Alla dessa dumma politiker…eller?

Idag ska jag svära i kyrkan. Den idrottspolitiska debatten har under den senaste tiden i stor utsträckning handlat om att skälla på politiker. Jag har följt denna diskussion med stigande förvåning. Kritiken stämmer nämligen inte alls med min bild av den faktiska utvecklingen.
Hur mycket ska idrotten egentligen få i stöd, frågar sig Johan R Norberg. Foto: Scanpix

 

Inte minst i här på Idrottens Affärer har krönikörer, bloggare och kommentatorer anklagat statens företrädare för att inte visa idrotten tillräcklig uppskattning och omsorg.

Låt oss börja med anklagelsen att idrottsrörelsen inte får tillräckligt i statsanslag. Sedan 1998 har statens stöd till idrotten höjts från 538 miljoner kronor till närmare 1,9 miljarder. Det motsvarar en ökning på hela 346 procent på ett drygt decennium.

Mest till barn och ungdom

Merparten av pengarna har tillfallit barn- och ungdomsidrotten.

Ett viktigt steg tog socialdemokraterna i valrörelsen 2002 genom lanseringen av miljardsatsningen Handslaget. Den borgerliga alliansregeringen ville inte vara sämre. Med Idrottslyftet 2007 fördubblades satsningen till 2 miljarder kronor per mandatperiod. Med den nuvarande mandatperioden följde beslutet att stödformen skulle permanentas och inordnas i statsbudgeten.

För elitidrottens del kan tilläggas att socialdemokraterna 1998 införde ett särskilt talangstöd för olympiska idrotter. Alliansregeringen kontrade 2009 med en fyraårig och samlad elitsatsning på 213 miljoner kronor.

En extrem anslagsökning

Dessutom har idrottens inflytande i bidragsfrågor successivt ökat under hela 2000-talet med följden att Riksidrottsförbundet idag helt självständigt förfogar över merparten av statens offentliga idrottsstöd.

Är allt detta verkligen ett uttryck för att landets politiker inte bryr sig om idrotten?

Mer rimligt är väl påståendet att de båda politiska blocken gått till ytterligheter för att visa idrotten sin stora uppskattning – och att anslaget därmed ökat i en utsträckning som närmast kan jämställas med försvarsbudgeten infört ett direkt krigshot.

Så mycket mindre än idrotten

Och som ett ytterligare jämförelsemått kan tilläggas att statens motsvarande stöd till friluftslivsorganisationer för närvarande uppgår till (nästan) 28 miljoner kronor om året. Jo, ni läste rätt: ett belopp motsvarande mindre än två procent av stödet till idrotten.

Men kritiken mot politikerna handlar inte bara om att idrotten får för lite i anslag. Lika stort är missnöjet över att staten skor sig på idrotten via stora skatteintäkter.

Detta argument är särskilt vanligt i diskussionen om det samhällsekonomiska värdet av elitidrott, stora publika evenemang och internationella mästerskapstävlingar.

Men då är verksamheten lönsam

Poängen verkar vara att även denna mer kommersiella del av svensk idrott är så positiv för samhället att staten antingen gör ”fel” genom att beskatta det hela – eller att pengarna åtminstone borde återföras till idrotten i en eller annan form.

Men är det inte ganska rimligt att staten beskattar verksamheter som genererar ett överskott?

Och hur kan egentligen beskattning användas som argument för att staten ska ge en hjälpande hand? Är det inte precis tvärtom – att stora skatteintäkter snarare indikerar att en verksamhet är lönsam och därmed klarar sig ganska bra på egen hand?

Nog bryr de sig

I min värld har dessutom statens idrottsstöd alltid handlat om det rakt motsatta – att stötta de delar av idrotten som saknat kommersiella möjligheter.

Så missförstå mig inte. Jag hyser den största tilltro till föreningsidrottens stora samhällsnytta. Jag motsätter mig inte alls ett omfattande offentligt idrottsstöd – och jag tror dessutom att idrotten skulle kunna göra ännu mer bra saker om bidraget ökade ytterligare.

Däremot anser jag det inte vara särskilt fair play att anklaga riksdag och regering för att inte bry sig tillräckligt om idrotten.

Dessutom är det nog otaktiskt.

För hur troligt är det att landets politiker kommer att verka för nya miljardsatsningar till idrotten om man konstaterar att sådana reformer utmynnar i missnöjesyttringar och svekdebatter snarare än uppskattning?

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Olof (inte verifierad)

fre, 2013-01-11 15:58

1. Ideella föreningar

Vad tycker Norberg om att ideella föreningar verkar betraktas som företag enl konkurrensverket och marknadsdomstolen?

Hur  ansträngd situationen är i Östersunds FK beskrivs av dagens fakta – klubben har fått in drygt 7,7 miljoner kr, men behöver ytterligare 11 miljoner! Sedan den 1 september har klubben lyckats samlat in7,7 miljoner kronor av de tio miljoner kronorna som föreningen behöver kortsiktigt och av de 15 miljoner kronorna som behövs långsiktigt.

Sportprofilerna Niklas Wikegård och Jonas Eriksson expanderar sitt träningskonceptet WE och öppnar ett nytt träningscenter tillsammans med hälsoentreprenören Peter Bláha. 

Svaneholm Open lockade med några av världens bästa spelare till den nya tennisturneringen vid slottet. Men det kom alldeles för få åskådare och arrangemanget gick back. 

Arrangörsbolaget saknar pengar och kan inte betala räkningarna, enligt Sydsvenskan.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nordea återkommer som landets ledande sponsor till tennis. Banken har en lång tradition som tennissponsor, allra senast för Nordic Light Open åren 2002–2008. Damturneringen i Båstad gällde det då, nu går banken all- in för både damtävlingen och herrturneringen, den som är en av tourens äldsta och mest populära tävlingar. Nu skaSwedish Open bli Nordea Open, en tvåveckors tennisfest sommaren 2020.

Rättigheter att sända stora idrottstävlingar i tV  halkar hit och dit. Köpslåendet är intensivt och som konsument är det inte lätt att alltid hänga med. De gäller att ha rätt abonnemang.

Glädjen över att SVT var tillbaka i en huvudroll vid ishockey-VM i fjol blev kortvarig. Förvisso är SVT kvar VM t o m 2023, men sedan tar Nent Group med Viasat-kanalerna, Viaplay, TV3 och TV6 tillbaka ett eget herravälde. Kontraktet är signerat och gäller fem år, 2024–2028.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.