Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

En snedvriden bild av ungdomsidrott

Ungdomar idrottar visst, men de gör de på nya villkor och inte alls på samma traditionsenligt vis. Det borde media kunna förstår eller ta reda på. Foto: TT

 

Idrottsrörelsen har fått en negativ mediebild som nästan genomgående beror på att media inte förstår och målar en felaktig bild. 

Nu pågår en ny genomlysning i P1 och radiosporten och jag har inga problem att förstå vad som komma skall. Försöker därför nyansera och bredda perspektiven. 

Finns naturliga skäl

SR med P1 morgon-redaktionen har ”granskat” idrotten och letat fel. Man väljer kritiker som resten av idrotten slutat lyssna på för att man insett att de har fel. Då får resten av reportagen en naturlig förklaring.

Först och främst så minskar antalet barn som idrottar regelbundet. Det har P1 morgon rätt i. Det är ingen nyhet, vi har diskuterat det här problemet i tiotalet år.

När det gäller pengar är det så att Idrotten får en dryg miljard statligt bidrag till ungdomsidrott och 6-7 miljarder kommunalt i bidrag till ungdomsidrotten. De siffrorna skall ställas i relation till de 30-40 miljarder som idrotten genererar i skatter till stat och kommun.

Varför minskar då antalet idrottande barn och är det som P1 morgon i huvudsak påstår för tidig elitsatsning och utestängning som är orsaken?

Det är det självfallet inte.

Vill testa annat

Idrotten har gjort massor på området för tidig elitsatsning, men med miljoner träningstillfällen så begås många misstag. Det är inte huvudorsaken och det här problemet minskar över tid beroende på allt idrottsrörelsen gör och föräldratryck.

Det primära skälet till nedgången är teknikutveckling. Den får flera olika konsekvenser. Det finns alternativ sysselsättning till att idrotta i form av allt som nätet och dataspel med mera erbjuder. Vidare så ger sociala media och tekniken de sociala kontakter som tidigare föreningen var unik i att kunna erbjuda genom det fysiska mötet. 

Nu kan man hålla kontakten med kompisar på ett sätt som var otänkbart för 15 år sedan och föreningsmötet/träningen som socialt kluster har minskat dramatiskt. Föreningen som socialt kluster, dvs idrotten som ett sätt att träffa kompisar som inte längre behövs är den största orsaken till det vi nu ser.

Naturliga skäl

Konkurrensen från nätet kommer att bli ofantligt mycket större. Det här har bara börjat.

Nästa faktor är ekonomi där det blivit dyrare att idrotta är en tillkommande faktor. Fler barn har inte råd att idrotta. Det begränsade stödet från stat och kommun tillsammans med de pålagor i form av skatter, regelverk tvingar idrotten att göra om föräldrarna till kunder och ta betalt på nivåer som förutsätter två medelklassföräldrar.

Urbaniseringen där föreningar slås ut i glesbygd för att det är för få barn kvar är en tillkommande faktor. Den här effekten på antalet barn som slutar är svår att mäta men den är bedömningsvis större än vad vi tidigare trott. Antalet föreningar som ansöker om Lokalt aktivitetsstöd har minskat med 35 procent på tio år och ligger nu på ca 10 000 föreningar.

Hur många lockas i stället?

Flera idrotter upplevs inte som attraktiva och deras föreningar slås ut. Av de 70 specialförbunden inom RF så tappar de 35 minsta (med undantag av några nya som växer) procentuellt mer än de större med utslagning av de redan små föreningarna som följd.

Kommersiella aktörer ökar bland ungdomar. De slutar inte idrotta men gym med närmaste polarna på tider man kommit överens om tar över från lagidrotten där någon annan bestämt tiderna.

Sen är föreningens 100-åriga modell, tävlingsreglementen som huvudsaklig grund för verksamheten och elit en tillkommande faktor men här har vi inte mätt det omvända, dvs hur många ungdomar som idrottar för att de får tävla, får utvecklas, får försöka bli bättre, får ha roligare för att man får spela med de som är lika bra. Det är ingen dum gissning att de är fler än de som slutar på grund av tävling.

Idrotten för traditionsenlig

Föreningar behöver utvecklas, förändras, ta fram nya produkter och tjänster och även inse att om det föräldrarna vill är social fostran, bättre skolresultat, ingen barnfetma, bättre motorisk utveckling så skall man även sälja den tjänsten. Inte bara sparka fotboll i ett seriesystem (fotboll är totalt dominerande i antal barn).

Men att som P1 Morgon gör, påstå att utslagningen av barn beror på för tidig elitsatsning är lika intelligent som att påstå att Mammuten dog ut på grund av brist på Papputar.

Det är många samverkande trender och påverkansfaktorer som är grund till den minskning vi sett. I en del fall så samverkar de negativt. Det finns ett stort förändringsarbete i föreningarna som krävs och som måste gå fortare men här beskyller statsradion idrotten för saker de inte har grund för.

Dan Persson

Tom E. (inte verifierad)

ons, 2015-01-07 18:37

1. Med kritiker avses då alltså

Med kritiker avses då alltså såväl prof Tonkonogi, prof Pettersson som dr Östberg? Dessa har inte idrotten slutat lyssna på, de har bara börjat ta åt sig av de insikter som vetenskapen ger och som kan förbättra oddsen avsevärt för att fler idrottar och gör det hela livet. Med fler toppatleter på köpet. Men som framför allt kan ge ökad tillväxt av den viktigaste sorten; ökat välbefinnande hos befolkningen.

r b (inte verifierad)

ons, 2015-01-07 19:12

2. notera att det finns fler

notera att det finns fler idrotten än fotboll och ishockey; denutslagning som avses gäller inte övriga sporter

Reporter på SR (inte verifierad)

ons, 2015-01-07 20:36

3. Hej, SR säger precis det du

Hej, SR säger precis det du skriver. Vi är överens :) Den föreningsledda idrotten minskar, det är idrottsrörelsen som tappar deltagare. EN av anledningarna är uteslutning. För det får idrottsrörelsen kritik. Dessutom kommer kritik mot att det elitsatsas bland barn eftersom det enligt forskning inte genererar fler elitidrottande svenskar, vilket torde vara syftet. SR tycker inget i frågan utan beskriver bilder som deltagare, forskare och läkare målar upp. Vad som kan ha blivit fel i någon formulering är OM det har sagts att elitsatsning slår ut barn - det finns det ingen som säger. Fortsätt gärna lyssna under morgondagen, vi berättar om RFs jobb och om andra delar du är inne på! samira.othman@sr.se

Dennis Hörtin (inte verifierad)

tors, 2015-01-08 05:57

4. Är det inte lite

Är det inte lite motsägelsefullt att hävda att tävlingslogiken den tidiga elitsatsningen bygger på inte är en stor anledning att vi tappar utövare när du samtidigt beskriver klart och tydligt att barn & ungdomar idag tack vare tekniken kan ha kul, socialisera och leka på andra håll, dvs verksamheter som inte bygger på tävlingslogiken vilket rimmar väl med varför barn & ungdomar idrottar, dvs aktiviteter som bygger på kul-värden? Hur bör vi då strukturera barn & ungdomsidrotten för att locka barn och ungdomar att vara kvar? Vi bör givetvis reducera tävlingslogiken! En tidig elitsatsning skulle absolut kunna fungera utan tävlingslogik, och bygga mer på tidig aktivering, tidig diversifiering, förespråka multiidrottande, baseras på SDT, balanseras BPS, spelar centrerad och flexibel verksamhet gentemot barn & ungdomars naturligt icke-linjära utveckling och drivkraft. Och det bästa av allt vore att en modell delvis baserad på detta förslag både främjar folkhälsa och elit.

Dan Persson

tors, 2015-01-08 07:01

5. Enligt en ny statlig

Enligt en ny statlig utredning från MUFC (myndigheten för Ungdom och civilsamhällesfrågor) är det 3% av de som slutar med idrott som anger elitsatsning. Elitsatsning/toppning vid tidig ålder är dålig för klubben och laget enligt all vetenskaplig forskning så den skall aldrig försvaras. Tävlandet är inte problemet, utan något roligt om alla får vara med. Rgds Dan

Panagiotis Vasiliou (inte verifierad)

tors, 2015-01-08 08:37

6. Elitsatsning är en naturlig

Elitsatsning är en naturlig strävan hos alla människor inom alla områden. I min egenskap som fd rektor på Stockholms Idrottsgymnasium var syftet med skolan att ge ALLA elever möjligheten att upptäcka sin potential och även pröva sig fram till den idrott som passar individen. Elitsatsningar i sig är inget problem , problem uppstår när man utesluter individer från att få vara med på just en elitsatsning.

Pointer (inte verifierad)

tors, 2015-01-08 09:26

7. Dan Persson stoppar huvudet i

Dan Persson stoppar huvudet i sanden. Alla med riktig insyn i dagens barn och ungdomsidrott ser hur utslagningen ökar och träningsdosen ökar. Samtidigt minskar allsidigheten ty varje idrott driver mot året runt aktiviteter vilket är medicinskt vansinne och dessutom minskar chansen för barnen att bli elitidrottare om man nu vill bli det.

Digitala barn (inte verifierad)

tors, 2015-01-08 16:02

8. Aktiv idrottsledare, själv fd

Aktiv idrottsledare, själv fd idrottare inom lagidrott på mellannivå. Pappa till 3 ungdomar varav 1 ännu idrottar. Jag håller med Dan Persson! Min bild av idrotten är absolut inte att vi elitsatsar bort utövarna. Det finns visst avarter, jag har själv tagit fel beslut vid något tillfälle, men de som vill ungdomarnas och idrottens bästa är fler, betydligt fler. De goda besluten är också enormt många fler än de sämre. ALLA som börjar idrotta i en grupp besitter inte kvalitét att följa den gruppens utveckling. Jag har varit oerhört kritisk till den ledare som toppade bort mitt mellanbarn redan i 10-11 års ålder. Vi böt klubb, glädjen kom tillbaka. Vid 16 hade han lagt av självmant. Mina grabbar slutade dock inte idrotta för att de inte kom med i stadslaget eller liknande. De valde att tävla digitalt istället. Den ena lirar fortfarande i huvudsak med sina gamla kompisar. Den andra har hela tiden bytt spelkompisar, lan-lag, etc. Han spelar numer med någon klan från andra delen av Sverige och inte så sällan med Skottska, Ryska, Polska och andra Global Elit kompisar. Någon gång har han gått in och lirat med sitt gamla gäng. Å HERREGUD vilket liv det blir! Det svärs och skriks och sen blir det knäpptyst. Den enda gången han avbryter sitt spelande fort är när han spelar med sina gamla polare som uppenbarligen inte har samma fallenhet för spelet? Nu är jag i och för sig positiv till att han avbryter spelet. Men min poäng är att i den digitala, E-sport världen är utslagningen brutal, de ord som fälls mellan "kompisarna" skulle aldrig tillåtas på en idrottsplan. Det handlar hela tiden om att slå motståndaren med så mycket som möjligt för att kvala upp till nästa nivå. Som är svår i början men efter en tid har laget anpassat sig. Om bara en spelare i laget är nog bra söker den sig ofta vidare, eller blir kontaktad av andra spelare som ser bedömer kvaliteten på statsen.. Kvar blir laget, men utan sin toppforward. Om någon är för dålig tar teamledaren ett snack med vederbörande och den uppmanas att söka ett nytt lag... Nu pratar vi om 12-16 åringar som pysslar med detta själva utan insyn. Under ett höstlov tillbringas förmodligen 16 timmar om dygnet framför skärmen. Är det bra? Nä. Ökar antalet spelande världen över? Javisst exponentiellt! Slutsats: Bland de som inte har de rätta förutsättningarna och lever för sin fysiska idrott blir utrymmet allt mindre. Mellanskiktet försvinner till enklare åtkomliga och mentalt mer stimulerande aktiviteter. Kvar blir de som verkligen vill. Men inte alla kan. Vuxna kan inte med all utbildning i världen maskera skillnaden mellan de som kan och vill och de som bara vill i en lagidrott. Helst inte om mellanskiktet försvinner. Vi skall göra och gör vårt bästa, men att idrottsrörelsen får bära samhällets och teknikutvecklingens ok känns inte rättvist. Var har de förr så vanliga tidningskioskerna tagit vägen? Har de lagt ner på grund utav att journalistiken har blivit sämre??? Times are changin, so are we!

Anders Johansson (inte verifierad)

fre, 2015-01-09 09:18

9. Dan Persson har rätt i allt

Dan Persson har rätt i allt han skriver kring varför ungdomar slutar att idrotta. Det som går att tillägga är att det finns två trender inom idrotten just nu. Den ena går ut på mer elitsatsningar i olika former och den andra går ut på just det motsatta med minskade elitsatsningar. Pekar man enbart på utslagningseffekterna av idrott så är definitivt "elitsatsningar" eller snarare överambitioner hos enskilda ledare en starkt bidragande orsak till att många slutar med idrott. Man kan säga att idrotten inte klarar att konkurrera med den teknikutveckling som Dan Persson nämner, just för att idrotten inte längre ses som tillräckligt rolig. Många elitklubbar har insett att spelarunderlaget blir för litet för tidigt för att få till en bra bredd på sin topp och börjar nu därför att arbeta med att få mindre klubbar att behålla sina spelare så länge som möjligt. Samtidigt arbetar ledare och föräldrar i mindre klubbar med att bedriva verksamhet som de tror är förenlig med elitidrott. Vi ser till exempel elitsatsningar där föräldrar bildar sammanslutningar inom årskullar för att plocka ihop egna "elitlag" med de tidigast utvecklade talangerna. Man skapar helt enkelt en ny klubb för sina barn i just den aktuella årskullen och får talanger ifrån andra klubbar att ansluta sig till någon form av distriktslag. Lagidrotternas popularitet kommer att växla genom tiden. Där det finns krafter som verkar för ett mer stillasittande liv kommer det också krafter för ett mer aktivt liv. Likaså kommer intresset för individuellt idrottande kontra lagidrottande att växla. Dock är det ju så att ju fler konkurrerande fritidsintressen som finns desto tuffare blir kampen om talangernas tid. Detta måste alla klubbar bli medvetna om och det kommer att vara en framgångsfaktor för varje klubb att behålla så många spelare, ledare, föräldrar, far-och morföräldrar och andra intressenter så länge som möjligt och då bör det inte förekomma tidiga felriktade "elitsatsningar". De "elitsatsningar" som är värda namnet tar fasta på ett medlemsantalet blir så stort som möjligt så länge som möjligt och att man har skickliga ledare som formar bra individer i första rummet och idrottare i andra. Sedan kommer resten nästan automatiskt. Hälsningar Anders Johansson Tidigare ledare inom olika idrotter på olika nivåer.

Topp oc bredd (inte verifierad)

fre, 2015-01-09 16:34

10. det går att jobba med alla

det går att jobba med alla oavsett kunskap Men konkurrensen från data världens spel Gör det lättare att slippa träna och röra på sig. Sedan får deras utredningar skylla på oss tränare Oavsett idrott Men bristen på tider i storstäderna är en punkt Små killar/tjejer måste träna mellan kl 21-22 på vardagar och sedan åka kommunalt hem, tröttnar

Anders Larsson (inte verifierad)

mån, 2015-01-12 13:06

11. Skälen till att vara med i en

Skälen till att vara med i en förening är väldigt många. Rent idrottsligt har varje individ sin egen utvecklingskurva, varav vissa kommer väldigt högt upp på kurvan medan andra inte utvecklas lika mycket och några utvecklas nästan inte alls. Till detta kommer individens egna behov och vilja: vissa vill jättegärna satsa på sin idrott medan andra nöjer sig att ha kul tillsammans med sina kompisar. Vissa är tävlingsmänniskor från födseln, vissa utvecklar det efterhand medan andra aldrig någonsin förstår syftet med tävlingsmomentet alls. Som vuxna ska vi förstå att barn är individer med egen vilja och egna behov. Självklart kan viljan och strävan vara större än förmågan olika perioder av idrottskarriären, och de barn som i tidig ålder valde att satsa på sin idrott inte blev så bra som han/hon ville medan andra barn fick rejäl fart i sin utvecklingskurva lite senare i livet. Eller så fick faktiskt det elitsatsande barnet den utveckling och de fantastiska resultat som han/hon eftersträvade. Vi vuxna ska inte hindra barnen till varken det ena eller det andra, vi måste istället uppmuntra dem till det som de själva vill göra samt skapa bra förutsättningar för deras idrottsutövande. Det är inte fel att elitsatsa i tidig ålder men såklart måste det ske med rätt förutsättningar på alla möjliga sätt. Likväl som det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för elitverksamhet så är det lika viktigt att skapa förutsättningar för de individer som kanske inte alls vill tävla. Dock är det sistnämnda inte lika naturligt/enkelt eftersom det i de flesta idrotter ingår ett ”tävlingsmoment” såsom att göra mål, komma i mål snabbast, träffa måltavlan bäst o s v. Sannolikt finner lejonparten av alla som utövar en idrott finner att tävlingsmomentet är stimulerande. Basen i föreningslivet är social samvaro (samt social utveckling) och att ha kul med kompisarna. Idrotten är det som man samlas kring och tävlingsmomentet är en av sakerna som gör att vi utvecklas tillsammans. Självklart hjälper vetenskapen och personer såsom Tonkonogi m fl oss ledare inom idrotten. Exempel på detta är att teknikinlärning måste ske i tidig ålder. Ett annat exempel är att styrketräning inte är skadligt förutsatt att det sker under kontrollerade former. Vi har i många år fått ledarutbildningar från RF/specialförbunden och därmed fått kunskaper utifrån fakta som både är korrekta resp felaktiga. Naturligtvis är felaktig fakta inte särskilt bra och tillika har det hämmat utvecklingen av kvalitativ breddidrott. Detta är på väg att ändras, men det kommer nog att ta väldigt lång tid, tyvärr. I de fall vi förundras över andra länders idrottsliga framgångar så förundras vi samtidigt över varför vi i Sverige inte får fram motsvarande toppidrottare själva. Låt vara att det kan handla om begränsade ekonomiska resurser i vissa fall men den svenska idrottsmodellen (föreningslivet bl a) är ju en del av förutsättningarna för elitidrotten. I vissa länder sker medveten barnelitsatsning (bl a genom scouting i lagidrotter) vilket ger dem ett antal individer av yppersta elitnivå i vuxen ålder. Såklart ”gallras” en hel del bort under årens lopp. Vi hyllar Barcelona samtidigt som de bedriver sådan elitsatsning för ungdomar som vissa puretaner inte alls vill veta av. Trots att det finns många individer i Sverige som hade älskat att vara en del av detta. I Sverige kan vi inte naturligtvis inte förbjuda elitsatsning i tidig ålder eftersom den faktiskt kan ge utdelning för ett antal individer som satsat sen de var små. Det vi däremot måste försäkra oss om är att den inte får vara exkluderande. D v s elitsatsande föreningar måste ständigt vara öppna (i ordets rätta bemärkelse) för individer som har en sen/senare utvecklingskurva. I praktiken är det alltjämt en iterativ process att alltid se till individens utvecklingskurva så att denne får bästa möjliga förutsättningar att utveckla sig inom sin idrott. Detta gäller såväl för breddförening som för elitförening. RF och våra specialförbund måste skapa förutsättningar för individernas utveckling. Här finns en del att förbättra. Dessvärre är förbunden ofta åldersfixerade och motverkar därmed den individuella utvecklingen. T ex bygger seriespel inom fotboll på åldersindelning. Som vi alla vet så är åldern en siffra som oftast inte har med verkligheten att göra. För att föreningarna ska kunna nivåanpassa seriespelet för individernas bästa så måste alltså förbunden se över de förutsättningar som råder (exempelvis möjliggöra spel för äldre spelare med dispens). Ofta är det gamla regelverk som gäller men som egentligen bör ses över utifrån vetenskapliga grunder och ett modernt synsätt. Här finns sannolikt en del att göra även ur ett förbundsperspektiv.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.