Proffs är åtskilliga, med all rätt
Vad betyder professionalism inom idrotten? Vi slänger oss bekvämt med begrepp som proffs, proffsig, professionell, professionalisering, men vad betyder de? Och vilken är relationen till professionalismens motsats – amatörismen?
Om vi talar om idrottarna menar vi i första hand att de idrottar på betald tid. Så har det varit sedan engelska fortbollspelare började avlönas för snart 150 år sedan.
"En mot resten"
Detta är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning; att man har betalt för att utöva ett yrke säger inte mer än så. Då kan vi lika gärna kalla en jordbrukare, en hantverkare, en lokalvårdare eller industriarbetare för professionella.
Eller så talar vi om specialisering och stora träningsmängder. Men stämmer inte detta lika väl in på en brandman?
Om vi istället talar om den professionalism som omgärdar idrottarna – organisationerna, marknaden, massmedia – så tänker vi bara på det översta, smala skiktet av elitklubbar inom ett antal specialidrottsförbund.
Resten av idrottsklubbarna, eller idrottsföreningarna, drivs av amatörer – i amatörismens rätta betydelse: obetalt, outbildat, idealistiskt.
En profession är en mot resten av samhället sluten yrkesgrupp, avskild genom legitimation, examina och diplom. Klassiska exempel är ingenjören, advokaten, arkitekten, läkaren och psykologen.
Professioner är alltså yrken som baserar sin inkomst och status på att de använder vetenskaplig kunskap. I nutid strävar ett antal andra yrkesgrupper för att också uppnå professionsstatus, exempelvis sjuksköterskor och socionomer. En sådan strävan kanske finns i elitklubbarna och i förbundsledningarna, men i övrigt är RF-rörelsen allt för heterogen.
Argumenten
I teorier om professioner och de professionella framhålls ofta kopplingen till högre utbildning och forskning (Brante 2009):
1. Användande av färdigheter som är grundade i teoretisk kunskap
2. Utbildning och träning i dessa färdigheter
3. Professionell kompetens garanteras genom examina
4. En handlingsetik som garanterar yrkesintegriteten
5. Utförande av tjänster för det allmänna bästa
6. En yrkessammanslutning som organiserar medlemmarna
7. Medlemmarna har en känsla av identitet, samt delar gemensamma värderingar
8. Inom området för professionen finns det ett gemensamt språk, som endast delvis kan förstås av utanförstående
9. Professioner skapar nästa generation socialt genom selektion av elever
Den absoluta merparten av svensk idrott bedrivs dock av amatörer och för amatörer. Så kommer det att förbli under lång tid framöver, och inget fel i det. Det ideella arbetet och engagemanget, som oftast hämtar kraft ur relationen mellan föräldrar och barn, gör idrottsrörelsen till en stor folkrörelse och bärare av den svenska demokratin.
Men man kan också säga att föräldrarna är idrottens största tillgång och samtidigt dess största problem. Amatörismen innehåller en stark ådra av antiintellektualism. Idrottens förhållningssätt till vetenskap och forskning präglas till stor del av att ”om forskarna håller med mig har de rätt, annars inte”.
Det förhållningssättet är omöjligt att upprätthålla för en professionell.
Undvik selektering!
I en genomgång av forskningsläget kring selektion inom barn- och ungdomsidrotten konstaterar professor Karin Redelius (2020) att tidig selektering bör undvikas:
”Avslutningsvis, tidig selektering har inget stöd i forskningen som en metod som leder till optimal idrottsutveckling. Att tidigt välja ut barn är problematiskt även av andra skäl eftersom selektering rör frågor om etik och moral (vem kan avgöra vad som är en bra/dålig prestation), makt (barn är underordnade och utsatta), pedagogik (vad lär sig barn av att bli eller inte bli utvalda) samt barns rättigheter (är alla lika mycket värda). Slutsatsen är att selektering av idrottande barn är olämpligt och bör undvikas”.
Detta är vad forskningen – entydigt – säger. Men alla som är insatta i svensk barn- och ungdomsidrott vet att selektion, även ned till fyra-fem års ålder, är en av hörnstenarna i verksamheten. Varför?
Ja, vi måste ju veta vem som är bäst, inte bara på sikt utan också inför matchen på lördag eller tävlingen på söndag. Och om forskarna håller med oss har de rätt, annars inte.
Och, handen på hjärtat, hur ser professionalismen ut i elitklubbarnas akademier, idrottsskolorna och specialidrottsförbundens stegutbildningar? Professionalism har inte bara en form (avlönat arbete) utan också ett innehåll - användande av färdigheter som är grundade i teoretisk kunskap samt utbildning och träning i dessa färdigheter.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll AB:s delårsrapport, perioden januari-mars 2024, är ingen munter läsning för nyvalde ordföranden Mikael Jomer, 40 år, civilekonom och operativ chef för ett medicinteknikföretag. Han kommer närmast från förtroende uppdrag i Svarta Massan, en fristående ekonomisk förening som finns i AIK:s bakgrund.
Resultatet, drift, för perioden är minus 37,5 miljoner kronor och vd Fredrik Söderberg flaggar för att spelarförsäljningar blir nödvändiga under sommarens transfer fönster.
Politikerna i Motala torde vara nöjda. I fortsättningen slipper de tjatat om att bygga bandyhall. De styrande har nämligen lyckats krossa elitklubben. IFK Motala ger upp platsen i Elitserien och entusiasmen i klubben försvinner. Likvideringen pågår, spelare och lämnar klubben och entusiasmen allmänt i IFK är på lägsta nivå
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Skriv kommentar