamla kunder med nya kunders pengar, en modell som förr eller senare går åt skogen kan jag inte belägga men det är den enda slutsats jag kan se utifrån den information som finns.

Svensk Elitfotboll (SEF) har enligt vad jag hört skyddat sig, vilket glädjer mig.

Men, min tes att Kentaros era som profitör på tv-rättigheter snart är borta. Det finns flera skäl till den slutsatsen.

Hubers sista fotbollsgala

Först har de större klubbarna/ligorna skaffat egen kompetens, de behöver en jurist som betalas per timme som hjälp, ingen mellanhand som tar hundratals miljoner i provisioner.

Sedan förändras tv-branschen med en hastighet som ingen egentligen klarar av, dvs affärsmodeller, aktörer, egen produktion och massa andra stora förändringar ligger i pipeline inom en femårsperiod.

Ramlar inte Kentaro AB nu så ramlar de sen och moderbolaget lär ha mardrömmar om en ilsken konkursförvaltare som skall driva in sin fordran på 250 miljoner de inte har.

Philippe Huber är nog bjuden på sin sista fotbollsgala och utifrån hans något skeva självbild är han nog inte så saknad heller.

Behövs ett uppvaknande

Det den kommersiella idrotten skall lära sig av den här sorglustiga historien är att de aldrig får släppa någon annan mellan sig och sina kunder. Detta oavsett om det är vanliga åskådare som köper biljetten av en biljettsystemsleverantör som är återförsäljare istället för av klubben, om det är sponsorer eller köpare av andra rättigheter som tv.

Det är hög tid att vi får en tillnyktring i branschen. Organisationen som skapar intäkter måste förstärkas och de bör vara lika professionella som de dyraste spelarna, även om de fortfarande går att få för väsentligt lägre summor per månad. 

Så länge korrelationen mellan tabellplacering och omsättning är 93 procent över en tioårsperiod stavas idrottsliga framgångar mera pengar. Då duger det inte att ha kommersiella organisationer där rekrytering skett utifrån hur mycket klubbhjärta man har, om man har lirat i sin ungdom och liknande grunder. Anställ framgångsrika människor från upplevelseindustrin, de behöver inte ens hålla på klubben, de skall bara vara bäst på att öka intäkter.

Måste bli skärpning

Det här är skälet till att europeisk idrott har skickat iväg miljarder i onödan genom årtiondena. Låt det vara slut med det nu. 

Kentarokonkursen får bli signalen på att den kommersiella avdelningen på förbund eller klubb skall vara duktigare än spelarna. Då får man råd med duktigare spelare och då vinner man titlar.

Jag skriver Kentarokonkursen för jag blir förvånad om deras överklagan går igenom. Enda sättet de har att undvika konkurs är att pynta och pynta nu och de tror jag inte att de kan om de inte har någon hållhake på FIFA.

Nytt bevis på dagens trend

Golf uppskattas av många. Det förförande inslaget att det finns en boll med i sammanhanget i kombination med en promenad övertygar åtskilliga.

 

All form av gym, promenader, löpning, skidåkning, cykling, golf och kombinationer därav har ökat snabbt, i många fall med tvåsiffriga tillväxttal per år, baserat på en av de starkaste trender.

Golfen ökar igen. Det är roligt. Det är dock en felaktig slutsats då den bygger på fel premisser. 

Det som minskat under tio år är antalet registrerade medlemmar i klubbar anslutna till SGF. Nu har den minskningen övergått till en ökning vilket inte är oväntat. Dock har inte golfen minskat under den här tioårsperioden.

Fria att göra val

Golfen har med undantag av 2009 ökat i omsättning varje år. Antalet spelade rundor har ökat, den totala mängden människor som ser sig som golfare har ökat.

Däremot har viljan att vara med i en ideell förening minskat generellt i samhället och det har påverkat golfen också. Vidare har föreningarna levt kvar med den numera ganska obsoleta modellen lika för alla vilket gjort att de som spelar få gånger per år har valt andra former.

Att golfen ökar är logiskt, naturligt och självklart. Alla utövaridrotter ökar snabbt och golfen borde ha tagit större del av detta. Kul att det kommer nu. Skälet till att golfen inte följt med är förmodligen de organisationsstrukturer som förhindrat den utveckling som skulle gett fler utövare och mera pengar.

Söker lågintensiv motion

All form av gym, promenader, löpning, skidåkning, cykling, golf och kombinationer därav har ökat snabbt, i många fall med tvåsiffriga tillväxttal per år, baserat på en av de starkaste trender vi har inom upplevelseindustrin i form av hälsotrenden.

Golf är efter fyllda 40 ett av de bästa sätten att hålla sig i trim. Lågintensiv motion som är bra för kroppen, stärker kondition, hjärta-lung, tar bort risken för benskörhet bland kvinnor och hjälper oss att hålla vikten i schack. 

Rent statistiskt så minskar golfen tiden mellan fullt frisk och död med fem år, från åtta till tre. Nu har jag ingen statistik på just det området men jag har aldrig hört någon som vill vara gammal och sjuk.

Kundanpassade klubbar

Golf är dessutom bland det roligaste som finns, vi umgås med vänner på banan, reser runt och spelar både i Sverige och utomlands. Stegräknaren tickar in på +20.000 steg varje dag vi spelar 18 hål. Vågen är snäll.

Det som hänt de senaste åren är att ett hundratal klubbar har utvecklat sina kunderbjudande och sin service, så den ökning vi nu ser är logisk och väntad. Fler klubbar följer efter, individanpassad service, upplevelseindustri mer än idrott, fokus på totalupplevelse och så vidare. Det är ingen raketforskning direkt, det är bara kopiera resten av upplevelseindustrin.

För egen del är vi precis tillbaka från två veckor på Woodlands golf, nordväst Helsingborg. En av relativt få anläggningar som lett den här utvecklingen. Vi har mått bra, spelat oceaner av golf, skrattat, varit lyckliga, ätit gott, druckit gott, simmat, solat, umgåtts med nära och kära och varit ute 16 timmar per dygn. Vädret av bättre medelhavsmodell hjälpte till men anläggningen liksom ett antal till är värd en resa.

Söker bekvämlighet och ansträngning

Den nya svarta inom upplevelseindustrin är inte lyx utan ”comfort”. Den bortskämda medelålders medelklassen vill må bra och bekvämlighet är en s.k. ”key success factor”. Här levererar Woodlands, Kallfors, Visby, Omberg, Fågelbro och många, många fler. 

Golfen är inte bara bland de bästa i Idrottssverige på att leverera samhällsnytta utan skapar tillsammans med fotboll, ishockey, ridsport och några till tiotals miljarder i skatteintäkter för samhället.

Samhällstrenderna är rätt entydiga, Golfen som lågintensiv motion kommer att fortsätta vara attraktiv. Det enda lilla som nu krävs är att 300 klubbar till börjar se sig som leverantörer av folkhälsa och upplevelse och inte bara som en idrottsförening.

Dan Persson

Vem bestämmer egentligen?

Ett mycket märkligt beteende av Helsingborgs IF:s styrelse, skriver Dan Persson, och menar att avskedandet av klubbdirektören Paul Myllenberg bara tyder på en sak. Foto: TT

 

Det var överraskande att Helsingborg sparkar sin klubbdirektör Paul Myllenberg. Så överraskande att jag blev misstänksam.

Paul har, på ett i mitt tycke utmärkt sätt, agerat tydligt på temat ”Nu är det nog” efter mordet på en fotbollssupporter i samband med matchen Helsingborg-Djurgården vid starten av Allsvenskan. 

Ingen uppskattning från supporters

Det har inte uppskattats av supportergrupperna och min misstanke är att styrelsen utsatts för påverkan av supportergrupperna och att det är det egentliga skälet till att Paul Myllenberg avskedades.

Nu har 28-åringen fått tillträdesförbud av åklagaren men HIF utdelade aldrig någon arrangörsavstängning vilket innebar att 28-åringen rent tekniskt hade kunnat se en match på Olympia.

Jag vet inte varför man inte beslutade om arrangörsavstängning. I min enkla värd torde det här röra sig om det enklaste fallet av arrangörsavstängning sedan ”Terror Tommy” i Djurgården för en grå evighet sedan.

Finns det någon bättre förklaring?

En gissning är att styrelsen vek ner sig, dvs inte vågade ta ett sådant beslut då man visste att åklagaren någon tid senare ändå skulle besluta om tillträdesförbud. 

Om HIF:s styrelse har en bättre förklaring får de gärna höra av sig och berätta. 

Det jag kan konstatera är att om inte ens 28-åringen, nu dömd för vållande till annans död, inte utsätts för arrangörsavstängning är det verktyget helt verkningslöst.

En märklig tidpunkt

Efter tragedin har Paul Myllenberg varit en ensam röst som stridit för att en gång för alla få ordning på de negativa delarna av supporterkulturen. Det är nu uppenbart att han inte haft styrelsen med sig. Det är på gränsen till uppenbart att styrelsen hade föredragit den traditionella modellen, dvs att inte göra något, inte säga något och inte ändra något. 

Tidpunkten är särskilt illa vald. Hade det styrelsen påstår om ändrad inriktning varit sant hade man bytt strategi och klubbdirektör i höst, inte under säsong. 

Då det inte finns några signaler över huvud taget om oordning i ekonomi (man har ordning på en dålig ekonomi, men att skylla den dåliga ekonomin på klubbdirektören vore synnerligen orättvist), disharmoni i klubben eller liknande så är det tyvärr så trist att styrelsens agerande inte går att motivera på annat sätt än att man utsatts för påtryckningar från de som inte tycker om supporterkontraktet, bättre läktarkultur, arrangörsavstängningar och annat som numera faktiskt ingår i Svensk Elitfotbolls strategi såväl som i deras ”code of conduct”. 

Därav den inledande frågan i rubriken: ”Vem har makten i svensk fotboll, egentligen?”

Kampen om makten

 Sedan supportrarna i oväntad allians med de små förbunden som är emot all verklighetsförankring lyckades stoppa förslaget om att förbunden själva kunde besluta om 51-procentregeln, har jag sett bakomliggande maktfrågor som det centrala i allt vad supportrarna gör. 

Vårens bengalbränningar har handlat om att visa styrelserna att de inte längre har makten över sina egna arrangemang. Att läktarna inte lyssnat ens på Svenska Fotbollssupporterunionen framgick tydligt i AIK:s premiär mot Göteborg.

Jag är allvarligt bekymrad då min dröm är att svensk fotboll kan bli bättre och att enda vägen dit är ökade intäkter. Dock bedömer supportrarna att ökad kommersialisering är samma sak som minskad makt för dem och då väljer de makten före fotbollen.

Ska locka nya besökare...

I Helsingborgsfallet har jag argumenterat för att det vore samhällsekonomiskt lönsamt för kommunen att gå in och finansiera en renovering av Olympia. 

Grunderna för avskedandet av Paul Myllenberg gör att jag tvingas omvärdera den slutsatsen då det blir tveksamt om ett renoverat Olympia klarar av att rekrytera de nya grupper fotbollsbesökare som krävs för att omsättningen skall öka.

Det förutsätter nämligen ett helt annat perspektiv på vilka kunder man vill ha och det kommer supportrarna genom styrelsen att stoppa. 

Dubbelt så mycket pengar krävs

Det är uttalat - svensk elitfotboll måste dubbla omsättningen för att nå till en nivå där kvalité och publik ökar i den omfattning att omsättningen kan ge ytterligare effekter. Är det realistiskt att tro på en sådan framtid? Foto: TT

 

Min förra krönika där jag är tveksam till om polis och åklagare kan leverera sin del av den gemensamma strategin för att få bort fotbollsvåld valsade runt i media och sociala media.  

Utöver de vanliga ”Dan Persson måste dö” på twitter och några hundra idiotförklaringar så blir varje försök att påtala att det är bra med en gemensamma strategi ett hot mot de mer fanatiska supportrarna. Det borde den inte vara. 

Ingen annan får bestämma

Nu uttalar sig Tony Ernst ordförande för SFSU mot teknikutveckling då det minskar supportrarnas makt. Ett uttalande som tydliggör vad Tony Ernst och hans styrelse anser att allt i hopa handlar om. Makten över fotbollen.

Svenska Fotbollssupporterunionen och alla andra supporterorganisationer agerar utifrån en enda utgångspunkt. De skall bestämma. Inte Svenska Fotbollsförbundet, inte Svensk Elitfotboll, inte klubbarna. Det är ohållbart och leder till att svensk fotboll för evigt hamnar i träsket bland de sämre ligorna i Europa.

De vill inte ha bättre fotboll då bättre fotboll kräver mer pengar och mindre makt för de som organiserar sig i Supporterorganisationerna.

Krävs dubbelt så mycket pengar

Min dröm och förhoppning är att Allsvenskan i en framtid rankas på tionde plats i Europa. Högre är det svårt att sätta målet då befolkningens storlek och vårt extremt glesbefolkade land inte ger oss förutsättningar för mer.

Vi är dock ett rikt land så tiondeplatsen bör vi kunna nå. 

Fotbollsekonomi är ganska enkelt. Korrelationen mellan omsättning och tabellplacering är ca 93 procent och 60 procent av varje ny intäktskrona går till spelarna, dvs ett bättre lag. Spelarmarknaden är 100 procent kommersiell och spelarna väljer den klubb där de får mest betalt. Mer pengar är alltså förutsättningen såväl som garantin för bättre fotboll. 

I runda slängar så bör omsättningen dubblas om vi skall nå målet tionde plats i Europa. Det är inte av en händelse just den siffra SEF har kommit fram till.

Betalar i pengar och i fritid

Det vi då kan konstatera att mängden konsumtionskronor finns hos svenska folket. Det som återstår är att flytta dem från restaurangbesök, bio, resor, golfbanor, teater och alla andra alternativ till konsumtion av upplevelser vi har på våra fotbollsarenor.

Det vi vet är att dagens konsumenter betalar med två valutor. Sina pengar och sin fritid. 

Det jobbiga är att majoriteten värderar tid högre än pengarna som skall betalas. I det livspussel medelklassen har att hantera väljer vi bort många aktiviteter vi skulle vilja se för att tiden inte finns, något annat är roligare, vi måste jobba och ofta att totalupplevelsen är inte bra nog per satsad krona.

Människor vill ha bekvämlighet

Biokedjan SF har infört s.k. VIP-salonger på ett antal biografer. Trots dubbla priset så har VIP-salongerna högre beläggning än den vanliga salongen. Kunderna köper inte bara en film, man vill sitta bekvämare, kunna få med sig ett glas vin, eller läsk till sin plats i salongen, kunna gå på toaletten utan att en hel rad måste resa sig. SAS får inga företag att köpa deras businessklass-säten, de fylls istället av människor som vill ha det bekvämare.

Bekvämlighet, engelska ”comfort”, rankas idag som det primära konkurrensmedlet för att locka fler till arenorna när man pratar med den globala arenaindustrin. Det är förutsättningen för att locka den växande målgruppen ”premium consumers” till våra arenor.

Vi pratar inte VIP och Lyx, vi pratar bekvämlighet.

Här är jag inte säker på att de svenska arenorna har förutsättningar att leverera.

Sällanköparna ska återkomma

AIK gjorde en ”SAS” fjol, de ökade mängden kunder ordentligt medan matchdagsintäkterna var i stort sett statiska. Då blir det inga pengar över till bättre spelare.

Ett av problemen är att mängden hard core fans minskar med någon procent per år beroende på ett antal samhällsförändringar. Skall man ersätta dessa så måste man få sällanköparna att gå någon match till per år. Då krävs det något mer än bara fotboll. Utöver stämning på läktarna måste allt annat vara bra också. Service på arenan, toaletter, transport till och ifrån. 

Hard Core-fansen tål å andra sidan väsentligt högre priser. De lever för sitt lag, sin klack och matchdagarna. Matchbiljetten utgör en försumbar del av kostnaden för en matchdag där mat och dryck på krogar kostar flerdubbelt mer. 

Är det värt ett besök?

Nu är supportrarna emot högre priser, de har en poäng i att de skapar stämningen som gör att alla andra kommer och de kan hota med bojkott och tystnad. Det tycker jag klubbarna skall vänta ut. Om det viktigaste som finns i livet för dem är att som en del av ett kollektiv sjunga fram sitt lag till seger kommer de att göra det.

Fotbollsintresset är stort i Sverige, det visar om inte annat tittarsiffrorna under ett VM där Sverige inte är med. Pengarna finns också. Det som återstår är att erbjuda dem en produkt som är lite mer än bara fotboll. Kan en miljon människor till gå på en match om året för 250 kronor så är vi på god väg.

Det är inte så att publiken sviker fotbollen när publiken inte kommer. Då är det fotbollen som sviker publiken. Så enkelt är det. För att kunderna skall betala med sin fritid och sina pengar så måste produkten vara värd både tiden och pengarna. 

Det är fotbollens problem och det är vad man bör fokusera på. Först när strategin mot fotbollsvåld är införd kan man ta nästa steg mot en attraktivare produkt.

Huligan-taktiken, fungerar den?

Sådana här bilder vill vi helst slippa i fortsättningen. Det ska den nya huliganstrategin säkra. Foto: TT

 

Alla större aktörer, dvs elitfotbollen, SHL, polisen, SKL, regeringen med flera har presenterat en strategi för att komma åt fotbollsvåldet.

De förslag som finns är bra och konkreta och lyckas man genomföra allt så har man skapat grunden för bättre fotboll, dvs högre omsättning. Fotboll är enkelt. När alla Allsvenska lag omsätter mer än 100 miljoner har vi en högre ranking än idag. 

Frågan är om man kommer att vinna. Jag hoppas det.

Nu måste det fungera

De föreslagna åtgärderna är bra, i en del fall tuffa och i några fall mycket svåra att genomföra.

Min tes är att vi nått vägs ände, dvs idrotten vet att det är en överlevnadsfråga att lyckas med att införa den nya strategin fullt ut.

Hoten är dock inte att leka med. Vet inte om det är polisen och åklagarväsendets oförmågor eller huliganerna som är det största problemet. Oavsett vad polisen skriver i vackra ord i strategin måste de och åklagarna, tills motsatsen bevisats, räknas in bland de onda krafterna.

Ren härskarteknik

Det vi kan anta är att det vi sett av huliganbränningar under våren handlar om makt mer än om förälskelse i pyroteknik. Dvs huliganerna anser att det är deras klubbar och att de själva är de viktigaste, har makten och här skall ingen komma och tala om för dem hur de skall bete sig. Det är härskarteknik på nivån att Göran Persson skulle vara avundsjuk.

Jag är som individ väldigt positivt inställd till samtal så på rent principiella grunder har jag ingenting emot dialog med supportrarna. Jag är dock ganska krass och cynisk, och jag är mycket tveksam till tanken på att Svenska Fotbollssupporterunionen skulle vara en fungerande representant för supportrarna. 

SFSU representerar ca 20 000 av besökarna som torde uppgå till 1 dryg miljon individer. Det är färre än två procent av besökarna. Fotbollen får inte hamna i samma soppa som höstens riksdag, att de som representerar en bråkdel får bestämma.

Acceptera inte supporterklubbarna!

Jag är tveksam till att klubbarna skall acceptera supporterorganisationer som motpart. I min enkla värld är det enkelt. Älskar man AIK är man med i föreningen AIK Fotboll , följer dess stadgar och värdegrund, älskar man IFK Göteborg är man med i föreningen  IFK Göteborg och så vidare. Det är först om man inte älskar AIK eller IFK som man har anledning att organisera sig i en firma eller en supporterklubb.

Fotbollen måste dessutom ta sig dit hockeyn är idag. Högkonsumerande sällanbesökare är lönsammare kunder än de som går jämt. Man måste dock ha många sådana för att det skall bli lönsamt. 

Men mitt största bekymmer är polis och åklagare. Om enskilda polismän inte anmäler för att de inte upplever att det är någon idé då åklagare bara skriver av och lägger ned så faller också klubbarnas arrangörsavstängningar.

Måste bli anonyma personer

Rent tekniskt kan vi ha kameror som gör att var enda idiot (bengalbrännande, kastande supporter) blir identifierad och kan lagföras såväl som arrangörsavstängas.

Det är tyvärr så att det är helt omöjligt att begära att klubbarna skall klara arrangörsavstängningar om inte samhället fullföljer sina uppgifter och åtalar. Frågan är om vi inte behöver en nämnd inom Svensk Elitfotboll med anonyma personer, baserad på okänd ort som sköter alla arrangörsavstängningar för att komma dit vi vill.

Jag vill fortfarande införa böter enligt engelsk modell där idioterna jagas av fogden tills de pyntat 30 papp med åtta procents ränta innan de kan gå nära en fotbollsstadium om de gjort något dumt som planstormning, bengaler, kastat in saker.

Hur agerar då åklagarna?

Gärna fem papp i böter till allsköns idioter i kostym som skriker könsord och annat elände. Här kan de alternativt slippa pynta om de använder samma språkbruk på nästa ledningsgruppsmöte och tar risken att få sparken.

Men sammanfattningsvis så är nu min slutsats att det största problemet är svensk polis och svenska åklagare. Om de agerar som de gjort de senaste fem åren så kommer inte klubbarna ha någon förmåga att ta ansvar. Jag är ledsen över att jag kritiserat polisen så mycket när det visat sig att det är åklagarna som är den stora boven här.

De har anammat Christer Van Der kwasts ideologi om att låta de skyldiga gå fria och låsa in de oskyldiga. Det är trist.

Om åklagarna skulle få för sig att de skall åtala de som begår brott så vinner de goda krafterna den här matchen. Det är bra om tiden mellan brott och rättegång inte överstiger tre månader.

Kartell skadar spelarna och golfen

Golfspelare letar ibland inte bara efter sin boll utan också rätt priser. Det är lika svårt att hitta... Foto: TT

 

De ledande golfleverantörerna vill slippa konkurrens och lägre priser och stoppar enskilda shopinnehavare med ett extremt likalydande, skriver en arg Dan Persson och gör en anmälan till konkurrensverket. 

Jag bekänner mig till marknadsekonomin, den skapar välstånd som genom konkurrensen kommer befolkningen till godo. Bara de som har unika produkter och tjänster skall kunna ha höga marginaler. För detta krävs en väl fungerande konkurrenslagstiftning. 

Vad hände frihandel...

Jag tror också på frihandel och för mig är EU-medlemskapet en garant för att jag inte skall behöva betala mer för en produkt än vad en spanjor, engelsman eller irländare betalar (moms och eventuella frakter undantagna). 

Där är vi inte. Golfutrustning är fortfarande billigare i England än i Sverige. Sverige har dock bättre priser än exempelvis Spanien så marknaden är ojämn på flera sätt trots att den inte behöver vara det.

Internetutvecklingen gör att allt fler köper klubbor och skor på nätet, det här skapar en konkurrensnackdel för alla klubbpros som driver egen shop. Det är de som skapar den mångfald marknaden behöver för att inte några få stora drakar skall kunna skapa oligopol och höja sina priser.

De har gått samman

Jag har länge varit förvånad varför inte alla landets golfshopsinnehavare på klubbarna skapat en egen webbshop men börjar nu förstå varför.

Deras leverantörer Callaway, Taylormade, Puma (Cobra) Acushnet (Titleist, Footjoy), Nike och någon till (golfutrustning är några få varumärken som står för ca 80 procent av försäljningen så det är redan ett globalt oligopol) vill inte att vi får konkurrens och lägre priser på nätet då det skapar tryck på deras priser.

Därför har de infört extremt likalydande s.k. Internetpolicies med begränsningar som gör att en enskild shopinnehavare på en golfklubb i praktiken inte kan börja sälja på nätet.

Den lilla shopen får chansen

Det handlar inte längre om kostnader för en webb-shop. En bra sådan går att driva för runt en tusenlapp i månaden och uppsättning, artikelregister och design kan göras för 30-50 000 kr. Med en webshop får pron som liten butiksinnehavare möjlighet att sälja året runt, dygnet runt.

Behöver bara gå till vårt eget beteende och inser att våra nätinköp sker kl 19-22 på kvällarna då alla shopar är stängda.

Ping får ses som i sammanhanget oskyldiga. De har konsekvent hävdat att deras klubbor bara skall köpas efter utprovning/anpassning och tillåter inte nätförsäljning för någon. De tror de tjänar på det. Jag tror de förlorar, men de är konsekventa och då är det inte olagligt.

Mot EU:s konkurrenslag

De här leverantörerna gör tre saker, som jag valt att påtala till Konkurrensverket, då jag ser dem som motstridiga EU:s konkurrenslagstiftning.

1. De förhindrar i avtal exponering av priser på hemsidor på sådant sätt att jämförelsesiter som Prisjakt och Pricerunner kommer åt dem. Det leder till att mina konsumenträttsliga rättigheter att jämföra ett brett utbud begränsas. Det finns några aktörer inom sportbranschen som gått runt detta men en liten klubbshop kan inte göra det. 

2. De ställer fullständigt ohemula krav på lagersaldon som gör det fullständigt omöjligt för en klubbshop att agera på nätet. Leverantören har att skydda varumärket gentemot konsument så här bör de ha vissa rättigheter men bara webbshopen talar om vad som är leveranstid har konsumenten ett fritt val.

3. Avtalen om s.k. Internetförsäljning är så likalydande att det är uppenbart att detta sker i samverkan. Dvs olaglig kartellbildning.

På det kommer att de har egenägda dotterbolag med nationsgränser som område för försäljning i nästan varje land, med olika priser. Det strider mot EU:s lagar om fri rörlighet. Så kallade generalagenter är inte tillåtet inom EU. 

Stoppar utvecklingen

Ovanstående skadar golfens utveckling, det skadar klubbarnas ekonomi såväl som konsumenternas ekonomi. De globala jätteföretagen som äger varumärkena är just den typen av giriga jättar som konkurrenslagstiftningen skall skydda oss ifrån. 

De utvecklar fantastiska produkter som vi vill ha och som dessutom gjort att vi inte tappar längd när vi blir äldre, men de agerar som en kartell i syfte att berika sina ägare med våra pengar på ett sätt som är motstridigt lagen.

Har jag fått låna en driver av min ”shoppapro” och vill köpa den, skall jag självfallet kunna gå in på hens webbshop på kvällen och lägga en beställning. 

Nu har leverantörerna skapat en situation där jag hamnar hos någon av de stora drakarna istället.

De ska bekämpas!

Det är 2014. Vi slutar titta på tv, vi har mer datakraft i våra mobiler än vad NASA hade när de började utveckla Apolloprogrammet och nätet är en större marknadsplats än våra största shoppingcenter. Leverantörer som för egen vinnings skull vill motverka utvecklingen skall bekämpas.

Amazon som branschens föregångare erbjuder allt, dock är +50 procent av deras försäljning produkter de inte äger när de säljer dem, dvs de köper in när de får order. 

Den här utvecklingen är explosiv och idag skulle varje klubbpro kunna erbjuda alla golfprodukter i sin webbshop, en del med två dagars leveranstid, annat med tio dagar. Den konkurrens detta skulle skapa skulle vara bra för oss golfare och medföra att golfen kan utvecklas bättre.

Konkurrensverket ska syna 

Jag har använt mina medborgerliga rättigheter och mailat in en anmälan till konkurrensverket. Det här är en miljardindustri så sannolikheten att de tar upp frågan är hög.  

KKV kommer att skicka brev till de här leverantörerna, begära in deras avtal med klubbshopar, deras internetpolicies, jämföra priser på nätet i andra länder, kontrollera om s.k. dominerande aktörer (ni förstår vem jag menar) har fördelar i sina avtal som inte går att motivera med de lägre priser de skall få för att de köper in större volymer och därefter bestämma sig för om man skall stämma företagen till marknadsdomstolen.

Leverantörerna kommer att prata med sina jurister (som vd är det få saker som får en att kissa på sig som ett brev från Konkurrensverket), förklara för cheferna borta i USA att det är utmärkt att följa den lokala lagstiftningen och att deras jurister föreslår att de viker ned sig direkt.

Det är ungefär vad vi kan förvänta oss kommer att hända. Tar ett halvår ungefär.

Så när det är dags att köpa julklappar till hustrun kan jag förhoppningsvis hitta ett järnset hon vill ha till bra pris på min pros webbshop.

Glömde en liten detalj. EU kan utdöma böter för kartell på 10 procent av omsättningen i moderbolaget. Bara Acushnet omsätter ca 10 miljarder kronor.

Ett extremt spännande arenaprojekt

I "Göteborgs Nya Arena" ska alla skidåkare i västra Sverige få kunna träna även på sommarhalvåret.

 

I Göteborg pågår ett extremt spännande arenaprojekt. Det finns ingen motsvarighet i landet och det blir möjligt tack vare två investerare. Döm själv, titta på den här presentationen. 

Vad som sker i Kviberg torde bli både lönsamt för investerarna samtidigt som det skapas en extrem samhällsnytta och kommer åtskilliga utövare i alla åldrar. 

Alla blir vinnare. De har 45 000 kvm till sitt förfogande.

Bara namnet är suveränt 

Ursprungsnamnet var Änglagården, nu ändrat till ”Göteborgs Nya Arena”, för att inte vara för förknippat med bara en av idrottsklubbarna i Göteborg.

Det är inget bra varumärke. Jag håller inte på IFK Göteborg, har till och med svårt för begreppet kamrater sedan uppväxten i ett marxistiskt Luleå på sjuttiotalet. Trots detta tycker jag att man bör ändra namnet för det här projektet från Änglagården som ursprung till Änglagård. Det är ett fantastiskt namn för det här projektet. Det här projektet är nämligen lika vackert som Helena Bergström är för män i min ålder.

Vore jag ägarna skulle jag köpa loss rättigheterna till alla bilder av Helena i första filmen för att bygga varumärket. Var noga med att det är just alla bilder ni skall köpa. Sedan skulle jag använda Helena för att ge det här projektet det varumärke det förtjänar. Helena och de här filmerna har en värdegrund som överensstämmer med projektet, dvs människans lika värde.

Ägarna underskattar intäkterna

Vi pratar om en inomhushall för fotboll, flera utomhusplaner, hotell, IFK Göteborgs akademi, restauranger, konferens, förskola, skola och gymnasieskola för totalt 800 elever och sist men definitivt inte minst en stor skidtunnel som är det smartaste i projektet. Den går att ta bra betalt för. Energin för att kyla snön värmer allt det andra. Ägarna har klart med hyresgäster och den här investeringen på ca 900 miljoner kan ske med avkastning för ägarna. Utanför finns löpspår, beachvolleyarena, skidspår på vintern m m.

Läget är stadsnära, upptagningsområdet mot Bergsjön ger möjligheter till ett mer framgångsrikt migrationsprojekt än vad Migrationsverket lyckats med sedan det grundades. 

Min tes är att ägarna Ole Serneke och Nils Wiberg har underskattat intäkterna från skidtunneln ordentligt. Det här kan helt enkelt vara riktigt bra för de har tänkt helt rätt. Inkomsterna kommer från de som utövar i första hand. Det finns inkomster 365 dagar per år, inte 18 dagar per år som för en fotbollsarena.

Ingen hejd på tillväxten

De har också underskattat den samhällsnytta fastigheterna kommer att leverera. Utifrån uteblivna vårdkostnader för äldre, fler ungdomar som klarar plugget och blir anställningsbara. På de här områdena lär samhällsnyttan överstiga vinsten i bolaget med en faktor 20. Det utifrån min tro på höga vinster.

Jag är inte säker på att initiativtagarna har koll på hur bra det här kan bli. Det finns ingen officiell statistik som visar att utövaridrott har en tillväxt på 10-15 procent (liten bransch där det skiljer mycket mellan olika delar) men det finns ingen hejd på tillväxten och trenderna är positiva. Arenaidrotten har en tillväxt på 3-4 procent som fortfarande är fantastiskt, men utövaridrotterna är fantastiska i sin tillväxt.

Jag kan ha ett antal synpunkter på detaljerna i utformning, ett antal idéer om hur profileringen skall ske, även det på detaljnivå. Jag är 57 år gammal och blir på goda grunder mest beskylld för att vara en cynisk Messerschmitt utan känsla, trots det så är det här exakt vad Stockholm behöver. Göteborg ligger här tankemässigt långt före.

Göteborg långt före Stockholm

Ylva Johansson (ordförande för Stockholms fotbollsdistrikt såväl som tung socialdemokrat, f.d. minister med mera innan vänstersossarna tog över), påvisade tillsammans med idrotten i Stockholm hur illa det ser ut i Stockholm på idrottsområdet. Den här typen av projekt borde Stockholms stad kunna få igång genom att allokera mark, helst i morgon.

Stockholms stads nya vision, ”En stad i världsklass” klingar falskt när man ser hur Göteborg är före på det här området, att ungdomarna inte kan träna fotboll, att ishockeyn inte har samma förutsättningar och en lång lista på andra problem. Änglagård är allt Stockholm inte gör, och Änglagård kostar inte Göteborgs stad en krona.

Jag har inte alla fakta om balansräkningar, genomförandeförmåga och massa andra risker som varje projekt på 900 miljoner har så det kan finnas information som jag saknar. Men det jag sett är att det här projektet är bra såväl för de som investerar som de som utnyttjar investeringen.

Nytt och berikande

Jag åkte ner till Göteborg för att prata på ett av Idrottens Affärers seminarium. Då tror man att syftet med resan är att ge kunskap. Det var behagligt att komma hem och fått lära sig något nytt.

Jag är, som gruppen av mer regelbundna läsare kan misstänka, lite besatt av arenor. 

Jag försöker vara objektiv, dvs inte emotionellt negativ, när det finns en arena vars utformning och ekonomi jag inte tycker om. Här hamnar de flesta arenorna, det finns för många fel helt enkelt. 

En arena som ger vinst

Dock, jag är inte utan empati och det finns några arenor jag blivit småkär i. Vida i Växjö, Astrid Lindgren värld i Vimmerby med sin värdegrund (gör som Astrid hade gjort) är två sådana. Änglagård kan bli den jag blir ordentligt kär i. Når de 8 procents avkastning och de besökssiffror jag tror de kan nå så hamnar de etta på svenska arenaprojekt.

Det är förvånande att Nils Wiberg på Prioritet Finans kan vara så korkad när det gäller sponsorskapet i Tyresö och samtidigt så klok i sin medverkan i det jag nu döpt till Änglagård. 

Entreprenören och initiativtagaren Ola Serneke har tänkt så rätt och han skall ha all cred för en typ av arena som förtjänar privat finansiering för att den ger vinst till ägaren. Jag har lite svårt för den moderna samhällsdebatten där vinst är något fult. De fakta jag har är att vinster i företag är förutsättningen för vårt välfärdssamhälle.

Här kan du se filmen av presentationen av projektet vid IA Seminarier i Göteborg.

Det självklara inte alls givet

Hoten mot OS och VM-slutspel i fotboll växer. Världens största idrottsarrangemang är inte lika självklara. Foto: TT

 

Både FIFA och IOK framstår som något yrvakna inför det nya läget. Villkoren är inte de samma längre. Och här hemma fungerar inte längre demokratin inom idrottsrörelsen, få går på årsmöten, få ställer upp...

Just nu exploderar frågan om Qatar med mutor fick fotbolls-VM 2022. Ingen är förvånad. Det har inte ens handlat om misstankar, utan alla, säger alla, initierade har antagit att skälet för beslutet var mutor sedan beslutet kom. Därifrån till att mutorna rent formellt går att koppla till Qatariska staten eller det nationella förbundet är det långt.

IOK och FIFA urvakna

Påståendet ”FIFA är en korrupt organisation” kan dock alltid framföras utan risk för att någon säger emot. 

IOK har problem, man får inte ansökarländer till OS 2022. Något som jag förutsåg redan i fjol somras på rationella grunder. Drar sig även Norge ur efter folkomröstningen i höst så finns det inget demokratiskt land kvar bland sökarländerna. Det är ingen som säger emot påståendet att IOK är en icke demokratisk organisation utan demokratisk värdegrund.

Både FIFA och IOK framstår som något yrvakna inför det nya läget. Lika yrvakna som när Laila Freivalds gick på teatern under tsunamin eller när all världens regeringar skall hantera att Edward Snowden och Wikileaks har påtalat att de har ljugit. 

Inget går att hemlighålla

Kandidaten till presidentskap i EU-kommissionen, Jean-Claude Juncker, är våren 2014 av åsikten att det går att ta beslut i mörka rum. Dvs han föreslår den politik som är på väg att sänka IOK och FIFA. 

Det nya transparenta samhället där alla har tillgång till all information, där nästan ingenting går att hålla hemligt och där allt finns digitalt har ett antal mycket stora fördelar. Handeln ökar, mellanled försvinner för att de inte behövs och varor blir billigare. Den reella demokratin växer då alla som så önskar hittar den information de söker. Det finns nackdelar också, men totalt sett så överväger fördelarna. 

Det sker ungefär samtidigt som den grundläggande demokratin har slutat fungera inom idrottsrörelsen, detta då alldeles för få går på årsmöten har demokratin i form av alla människors möjlighet att få information och ha synpunkter exploderat. 

Hur ska det hanteras?

Vi saknar dock en struktur att hantera detta. Det vi nu ser inom IOK och FIFA kommer snart till RF och de nationella förbunden. Det tar en stund då våra organisationer vare sig är korruppta eller saknar värdegrund och ett av skälen till att inte missnöjesyttringar uppstått är att de utifrån sina förutsättningar gör ett bra jobb.  Men det kommer.

Det är självfallet positivt att både FIFA och IOK tvingas se över sin respektive organisation, sina koncept och sitt upplägg. De befinner sig i ett kritiskt läge där deras legitimitet är ifrågasatt och fotbollen behöver en fungerande global organisation som enda riktigt globala sport.

IOK har ett antal mycket drastiska åtgärder att ta till och mängden pengar som skvalpar på deras bankkonton kommer att förhindra att något händer innan det blir total kris.

Konsten att behålla sin legitmitet

Det varje förbund och RF nu borde fundera på är följande enkla mening; ”Hur skall vi förhindra att någon kan ifrågasätta vår legitimitet under de kommande tio åren?”.

Det handlar om kommunikation, transparens, etik och moral. Det handlar om att våga ifrågasätta hur organisationen är uppbyggd och om den behöver förändras. Kort sagt så behövs en organisation för det samhälle vi har, inte för det samhälle vi hade önskat att vi hade.

• När det gäller FIFA kan förhoppningsvis UEFA och dess amerikanska motsvarighet ta ledningen för att skapa något nytt och bättre. 

• När det gäller IOK finns inte någon möjlig ledare för att få ett IOK som gör rätt utifrån vad medborgarna vill ha. Här måste det uppstå en självinsikt som bara kan komma om det blir problem att sälja tv-rättigheter, sponsorskap och att få nya värdländer. TV-dealen i USA för kommande OS indikerar att det tar en stund innan något händer.

• För RF och de stora förbunden i Sverige är det enklare. Läget är gott idag även om horisonten har mycket mörka moln, det finns tid att skapa viljan och förståelsen för förändring och utveckling. De små unga förbunden med tillväxt har det naturligt i sig, då tillväxten skapar förändringsbehovet medan de små förbunden som tappat varje år i ett decennium knappast lär finna någon väg framåt. De mår nog bäst av att fortsätta som förut. 

Om jag får avsluta med ett gott råd så tror jag ödmjukhet är rätt approach framåt. Det är trots allt det råd jag fått av mamma varje vecka så länge hon levde och nu börjar jag inse att hon hade rätt hela tiden.

Det är dags att sansa oss

"Finns ingenting som säger att vare sig Enskede eller Hammarby egentligen gör något fel", tycket Dan Persson.

 

Som debatten har utvecklats har vi skapat ett fokus på de fem procent som inte fungerar bra inom ungdomsidrott. Det är dags för idrotten att försvara sig med de 95 procent som fungerar väl.

DN har en stor artikel om en match mellan Hammarbys barn och Enskedes ungar. I korthet vill Bajen matcha sina duktigaste 11-åringar mot Enskedes 13-åringar. Elitsatsning med andra ord. Enskede väljer då att ställa upp med sina tioåringar som får stryk med 32-0.

Utan mål också...

Den här frågan är ideologisk. Vänstern vill helst spela fotboll utan mål för att undvika den i deras ögon kapitalistiska principen om att de duktiga får mer. Borgerligheten har svårt förstå att det är fel att någon är duktig.

Forskningen påvisar att för tidig elitsatsning inte är bra för vare sig idrotten eller barnen.

Själv har jag den pragmatiska synen att ungar som är duktiga i matematik skall få utvecklas och stimuleras så de kan bli ännu duktigare. Samma borde då gälla för den som är duktig i fotboll eller annan idrott. 

Vi kan inte utveckla samhället genom att nivåanpassa oss till de som är sämre.

Föräldrarna har ansvaret

Vidare har jag den enkla åsikten att föräldrauppdraget såväl som samhällets uppdrag till breddförening, det är föräldrarna som är kunderna, dvs betalar merparten medan samhället i form av kommun och stat som ger stöd, är att se till att alla barn får uppleva glädjen med fotbollen, får utvecklas motoriskt, får lära sig göra sitt bästa, får lära sig fungera i ett lag och får lära sig respektera ledaren.

Om ungdomsledarna, klubbledningarna och förbunden får för sig att syftet med idrott för barn är att förse klubbens elitlag med nya talanger så föreligger det en väsentlig kollision.

Det är ingen enkel fråga där man bara kan välja en åsikt på ideologiska och principiella grunder.

Jobba hårt och belönas

För det först är det inte negativt för vårt samhälle att lära våra barn att om man jobbar hårt så vinner man oftare. Vi behöver fler vinnare om nästa generation skall ha förutsättning att betala välfärdens kostnader. 

Jag är gammal nog för att ha upplevt Unga Örnars försök med fotboll utan mål och lärde mig att det är helt värdelöst.

Jag utgår vidare ifrån att föräldrarna är kloka nog att inte se avkomman som en ny Zlatan utan ser idrotten som en av åtgärderna för att barnet skall få rätt förutsättningar.

Annonsen ”Bli ungdomsledare i Enskede” och var med och skapa nya goda skattebetalare lär dock inte vara lika framgångsrik som att sälja drömmen om att ha utvecklat nästa Zlatan. 

Sammanfattning av ovanstående blir då den enkla och naturliga.

Kommer alltid finnas elitsatsningar

Ja, det kommer att föreligga elitsatsningar inom ungdomsidrotten i evig tid och en och annan fundamentalist kan vara väldigt mycket för det eller mot det. Det är dock i sammanhanget oväsentligt.

Det enda väsentliga är att massor med ungdomar har kul i en säker och trygg miljö, rör på sig, får känna glädjen av idrotten och från tid till annan även vinna en match.

Som debatten har utvecklats har vi skapat ett fokus på de fem procent som inte fungerar bra. Det är dags för idrotten att försvara sig med de 95 procent som fungerar väl.

DN har helt enkelt skapat en höna av en fjäder. Finns ingenting som säger att vare sig Enskede eller Hammarby egentligen gör något fel. Det är dags att sansa oss och fokusera på det viktiga, att vi har många barn som spelar fotboll eller idrottar på annat sätt.

Staffan Dahl har i flera år burit på idén. Plötsligt sprang han på några andra entreprenörer och tillika finansiärer och nu växer sajten Sportway, ungdomarnas egen sportkanal.

De kommer från Afrika, Indien, Indonesien, Jordanien, Armenien och Tajikistan och de är minst av allt bortskämda. Det de 25 ungdomarna också har gemensamt är intresset för idrott och utbildning. Därför är de på Bosön.

De är vana vid att vara omskrivna. Nu byter de sida, nu blir de själva krönikörer. På det viset kommer Idrottens Affärers läsare att få ta del av deras kunskap och erfarenhet. 

Den 18 september tar hästar och ryttare över i legendariska Central Park i New York. På plats finns bl a Antonia Ax:son Johnson som är en av de främsta sponsorerna till evenemanget.

Josep Mara Bortomeu, Barcelonas president, kan tänka sig en att avstå miljarder. Hans klubb och Real Madrid tjänade bara i fjol vardera nära 1,4 miljarder kronor på att själva sälja TV-rättigheter. Nu ska alla lagen dela på jätteintäkterna.