Vi  möttes efteråt  i Friends innandöme. Zlatan  var på väg till presskonferensen, men stannade till. Där och då i en trång trappa var han bara sig själv, spontant och uppriktigt erkände han sin fullständiga lycka, strålade och skrattade, orden staplades på varandra.

Några minuter senare satte han sig och mötte den stora journalistskaran- med 

blixtrande ögon, korta svar, märkliga kommentarer, insinuationer…

Två sidor av denne 39-åring som aldrig upphör att förvåna eller provocera.

Vilken Zlatan är han vid en återkomst i landslaget?

Stjärnan given, men...

Det frågar vi oss, var och en,  inför Janne Anderssons presskonferens efter lunch i dag.

Janne, stabil och övertygande i sin ledarroll, står inför ett beslut som inte liknar något annat. Av en dimension som även för honom är helt ny. Vad är rätt och vad är fel?    

Den frågan har fyllt Janne Anderssons tankar under några veckor.

Det är klart att han vill ha världsstjärnan i laget. Självklart, den frågan har egentligen bara ett givet svar. För Janne och alla oss betraktare.

Fotbollsspelaren Zlatan har alltid en given plats i landslaget. En artist i alla avseenden.

Lagkamraten Zlatan… ja, då är det något helt annat. Kommer den egotrippade Zlatan att klara av att vara en i gänget? Uppstår en spänd och splittrande atmosfär i landslaget, hur påverkar han gruppen?

Gemenskapen

Janne Anderssons filosofi bygger mycket på gruppens betydelse, samhörigheten och gemensamma mål.

Utan att veta, men av det Janne har visat i sin ledargärning så kan man anta att inte ens han vet varken eller. Zlatan är inte som någon annan. 

Oavsett beslut, vad blir konsekvensen? 

Nu kan man se konturerna av ett t begynnande antiklimax som kulminerar vid lunch på tisdagen – Zlatans lårskada stoppar honom och han tvingas tacka nej till landslaget…