Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

”Politikerna vill inte se verkligheten”

"Idrotten tar ansvar för att göra ungdomar anställningsbara (de lär sig komma i tid till träning, göra som tränaren säger, fungera i ett lag och jobba hårt, dvs anställningsbara)", skriver Dan Persson när skolan, föräldrar och staten lagt ner. Foto: Henrik Montgomery, Scanpix


Willy Berggren, mångårig idrottsledare i Stockholmsidrotten har skrivit en gripande krönika här på sajten om hur Folkrörelsesveriges korthus är på väg att rasa samman utan att samhället bryr sig. Jag har en hyfsad kunskap om svensk idrott och kan direkt vidimera att det som Willy skriver inte är någon överdrift, snarare det motsatta.

RF är väl medvetna om att det är svårt idag och hela tiden blir svårare att få ihop en styrelse till en idrottsförening. ”En gång i veckan ledarna” klarar vi fortfarande tack vara engagerade föräldrar med barnet i laget, men utan den övergripande strukturen i föreningen kommer så småningom allt att raseras.

Där står de, 65-åringarna

Det är snart jul och utanför varje större köpcentrum står en eller flera lokala idrottsföreningar och säljer julgranar för att få ihop lite pengar till föreningen.

Kära politiker som läser detta, ta en stund och gå runt och studera vilka det är som står där. Notera att genomsnittsåldern ligger över 65. Det finns ingen ny generation som kan, vill eller har tid att ta vid när de nuvarande lämnar in, så trist är det.

Undra på det. I min roll som enkel styrelseledamot i en liten idrottsförening med 1 600 medlemmar har jag insett att rollen tar upp emot tio timmar i veckan, trots anställd personal och bra sådan.

Pratar minst av allt om idrott

Vad värre är, vi lägger ca fem procent av tiden till att diskutera uppdraget, dvs hur vi utvecklar idrotten.

Resterande tid går åt till att lösa problem om ekonomi, arbetsrätt, jordabalken, arbetsmiljö, miljölagar, relationer med kommun, it-utveckling och liknande.

Områden som inte med ett ord berörs i de hundraåriga normalstadgar för en idrottsförening inom RF.

Nu har vi lyckats få in en ung tjej i styrelsen, annars räknas man till ungdomarna vid 50 års ålder i de här sammanhangen och vid 60 på distriktsnivå i ett förbund.

Folkrörelsesverige har abdikerat

Utöver att det är svårare att finna styrelseledamöter så ökar också omsättningen av ledamöter då genomsnittstiden man orkar med styrelsearbetet minskar.

Som bonuspappa till fotbollsspelande tjej har jag insett att det krävs två medelklasslöner för att hantera utrustning, träningsavgifter, turneringsavgifter, resor till matcher och turneringar, träningsläger med mera.

Den trista sanningen är att då folkrörelsesverige har abdikerat och samhället i form av stat och kommun gjort detsamma så har idrottande ungdomar blivit en klassfråga. Det är bara den villaboende medelklassen med två arbetande föräldrar som har råd att låta barnen idrotta.

Ändå ökar bara ansvaret för idrotten

I det här sammanhanget bör betonas att kommunerna gör massor men för lite och staten nästan intet. De statliga bidragen till idrotten motsvarar ungefär Coops återbäring till kunderna, dvs idrotten får ca fem procent av vad de genererar i skatter till staten.

Med en idrottsintresserad statsminister som ser bekämpandet av utanförskapet som sin livsuppgift borde den här situationen inte kunna uppstå. Men det har den gjort.

Idrotten har fått ansvaret för att göra något åt problemet med ungdomsfetma, drogmissbruk, passivisering och folkhälsa.

Ungdomar blir anställningsbara

Idrotten har blivit den enda aktör som tar ansvar för att göra ungdomar anställningsbara (de lär sig komma i tid till träning, göra som tränaren säger, fungera i ett lag och jobba hårt, dvs anställningsbara) när skolan, föräldrar och staten lagt ner.

Idrottens bristande resurser säkerställer nyrekryteringen till utanförskapet.

Vad är idén med gigantiska satsningar på unga vuxna i utanförskap och på vuxna i utanförskap värda om man samtidigt ser till att det hela tiden fylls på med än fler i andra ändan för att inte ungdomsidrotten får resurser för eller orkar med sin verksamhet? När dessutom en satsad krona på ena sidan innebär en besparing på en tia på den andra.

Och vad tjänade den här texten till?

De ungdomar som behöver mest hjälp är dessutom de vars förälder inte orkar med avgifterna för att ha ett idrottande barn.

Utöver regeringens tillkortakommanden och kommunernas sparkrav kan man också tyvärr konstatera att RF och alla specialförbund har varit så upptagna med att försvara den gamla modellen och dess inneboende strukturer att man inte agerat eftersom det uppenbarligen är ideologiskt omöjligt att göra något annat än att försöka försvara hur det var på 60-talet.

Sammanfattningsvis så kan man nu konstatera att både jag och Willy lagt ner tid alldeles i onödan då ingenting kommer att hända trots att alla vet att vi har rätt.

Läs även Willy Berggrens krönika om allt sämre förutsättningar för idrotten.

Dan Persson

Mats Jansson (inte verifierad)

lör, 2012-11-10 08:35

1. Resultat av en borgerlig

Resultat av en borgerlig politik. Varför skulle statsministern ingripa mot sin egen politik, som ju bygger på att öka skillnaderna mellan grupper i samhället.

Vågar jag? (inte verifierad)

lör, 2012-11-10 10:39

2. Willy och Dan har rätt men

Willy och Dan har rätt men det finns undantag. Svenska Skolidrottsförbundet engagerar drygt 150.000 medlemmar i ca 1.300 skolidrottsföreningar i Sverige. Barnen och ungdommarna bemannar själva styrelserna i dessa föreningar. Till deras hjälp finns en eller fler vuxenstöd som oftast utgörs av en idrottslärare, fritidsledare eller annan vuxen. Ssif har en fantastisk utbilningsstege gällande föreningskunskap, ledarskap, kost, demokrati och alla människors lika värde. En stor del av verksamheten fokuserar på breddverksamhet där syftet är att alla kan vara med utifrån sina egna förutsättningar. Ett bra exempel på bredd-evenemang är Skoljoggen som Ssif organiserar. I september så deltog drygt 500.000 barn, ungdomar och vuxna på Sveriges skolor i detta evenemang och via Skoljoggens Springslant samlades en ansenlig summa pengar in till SOS Barnbyar. Skolidrottsföreningarna ger ofta barn möjlighet att upptäcka en idrott som de vill utöva. Skolidrotten rekrytterar därmed barnen in i idrotten. Då är det viktigt att att de lokala idrottsföreningarna utanför skolorna ges möjlighet att ta emot barnen med tillgängliga hallar, planer och andra ekonomiska stöd. Vill till sist även berätta att styrelsen för Svenska Skolidrottsförbundet har en snittålder på ca 30 år där vi jobbar stenhårt för en uttalad ungdomsrepresentation inom RF. Tobbe Lundin (Styrelseledamot Ssif 47 år)

Nisse Larsson (inte verifierad)

lör, 2012-11-10 17:26

3. En tänkvärd artikel och ett

En tänkvärd artikel och ett allvarligt innehåll. Idrotten och idrottsrörelsen behövs nu och kommer att behövas i framtiden. Problemet med artikeltexten är att den är slarvigt formulerad och det leder tyvärr till att den kan viftas bort som osann. Varför t.ex. skriva att skolan lagt ner? Det har den inte alls. Jag går dit fem dagar i veckan och vi både finns kvar och gör bra saker. Om man vill påverka något så måste man formulera sig väl, annars kan det få motsatt effekt.

Dan Persson

lör, 2012-11-10 20:11

4. Men Nisse och "vågar jag".

Men Nisse och "vågar jag". Jag har ingen anledning att kritisera det som fungerar. De som arbetar i skola och anser att den fungerar har sin åsikt. Jag har fantastisk upplevelse av en skola som gör en person lycklig och det omvända. Att idrotten skapar fler anställningsbara ungdomar och att skolan lagt ner står jag för. Dan

Vågar jag? (inte verifierad)

lör, 2012-11-10 21:07

5. Det finns många goda exempel

Det finns många goda exempel i Sveriges skolor. Tyvärr ser vi även många negativa exempel i skolmiljöerna. Jag tror inte på att idrotten ska tävla med skolan om vem som skapar flest anställningsbara ungdomar. Ett samarbete mellan idrotten och skolan fungerar på riktigt. Låt oss istället enas i arbetet med att våra politiker måste skärpa sig gällande att skapa förutsättningar för idrottande både i skolan och i samhället i övrigt. Kom igen nu. Vi spelar ju i samma lag....

Nisse Larsson (inte verifierad)

sön, 2012-11-11 09:09

6. Jag förstår faktiskt inte hur

Jag förstår faktiskt inte hur du menar, Dan. Du skriver att du har "fantastisk upplevelse av skola" samtidigt som du skriver "att skolan lagt ner står jag för". Vad vill du säga egentligen?

Dan Persson

sön, 2012-11-11 13:26

7. Jo, min upplevelse av

Jo, min upplevelse av bonusdotters tre år på Vittra gymnasium gjorde mig varm i själen. Att skolan generellt lagt ner förmågan att skapa anställningsbara ungdomar, minskat på idrotten med mera är min generella upplevelse. Sedan är det kul att det finns fantastiska skolor såväl som fantastisk skolpersonal också.

Kent Kruuse (inte verifierad)

mån, 2012-11-12 08:46

8. Dan, ibland har du rätt och

Dan, ibland har du rätt och ibland har du dj-igt rätt. Denna gång gäller det sistnämnda. Detta är idrottens och samhällets stora problem. I vår kommun har nästan alla våra största föreningar vid tillfällen varit utan ordförande under 2000-talet. Det är skrämmande. Avslutningsvis: det händer även att jag tycker du har fel Dan.

Magnus (inte verifierad)

mån, 2012-11-12 09:43

9. Jag blir så trött på att läsa

Jag blir så trött på att läsa alla domedagsskådningar över idrottens död som folkrörelse. Vad menar Willy och Dan att stat och kommun ska göra för under med idrottsrörelsen och hur ska dessa mirakelinsatser ge mer tid år det ideella ledarskapet? Pengar? Arenor? ... jag blir så trött. Idrottsrörelsen, idrottsledarna, idrottslivet behöver ta sig själva i kragen och själva värdera sina insatser. Är man del av en idrottsförening, sätter sina barn och ungdomar i idrottsrörelsen får man som vuxen se till att bidra med den egna resursen (tid och/eller pengar...) för att se till att verksamheten fortlever om man tycker det är viktigt och det är idrottsrörelsen och idrottsföreningarna som ska ställa krav på medlemmar och unga medlemmars föräldrar för verksamhetens fortlevnad. Det är för mig helt självklart att mer pengar, nya arenor, mer bidrag osv inte kommer "rädda" idrottsrörelsen, idrottsföreningarna på längre sikt, det är bara konstgjord andning. Det är idrottsrörelsen och idrottsföreningarna och de människorna som är invloverade i verksamheten som måste kavla upp skjortärmarna och göra saker tillsammans. Lyckas man som enskild förening inte driva verksamhet med de resurser som står till buds och man inte heller lyckas attrahera medlemmar, ledare och funktionärer som vill engagera sig i föreningen så känns inte lösningen på det problemet vara att skrika efter mer resurer från stat och kommun. Det är väl den egna verksamheten man bör se över i första hand. Vad är det egentligen vi håller på med? För vem? varför? Börja där och se var ni landar!

Inte mindre än åtta lag av Hockeyallsvenskans 14 spelar under Licensnämndens lupp under säsongen 2019-2020. De har samtliga beviljats dispens från kapitalkravet, en dispens som bara kan ges en gång under en fem års period.

Patrik Sjöberg, Emma Green, Erica Johansson och Christian Olssonhar tränat här under upväxten, men nu är Slottskogshallen borta. På söndagskvällen började hallen att brinna, av okänd anledning, och gick inte att rädda.

Skidåkarparet Anna och Johan Olsson bor numera i Sundsvall och arrangerar bland annat skidkurser och inspirationskvällar runt om i landet, en verksamhet som de ska utöka från och med i höst via ett avtal med Vasaloppet

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Damkronorna och den högsta damligan, SDHL, har jagat rubriker den senaste månaden. Från bojkotten av landslagsturneringen i Finland och nu presentation av huvudsponsor för SDHL.

NentGroup tänder upp Champions League-studion när världens bästa klubblagsturnering i fotboll återvänder. Streamingtjänsten Viaplay direktsänder, samtidigt som TV6 bevakar minst två matcher/omgång medan resterande visas på Viasats kanaler.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.