Vägen till framgångsrika städer

Vissa städer återkommer ideligen i sportsammanhang, andra börjar inse värdet, här finns mycket att tjäna och konkurrensen ökar mellan kommunerna. I dag inleder Idrottens Affärer en ny artikelserie, Idrottsstäder, med Björn Anders Larsson som ciceron.
På många håll i Sverige har idrotten och politiker upptäckt att möjligheterna med en stark samverkan kan kan ge starka effekter på turismekonomin. Foto: TT

 

Små kommuner med begränsade möjligheter. Stora städer utsatta för knivskarp konkurrens inte bara nationellt utan även globalt. Var och en har sina problem – och möjligheter.

Många frågor och svar

Alla har sina frågor.

Det gäller i lika hög grad ekonomi som näringsliv som vakna kommunalråd. Och idrottens förmåga och vilja att framhålla egna fördelar och kunna presentera en bättre morgondag.

Vad karaktäriserar en typisk sportstad? Jag vill kalla dem kunskapsstäder och det bygger på kultur och sport, det som attraherar människor och företag. 

Möjligheter i punkter

Här är mina observationer från flera års forskning och praktik: 

- Många idrotter och sporter och arenor för olika livsstilar.

- Stark elit och samtidigt en breddidrott för alla nivåer av utövande.

- Framträdande idrottsklubbar med några som uppnår internationell elitnivå.

- Stadsutformning för uthållig god miljö, hälsa och friskvård.

- Ett rikt kulturliv som attraherar inflyttning, inpendling från omvärlden och företagsetableringar.

- Starka evenemang inom sport och annan kultur som uppmärksammas.

- Utbildning som skapar forskning, kunskapsnäringar och innovationer.

- Kultur- och sportkonsumerande medborgare som är unga och arbetar i kunskapsnäringar.

- En företagskultur som ger etableringar via nya och inflyttande företag.

- Infrastruktur som underlättar resor, transporter, upplevelser och möten.

- En folkhälsa med låg sjuklighet och lång genomsnittlig livslängd.

- Stadens identitet bygger på sport, kultur och utomhusaktiviteter. 

- Stadens naturförhållanden med vattendrag, kust, berg, natur stimulerar sådana sporter.

Egentligen en lista över en rad önskemål där bara stora metropoler kan uppfylla alla kriterier.

Skala ned och se klart

Mindre städer och kommuner ska skala ned frågor och svar. De ska se till egna tillgångar och framför allt syna utbudet på hemmaplan – vad och vilket kan växa med uppmuntran och om nya resurser tillförs.

Många ska alltså göra hemläxan. 

Här ligger en stor del av svaret. Inventera vad som sker, i vilken form och omfång, vad som saknas, vad som har en potential i människor, anläggningar, naturen, läget etc.

Svaren kan dölja upptäckter av sällan skådat slag.

Syna egna fördelar 

Till just det arbetet ska vi återkomma och djupborra. En sak är säker, det finns så många svenska städer som inte har insett vilka möjligheter de faktiskt förfogar över.

Om man tittar globalt får städer med väl genomförda olympiska spel långvariga eftermälen som naturliga sportstäder och några tycks behålla denna värdeskapande process. Det gäller t ex Stockholm alltsedan 1912 och senare Barcelona, Oslo, Melbourne, Sydney och Vancouver.  

De ekonomiska effekterna av de största evenemangen skapar synergier först när de genererar event regelbundet över decennier.

Tradition och identitet

Faktorerna på listan här ovanför visar hur de olika processerna bör samverka i en tradition som skapar en äkta identitet och kraft i staden.

Ekonomisk sett mäter vi sportstaden i termer av sportens produktion (inklusive export av tjänster dvs event och utövare), konsumtion, sysselsättning och investeringar . 

Andelen sport av stadens eller regionens BNP bör vara högre än sportnationernas 2-3 procent och nå upp till 4-5 procent.   

I stort - och smått

En stor andel av BNP kommer att inverka på framtida rangordningen av sportstäder i deras attraktivitet för inflyttning av ny kompetent arbetskraft och framtidens företag.  

Sådana städer som når 3-4 procent finner vi i Skandinavien (i Sverige Åre, Östersund, Båstad men troligen också expansiva kunskapsstäder som Uppsala, Umeå och snart Lund), i övriga norra Europa, USA (Denver, Boston), Canada (Vancouver, Toronto), Australien (Melbourne och Sydney) och Nya  Zeeland ( Auckland). 

Allt tyder på att framtidens mest högproduktiva kunskapsstäder också kommer att vara utpräglade sportstäder i stort men även smått. 

Björn Anders Larsson

Vågar jag? (inte verifierad)

mån, 2014-12-29 15:32

1. intressant, tvivels utan;

intressant, tvivels utan; speciellt efter vilken forskning, erfarenhet som framhålls; min enda invändning är; inte staden utan det mindre samhället ; högst tre tusen innevånare ! som har den bästa uppväxtmiljön/ tillväxtmiljön för såväl idrott som kultur; detta väl dokumenterat genom bl a lokalekonomiska analyser ...

Inga publikintäkter, men spelarna ska ändå ha betalt, liksom övrig personal. Sedan tillkommer övriga omkostnader.Då pekar ekonomin åt endast ett håll. Nu medger Malmö FF: ordförande, Anders Pålsson, att klubben har en förlustprognos på ungefär 50 miljoner i resultatet för 2020.

Rögle ska förbli en elitklubb i ishockey. Mot den bakgrunden satsas 250 miljoner krnor för att bygga ut Carena arena i Ängelholm för att få en anläggning som uppfyller kraven.

Den nuvarande hallen blir sju meter högre, utökas med 3 450 kvm och det innebär att publikkapaciteten ökar med drygt 1500 platser och totalt  6 550 platser. Detta via nya balkongläktare, loger, ståplatser och större restaurangytor. Och inte minst, en tredje träningshall med anslutning till arenan tillkommer.

Idrottsförbunden  har kölapp hos idrottsminister Amanda Lind den här veckan. I takt med samtalen stiger förväntningarna.Många ser hur idrotts-Sverige snart öppnar igen.

Då tar statsepidemiolog Anders Tegnell till orda och slår igen dörren med kraft och utan minsta vilja att diskutera ett öppnande.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

SDHL och SHL har tecknat ett nytt samarbetsavtal som ger den svenska damhockeyligan miljoner i flera år framöver.

– Det här skapar en trygghet för damligan att kunna utvecklas, säger Agne Bengtsson, SDHL:s ordförande.

Handbollsmålvakten Johan ”Hubbe” Sjöstrand räddar inte bara bollar. Han vet hur man kryssar i travkuponger. ”Hubbe” har varit utlandsproffs sedan 2009 men svensk travsport har han järnkoll på. På V75 på Bollnäs i helgen fick hans andelssystem in sju rätt. Utdelning: 5 007 965 kronor.

Varje andel kostade 385 kronor. 51 andelsköpare kunde kvittera ut 99 959 kronor. 5-miljonersvinsten var den största i landet.

SVT och TV4 gör gemensamma affärer igen.  Den 14 augusti är det säsongspremiär för friidrottens  Diamond League – och nu står det klart att tävlingarna ska sändas av båda bolagen, Inte bara i år utan det nya avtalet gäller de kommande fem säsongerna.